Aktuellt

En märklig företeelse med Finnestorp är dess fyndsammansättning.

Låt oss ta ett exempel. På vanliga utgrävningar, när man gräver exempelvis en boplats från järnålder, så är det vanligaste fyndet keramikskärvor. Skärvor som härrör från trasiga krukor. Däremot påträffar vi arkeologer sällan eller rent ut av – aldrig, olika föremål som är tillverkade av brons eller dylikt. Vid Finnestorp är det däremot precis tvärt om. Här är det vanligt med olika typer av bronsföremål. Däremot är det extremt ovanligt med krukskärvor. Så ta och njut av krukskärvan nedan. Det var över 100 år sedan ett liknande fynd gjordes här vid Finnestorp. Imorgon presenterar vi vanliga föremål igen!

Nedan, krukskärvans insida. Därunder dess utsida.

 

 

Ikväll hade vi ansvaret för Vara kommuns Natur och Kulturvandring. Det blev en ”go kväll”. Vi startade med mörka regnmoln runt oss – men slutade i en strålande solnedgång. Besökarna fick en god dos av Finnestorp, det vill säga de internationella kopplingarna mellan Sydskandinavien och de stora händelserna nere på kontinenten, guldet och Västergötland, de samtida monumenten som finns i det omgivande landskapet. Sedan blev det en del om fynden från Finnestorp och sagornas tid. Avslutningsvis lite grävningshistoria och visning av fynd samt frågostund. Sammantaget en mycket lyckad kväll. Och massor av folk.

Nedan, ”Folkvandring” vid Finnestorp. Därunder guidning pågår.

 

 

Då är vi åter och denna grävomgång har vi åter ett nytt gäng frivilliga. Dagen gick åt att informera om platsen och hur vi gräver samt att förbereda för morgondagens grävning. Morgondagen kommer att bli hektisk. Inte minst på grund av kvällens kulturvandring. Så kvällen kommer att bli sen och jag kommer nog inte att kunna berätta något förrän på onsdag. 

Imorgon tisdag den 11/8 är det dags för den populära Natur och kulturvandringen.

Samling plats: – vid Finnestorps parkering invid bodarna.

Samling kl: – 18.00.

Skådespelet startade med actionfylld dramatik och avslutades med stående ovationer.

En mer lyckad start kan man inte tänka sig. Där satt jag och min hustru, omgiven av en proppfylld läktare bestående av en förväntansfull publik. Men det hann knappt starta innan vi alla fångades av den spännande historia som gestaltades av de duktiga skådespelarna från bygden. Sedan bara vi drogs med och njöt. Där satt vi fulla av glädje, utbristande i skratt men jag måste också medge att det var tillfällen då det också kom fram en liten tår ur ögonvrån.

I denna ljuva sommarkväll hade vi alla samlats för att se: ”Finnestorp – ett teaterspel om en tid som var”. På en given signal fick vi gå fram till scenplatsen. Till vänster fanns läktaren och till höger spelplatsen. När vi hade kommit till vår sittplats hade vi spelplatsen rakt framför oss med alla husen och gårdsplanen. Direkt bakom scenplatsen rann ån Lidan i maklig takt. Om man lyfte blicken någon kunde man även skönja Offerplats Finnestorp. Allt var magiskt inramat av de förutsättningar som naturen skapat med träd och buskar samt Lidan med dess ståtliga vassruggar och ett sävligt vatten som rann makligt förbi.

Jag vill inte berätta för mycket om den historia som gestaltades – utan den måste upplevas på plats. Men man kan nämna att Anders Nilsson, som skrivet manuset, har lyckats fånga essensen av ”det historiska skeende” som försiggått under folkvandringstid. Utan att veta det fick vi alla oss en dos av vår historia och vårt gemensamma kulturarv.

Till sist bara…. En av de riktigt stora behållningarna var att skådespelarna hade en spridning i ålder som spände från fem år och upp till 83 år! Dessutom var ca hälften av skådespelarna barn och tonåringar. Jag säger bara – tänk vilka stordåd en bygd kan åstadkomma om man arbetar mot ett gemensamt mål. Det såg vi under denna kväll.

Det var extra roligt också för mig. Eftersom Anders Nilsson och jag påbörjade detta samarbete redan 2005. Vi träffades och började samtala kring ett skådespel kring Offerplats Finnestorp. Och jag kommer ihåg en av hans bryderier. Det var: ”Hur svor man under Folkvandringstid?” Svaret får ni under spelen.

 Tills sist – missa inte detta skådespel – själv skall jag snart dit igen.

Nedan, ses kvinnorna i byn samråda och trollkvinnan siar. Därunder, manlig kamratskap. Underst dramatik och mannakraft (tack för bilderna Tim!). 

Vi håller på att packa bilarna, för nu drar vi iväg, för att gräva en andra omgång. På måndag återkommer vi kring de fortsatta utgrävningarna.

OBS Glöm inte premiären på ScenVara:s skådespel ”Finnestorp – ett spel om en tid som var”, som äger rum nu lördag.

Nedan, Caj samlar utrustning som vi skall ha med oss.

 

Upptäck vår ”nya hemsida”!

För nu har vi fått iordning på hemsida igen. Maria i samråd med Simeon på Midmarketing har åtgärdat felaktigheter och gjort kompletteringar. Se exempelvis under länkar. Där synliggör vi vårt samarbete med Västgötalandet. En sammanslutning kring lokalproducerad mat, boende etc. Och där finns vi också med som en attraktion. Vi har också gjort en länk till Finnestorps vänners egen blogg. Här ges inte bara en presentation kring Finnestorp, utan en bredare bild kring folkvandringstid. Sedan har vi ScenVara som gör ett teaterspel kring Finnestorp. Ett imponerande skådespel och spelplatsen är magiskt belägen direkt invid Lidan. OCH, med utsikt mot själva offerplatsen. Finnestorp är också ett projekt inom Riksantikvarieämbetet UV Väst. Ett synliggörande kring detta ser vi genom den blogg som finns på UV:s hemsida. Liksom en länk till Falbygdens museum som visar utställningen kring Finnestorp – ”Drakskatten”.

För er som vill öka på kunskapen kring Finnestorp, kan gå in på Historiska museets databas. Där finns Finnestorp (tillsammans med Birka etc) som en mer utvecklad databas. Innehållande Historiska museets samlade uppgifter om Finnestorp. För att ytterligare djupdyka kring temat kan ni också gå in på Riksantikvarieämbetets hemsida. Gå in under Fornsök, I fältet ”RAÄ:nummer”, skriver du in-  Larv 121:1. Tryck sedan på sök och vips får du fram de uppgifter som finns om platsen.

Vi har  flera länkar till som kommer att adderas på. Exempelvis till olika fornminnesföreningar, bloggplatser som Historeiforum etc. Men det kommer att ske först efter det att vi har grävt färdigt grävomgång nr 2.

Under fliken ”Souverirer” har vi lagt in nya läckra skrämsläckare etc.

Under fliken ”Press” finns radio och TV-inslagen samlade.

En ny förbättrad karta finns under ”Platsen Finnstorp”.

Jo, ni får upptäcka själva……

 

Längst ner, ”på djupet”, fann vi en ring som har tillhört en tygelskedja. Den låg i det ursprungliga svarta gyttjelagret. Ser vi till själva ringen så är den tillverkad av brons. Den har en huggskada. Skadan har medfört att ca 1/6 av ringen saknas. Ringen i sig är osedvanligt väl bevarad. Den ursprungliga metallglansen finns fortfarande kvar intakt på dess yta. Ringen är, liksom de övriga ringarna, slät på baksidan. På dess framsida kan man se att dess inre parti är ”förtjockad”. Denna ”förtjockning” syns som en vulst längs ringens inre del.

Nedan, ser vi en ring till en tygelskedja. Underst, en förstorad bild av ringen.

Vi jobbar vidare och ”tränger allt djupare” i våra tolkningar kring fynden. Till dessa ”nytolkningar” hör några smala och tunna bleck. De saknar ornament men har samtidigt en flat och slät yta. Denna framsida utgörs av en tunn silverplåt som är fäst på en underliggande tunn bronsplåt. Dessa munbleck har varit fästa längst upp på knivslidan. Bakom, vissa exemplar, har munblecket haft en underliggande bronsplåt som har varit utböjd. Vi antar att denna utböjning har utgjort själva fästet för knivens upphängnings rem. Denna rem har i sin tur varit fäst vid krigarens bälte.

Nedan, blecket från ovan. Därunder blecket från sidan. Underst, bleckets baksida (där den böjda bronsplåten kan skönjas).

Det är helt klart att vi har ett spännande fyndmaterial att arbeta med och att forska kring. Återkommande upptäcker vi nya detaljer på föremålen och visst gör vi nya omtolkningar av dessa. Så var det även idag. En av dessa nya fyndkategorier är en slags nit som suttit direkt på betslets läderremmar. Själva niten har dolts av en ”navkapsel/silverhuva” och är tillverkad av en tunn silverplåt. En liknande typ av ”navkapsel/silverhuva” förekommer i andra sammanhang, men då i mycket mindre storlek. Dessa utgörs av små ”navkapslar/silverhuvor” som täcker de nithuvuden som förekommer på praktblecken (se foto på vår huvudsida). Men dessa, som förekommer på praktblecken, är mycket mindre än de som vi nu arbetar med. De vi nu har studerat (från läderremmen på betslet) är minst 6 gånger större än de från praktblecken. Motsvarande större typ av ”navkapsel/silverhuva” förekommer också på det betslet som grävdes fram ur graven vid Högom, utanför Sundsvall.

Nedan, Maria visar upp den nya typen av dekorations-nit med tillhörande”navkapsel/silverhuva”. Därunder, en närbild av den omtalade föremålstypen.