Aktuellt

Attilla - hunnerhövdingen - graven inte funnen?

 En mycket spännande nyhet som snabbt spridit sig bland arkeologkretsar är denna nyhet att Attilas grav har påträffats. Och om ser till bilden i reportagen - så är hela graven - inklusive Attila själv - med sina kläder -ofattbart välbevarad (tack för tipset Anna W.).   Kolla själva:http://worldnewsdailyreport.com/hungary-archeologists-discover-tomb-of-attila-the-hun/Men det verkar vara en fejk - egentligen är det en grav i Kina & inte i Ungern?

Finnestorp med på sommarens utställning på Bohusläns museum

Finnestorp som kommer att finnas med på utställningen om hästens historia på museet i Uddevalla. Texter håller på att skrivas, fynd har reserverats för utställningen. Fokus är som nämnts ovan - själva hästen. Det innebär att alla andra spektakulera aspekter kring den beridne krigaren kommer inte att behandlas. Det får bli en kompletterande aspekt vid kommande utställningar. Vill ni läsa på lite kring Offerplatsen Finnestorp - så kan ni läsa artikeln: Den folkvandringstida krigaren till häst – exemplet Finnestorp. Ni läsa artikeln på academia.edu (se nedan - Sugen på att läsa).

En tillbakablick på utgrävningen på Öland

Denna plats kommer att bli mycket viktig för Finnestorp ur en kronologisk synvinkel. Fyndmaterialet från Finnestorp kan delas upp i tre faser: 1:a halvan av 400-talet, 2:a halvan av 400-talet & 1:a halvan av 500-talet. Detta är speciellt tydligt beträffande föremålskategorier som peltehängen, munbleck och svärdsknappar.

Det är just andra halvan av 400-talet som fynden från Sandby kan placeras. Titta lite extra på relieffibulan längat upp till vänster. Den är mycket snarlik en av peltehängena från Finnestorp. Vilket är ett bra exempel på dessa kronologiska markörer.

 

Ett annat föremål från Sandby som är mycket intressant för oss är den lika knappen som har fyra masker & trisklar därimellan. Vi har en snarlik från Finnestorp. Nedan är den från Sandby

 Här är länken till filmen från vetenskapens värld.

http://www.svtplay.se/video/1803080/del-4-av-18-utgravningar-pa-oland-avslojar-ett-svenskt-pompei

 

Sugen på att läsa?

Det är ju extra mycket ledigt i år. Så nu när brunkålen, grönkålen, tjocka & tunna revben, senaps- & currysillen är avnjuten. Då är det dags för några lugna dagar. Jag själv kommer att läsa lite. Så om vill ni läsa några nya artiklar om Finnestorp - så kan jag ge er länk.

De senaste artiklarna är från festskriften till K. Kristiansen (Symbols of identity..- bl.a. om kristendom å asatron) & det är om "Den folkvandringstida krigaren till häst" (Bohusläns museums års skrift). Men det finns mycket mer att läsa om (Skatmossen - de första människorna i Sverige, Grönån - om alla unika träfynd, Munkedal-Stenungssund under 1000 år - om gravar, guldfynd, kyrkor, centralplatser m.m. osv...). Ja. Det finns en del att förkovra sig i...  Å mer kommer...

Länken är följande:

https://independent.academia.edu/bengtNordqvist

En fortsatt God Jul & Gott Nytt År

Det var länge sedan som vi la ut något nytt på hemsidan. Men under de kommande veckorna kommer det att bli ändring på detta. Lite tillbakablickar kommer det att bli, men även lite kring vad som står på tur under kommande året. Ha en fortsatt god jul!

Arkeologidagen 25/8 kl 14.00 Föredrag Finnestorp

Hej på er alla

Årets föredrag på Arkeologidagen sker på Falbygdens museum i Falköping. Här håller undertecknad Föredrag om Finnestorp och dess samtid. Efter föredraget guidar jag runt i utställningen. Då kommer jag att välja ut några godingar... från alla våra grävningar.

Då ses vi

Sista gången att se hela fyndmaterialet......

Efter utställningen packas alla föremål ner i sina små fyndlådor.... Då finns ingen chans att få alla dessa föremål samlade i ett sammanhang. Så vill ni ser dessa en sista gång... så är det nu. Ta och njut... en sista gång.....dess make saknas i det svenska fornsaksmaterialet. Jag skall dit igen...Vi kanske ses där!

Till vänster - en monter med bland annat sadelbeslag & tygelkedjor.                                      Till höger - detaljbild över förgyllda svärds- & tygelbeslag

 

 

Missa inte årets Utställning om Finnestorp

årets tema är:

Finnestorp - mossen, makten och guldet.

I Finnestorp, Trävattna socken, en numera öde avkrok i Västergötland samlades beridna härar för att avgöra strider om land och riken. Segrarna visade sin nyvunna makt genom att i mossen offra de besegrade, deras hästar och dyrbara utrustning.  Detta hände för 1500 år sedan.

Utställningen invigs kl. 12.00  6 juni på Falbygdens museum, Falköping

Missa inte denna utställning - det är kanske den sista chansen, på många år, att få se alla dessa fantastiska fynd.  Vi ses där på torsdag

 

 

Vi behöver hjälp med bilder från utgrävningarna

Nu arbetar vi med själva grävrapporten om Finnestorp. Just nu har vi gått igenom foton från de olika grävåren. Och det är framför allt foton från de första åren år 2000 och 2001, men även 2008 -2009 är det skralt beträffande foton.

Nedan - tornfotografering pågår (Djupa gropen - mellan landsvägen & Lidan). Notera alla vita stickor och vita fyndpåsar. De flesta markerade fynden utgör skelettdelar från häst. Nedan ett foto från 2004.

 

 

Tiden går....

Vi har inte kunnat skriva här på aktuellt på länge. Det har varit orsakat av att vi inom UV har fått nya datorer & de nya programmen har blockat möjligheten att logga in på hemsidan. Men nu fungerar det uppenbarligen igen.

Nu har undertecknad arbetat i statens tjänst i 30 år och har samtidigt arbetat längst som "grävande arkeolog" i Västsverige.  När man har arbetat så länge erhåller man en utmärkelse - NOR (Nit Och Redlighet..i statens tjänst). Trevligt med tillställningen var att Riksantikvarien Lars Amreus höll ett personligt tal  där han berättade om DET föredraget (om Huseby klev) som jag höll i slutet av 90-talet på Statens Historiska Museum. Ja, just det sa jag - det var då hela föreläsnings salen var proppfull & jag kom allra sist.. Åsså- Som ni ser, så valde jag klocka - ej medalj. Jag har redan en medalj - det räcker.

Nedan undertecknad erhåller NOR. Bilden med med utmärkelsen gick dock inte att lägga ut...(men om någon undrar - en klocka).

 

Finnestorp - aktuell utställning på Falbygdens museum 2013

Nu har vi påbörjat arbetet med sommarens utställning på Falbygdens museum. Vi kommer att ställa ut nya fynd (som ni aldrig har sett!) och presentera nya aspekter kring Offerplats Finnestorp. Utställningen startar den 6 juni. Mer om utställningen kommer längre fram.

Nedan Peter Jankavs & undertecknad går igenom årets planerade utställning.

 

Avrapporteringen har börjat

Nu har vi påbörjat skrivandet av grävrapporten - Finnestorp 1902-2012.

Denna publikation behandlar 110 års markingrepp som har varvats med arkeologiska utgrävningar! Som i led i detta arbete så var vi i måndags på Skara museum (Västergötlands museum) och gick igenom de föremålsfynd som finns där. Men vi kopierade också av olika planer m. m., som finns i de äldre rapporterna. Redan år 2001 var vi här med en arbetsgrupp från Fornminnesförening. Då var det frågan om att insamla så mycket kunskapsmaterial som möjligt inför nästkommande års grävning. Men nu handlade det om att samla in material för den kommande rapporten. Maria Vretemark var vår medhjälpare från museet, så vi fick den allra bästa hjälpen.

Nedan, sadelbeslaget som Hasseberg fann år 1978 vid bron. Föremålet finns på museets basutställning.

 

Årets första föredrag sker på Ekehagens Forntidsby

Om offrade kungar, hästar och svärd. Om asatro och tidig kristendom, romerska rikets fall och guld i överflöd. Bengt Nordqvist visar bilder och berättar om tolkningar och slutsatser från utgrävningarna av offerplats Finnestorp.

Onsdagen den 30 januari, kl 19 .00

Nedan - en bild på praktremsöljan - som kommar att presenteras, diskuteras & tolkas under föredraget. 

 

Vi önskar er alla en go fortsättning av det nya året 2013

Under år 2012 utfördes den sista fältundersökningen vid Finnestorp. Men nu under innevarande år (2013) fortsätter vårt projekt kring Offerplats Finnestorp. Vi övergår nu från att insamla  fyndmaterial till att fokusera på att bearbeta och därefter att presentera våra resultat i bokform.

Vi har också erhållit ekonomiska möjligheter (från Torsten Söderbergs stiftelse) för att kunna påbörja att utföra olika tvärvetenskapliga analyser. Jag återkommer, längre fram under året, med att presentera de vetenskapliga metoder som kommer att användas.

Nedan bild från 2012 års grävning. Grävningsledaren har inte blivit knäpp! Det är endast arbete med dator som pågår...

 

 

 

 

Årets sista föredrag om Finnestorp..

Årets sista föredrag om Finnestorp - sker på Göteborgs Stadsmuseum. Det är nu på tisdag den 13 november kl. 15.00. Det är en serie föredragshållare som håller olika föredrag under namnet Tisdagsklubben. PÅ tisdag är det min tur...

 

 

Spektakulär grop med mycket spännande fynd

Denna anläggning samt dessa fynd gav oss en serie ny och viktig information. För det första - att man har gått ut i vatten och grävt en grop ner i de sterila sand- och grussedimenten. Någon liknade företeelse har aldrig tidigare påträffats vid en krigsbytesofferplats. För det andra - beslagen låg inte samlade i en klump utan de låg vid sidan av varandra samtidigt som de var väl positionerade & ordnade. Det var uppenbart att blecken inte hade slitits loss från remtygets läder remmar och därefter blivit nedkastade i gropen. Om så hade varit fallet hade metallbeslagen legat samlade i en klump på gropens botten. Nej, här låg de ordnade och i ett bestämt förhållande till varandra. Den självklara tolkningen är ett scenario där man har grävt en grop. Därefter har man slängt ner ett betsel i gropen. När detta utfördes satt beslagen kvar på läder remmarna. Ganska omgående har gropen slammats igen och föremålen har blivit väl inpackade. Under de kommande århundradena löstes läder remmarna upp & försvann. Men beslagen var redan inpackade - vilket innebar att blev de kvar i sin ursprungliga position & tack vare att gropen innehöll beslag som suttit på ett & samma betsel gav det oss ytterligare information. Det tredje var - att nu kunde vi föra samman bleck, agraffliknande knappar & remsöljor av olika kategorier till ett enda betsel. Det var första gången som vi kunde göra detta vid Finnestorp.

Nedan - i botten fanns ett remkorsningsbeslag och andra tillhörande bleck. Nederst - detaljbild av remkorsningsbeslaget (det sistnämnda fotot taget av I. Nordgren).

 

En tillbakablick på årets undersökning - spektakulära fynd.

Innan semestern lovade jag att återkomma till det mest spektakulära och unika med årets grävning. Det har nämligen årligen "bjudits på" överraskningar vid våra utgrävningar. Nu grävde vi ett schakt som sträckte sig från fyndlagret nere i våtmarken & upp på den "torra" strandkanten. Uppe på den dåtida strandkanten "dök resterna av en eldstad upp". Liksom de andra eldstäderna som vi påträffat på de andra öarna, så utgörs de av små oansenliga mörkfärgningar som innehåller sot och sparsamt med kolbitar.

Men den viktigaste och samtidigt den största överraskningen var en liten och anonym mörkfärgning som dök upp nere i våtmarken. Utgrävningsförhållandena var utmärkta vilket gynnade oss. Bakgrunden är den, att samtidigt som de mörka torvliknande förhållandena genomgrävdes, så avsöktes ytan med metalldetektor. Vid detta tillfälle kunde konstateras att det fanns ett metallföremål som indikerades i form av en kraftig signal. Karaktären på signalen indikerade ett föremål som var tillverkat av brons. När sedan torvlagret hade grävts bort var det enkelt att konstatera att signalen kom från en plats som utgjordes av en mindre & rund mörkfärgning (se foto). Nu lade vi om grävstrategin. Istället för att gräva ut anläggningen - så grävde vi istället runt den. På detta viset frilade vi gropen. Och visuellt framstod den nu som en krukformad brun klump (se nedre foto). Nu gällde det att vara extra försiktig. Därför vattenspolade vi oss sedan successivt ner genom klumpen. Undan för undan "grävde" / spolade vi oss ner genom sedimenten. Plötsligt dök ett litet spänne upp. Vi lät det ligga kvar & sedan grävde vi oss vidare ner. Sedan dök det upp agraffliknande knappar. Men längst ner i botten dök fyra metallbeslag upp. Två var rektangulära bleck, ett var ett remändebeslag & det fjärde var ett runt remkorsningsbeslag. Detta ledde oss fram till en serie helt nya konstateranden - återkommer till dessa....

 Nedan ser vi mörkfärgningen från ovan. Den utvecklade sig sedan till grop & vi ser den underst som en brun krukliknande formation (mellan Anna Wahles gummistövlar - i mitten av bilden).

 

 

Ett stort tack till er alla som har deltagit i årets undersökning!

Kommer ni ihåg att jag sa: "Jag kan utlova att ni kommer att få vara med om något unikt, något som aldrig tidigare har setts"... Och så blev det även i år. Mer om det lite längre fram. Nu vill jag istället passa på att tacka er alla som deltagit i årets utgrävning - ingen glömd. Ni har gjort ett kanonjobb! 

Minnena bär vi med oss - vår speciella grävgemenskap! Tack till er alla som har varit med under alla dessa år - ända från år 2000! se nedan

Missa inte föreläsningen – En sanslös historia

Den kommer bli en uppsummering över fältfasen av projekt Offerplats Finnestorp. Den kommer i stora drag visa allt det som vi har gjort tillsammans inom projektet. Underrubriken är ...Historiken, Grävupplevelsen, Kulturturismen, De sanslösa fynden, Den vetenskapliga resan, Fortsättningen & Visionen.   Den handlar om oss alla som varit med under projektets gång från år 2000 och fram till idag.

Missa inte den! 

Plats: Vara folkhögskola

Dag: Onsdagen den 4 juli

Tid: kl 19:00

Nedan ser ni exempel på - Grävupplevelsen!

Åter ett praktfynd

Vi avslutade veckan i sol & vi passade på att gräva fram ett trevligt litet bleck.... Vi känner igen typen sedan förut. Dessa bleck är rikt ornerade & har ett mittre parti som är förgyllt. Notera att de små silverkåperna är också välbevarade. Dess funktion är att dölja niten som fäster blecket i läderremmen. Nedan ser vi blecket som kommer att genomgå en drastisk förbättring under konserveringsfasen. Vi ser också de lyckliga grävarna.

 

Då är vi igång igen & för sista gången

I måndags startade vi grävningen med att bana av matjorden med grävmaskin. Samtidigt startade regnet att falla i stor omfattning. Till slut hade det fallit hela 50 mm! Nästa dag steg Lidan & alla kringliggande vattendrag också. Vattenytan steg med ca en meter. Vilket ledde till att vår grävyta fylldes successivt med vatten. Men det var inget problem. Vi tog en exkursion till universitets utgrävning vid Karleby. Därefter åkte vid till det magnifika museet - Falköpings museum (det måste ses!). Vi avslutade med att besöka fornborgen på Mösseberg. Det är också ett måste. Här är det en fantastisk utsikt över det omgivande landskapet. Kort & gott - en magisk upplevelse.

Vi har också börjat gräva fram intressanta fynd. Bland annat ett sadelbeslag och ett remändebeslag. Remändebeslaget har en utsökt dekor & med mönster som vi känner igen sen tidigare. Nedan visas foto på sadelbeslaget & remändebeslaget.

 

Då kör vi igång - Sista grävningen vid Finnestorp!!!

Nu har vi påbörjat nedräkningen för starten av årets utgrävning (& projektets). Start måndagen den 25/6 (endast avbaning med maskin under förmiddagen) och sedan håller vi på till den 5/7 (6/7 packar vi ihop för gott). Det blir också den sista fältundersökningen av offerplatsen under min ledning. Efter grävningarna vidtar det stora arbetet med att 1/ sammanställa allt fyndmaterial 2/ bearbeta utgrävningsresultaten 3/ publicera forskningsresultaten.

Tillbaka till årets utgrävning.... Denna kommer att ske i våtmarkens allra sydligaste parti. Ytan som kommer att undersökas är belägen direkt norr om en smärre höjd. Detta höjdparti har utgjort en liten ö eller den yttersta spetsen av en liten halvö som sträckt sig ut i den forna våtmarken. Ståendes på stranden har man offrat härifrån & ut i den heliga sjön / sankmarken.

I år blir lite mer omständigt att besöka oss. Det beror på att parkeringsplatsen är på sedvanlig plats invid informations stugorna. Sedan får man gå en längre sträcka för att nå fram till själva grävplatsen. Mer information finns vid informationstugorna.

Nedan - grävning pågår

Intresserade av Finnestorp? Mer finns nu att läsa om våra resultat

Vi har lagt in ytterligare artiklar kring Finnestorp under fliken Arkeologi. Det är artiklarna från 2010 & 2011 som publicerats i års skriften Falbygden. Artikeln från 2010 är en tillbakablick över vad som gjorts under alla dessa år. Från första grävåret och ända fram till 2012..... Artikeln från 2011 behandlar endast årets grävning. Vilket var ett fantastiskt grävår - med många, många spännande fynd. Här tas även upp det spektakulära fyndet av ett betsel som av sin storlek måste ha suttit på minihäst. Det omfattande slitaget på metallbeslagen visar att det hade utnyttjas flitigt under många, många år.

Vi har också lagt in en länk till rapporten om Grönån. Fynden från Grönån är mycket spektakulära. Dels är det den stora variationen av föremål som aldrig eller mycket sällan har påträffats tidigare i Sverige, men även dess höga ålder. Exempelvis är trähjulet är 500 år äldre än tidigare fynd. Stegen, bäroket, korgen, den stora svepasken, reptillverkningsverktyg är exempel på unika fynd från romersk järnålder. Båtrännan, från folkvandringstid-äldsta vendeltid - med sina träfynd & rännor - är viktig i diskussion kring när de nordiska båtarna övergår - inte bara till skepp - utan till skepp med rigg & segel. Kort & gott - verkstadsplatsen vid Grönån representerar en helt ny kategori av lämning inom svensk arkeologi - som ger oss en vidare kungskapbild av romersk järnålder-äldsta vendeltid. Missa inte heller den knivskarpa bilden av det dåtida landskapet - du kommer att bli förvånad över hur det såg ut under denna tidsperiod.                                         Här har ni en direktlänk till publikationerna:

http://www.finnestorp.se/publikationer.aspx

 Notera det stora slitaget hos ringen. Till höger ett unikt redskap för reptillverkning.

 

Mer minnen kring Hagberg....

Ett annat & tidigt minne var att under slutet av 80-talet bjöd jag in U-E till att vara med och söka med metallsökare vid Stora Mosse utanför Varberg (tillsammans med Lars Lundqvist, Tore Artelius & Lennart Lundborg). Här hade man under 1800-talet gjort det spektakulära fyndet - av en bronssköld från bronsålder. Jag trodde mig veta var fyndplatsen var - så vi skulle tillsammans gå med metallsökare på platsen. Fyndplatsen benämndes "Krigarebacken" - folkmun. Han berättade att flög ner i sina grävkläder. Och på flyget träffade han en gammal studievän. Studiekompisen tittade på U.-E. ömt & medlidande - samtidigt frågade han: Skall jag köpa en kopp kaffe till dig? U-E insåg då att hans enkla grävklädsel tolkades som att han hade hamnat på obestånd. Så, med sitt typiska skratt, berättade U-E - jag lät han tro det också.... Se foto från metallsökningen här hos arkland (U-E & Lennart Lundborg). Nedanför ser ni också ett foto av en något yngre versioner av mig själv liksom av Kalle Thorsberg (klicka på länken nedan).

http://arkland.wordpress.com/?s=varla

 

I våras gick Ulf-Erik Hagberg bort….

Jag har inte haft möjligheten att skriva om det förrän nu. Men i mars gick han bort. Ulf-Erik var den som "förkroppsligade" den svenska forskningen kring krigsbytesofferplatser. I sin arkeologiska forskning skrev han återkommande om de svenska krigsbytesofferplatserna. Det gällde såväl hans magisteruppsats som hans doktorsarbete, liksom i artiklar. Han var den som också tog fram nytt fyndmaterial genom riktade utgrävningar. Det gäller framför allt Skedemosse, men även i viss mån vid Finnestorp. För oss som arbetat med Finnestorp från år 2000 har U-E varit väldigt viktig. Han var den som hjälpte oss med att finansiera första grävåret. Vid den tiden var han ledamot i Vitterhets akademin. Han besökte oss också på grävningen redan 2001. Även de följande åren var han behjälplig. 2002 åkte jag ut till hans sommarstuga & visade alla de fina fynd vi hade gjort under 2000-2002. Han läste också igenom och korrigerade de första artiklarna som jag skrev om Finnestorp. Under andra grävomgången (2008-) besökte U-E med fru, ofta oss när de var på väg hem från sommarstugan.     Nedan ett foto av Ulf-Erik Hagberg

Påminnelse – Årsmöte i Trevattnagården

Årsmöte i Trevattnagården. Bengt Nordqvist kommer att hålla ett föredrag kring årets grävning.

Plats: Trevattnagården

Tid: tisdagen den 27 mars kl. 19.00.

Info om årets grävning - den sista...

I år kommer vi att gräva inom en helt annan del av året! Det blir första gången på många år som vi gräver direkt efter midsommar. Gräv-veckorna blir alltså nr 26-27. Datumen är 25/6-6/7.

Vi kommer att lämna mer information successivt, allt eftersom den byråkratiska processen går vidare.

Detta är också den sista utgrävningen vid Offerplats Finnestorp. Alltså slutet av en 12 års lång "resa, runt i denna våtmark". Projektet kommer under nästkommande år att gå in i en helt annan fas och då gäller det forskningen kring denna plats och "försöken att lista ut historien" kring alla dessa spännande föremål. Det kommer att bli mycket intressant för oss som kommer att arbeta med detta fyndmaterial. Vi kommer att lägga ut info här på vår hemsida allt eftersom vi tar fram nya kunskaper eller annan spännnande info.

Åsså för er som missade de halshuggna vikingarna kan se det via denna länk:

http://svtplay.se/v/2722191/vetenskapens_varld/en_ovanlig_mordutredning

 Åsså ett av fynden från 2001 års utgrävning av den södra ytan. Ett praktbleck.

 

Öländsk järnålder - med fokus på folkvandringstid

För ett par dagar sedan gick ett program om Ölands järnålder. Det var ett intressant populärvetenskapligt program. Det var med stor behållning som jag lyssnade på Charlotte Fabech & Ulf Näsman. Diskussionen kring Ölands ringborgar var också mycket spännade. En mycket trevlig (och ny) "bekanskap" var Jan Erik Fallgren. Hans personliga berättandestil och personliga reflektioner höjde också kvaliten på programet.  Öland kanske skulle vara ett utflyktsmål för Finnestorps vänner & varför inte i samarbete med Forminnesföreningen i Göteborg? I programmet tas upp även Ölands krigsbytesofferplats - Skedemosse. Det jag saknade var mer föremålsfynd. Det var endast guld som förevisades (ringarna från Skedemosse & kragen från Färjestaden).

Återkommer inom kort om årets grävning.... 

http://svtplay.se/v/2639217/dokumentarfilm/den_svenska_jarnaldern

Nedan foto på Eketorps borg & Ismanstorps borg (från Wadbring)

 

 

Gott nytt - mer filmer & några spännande fynd från tidigare grävomgångar

Här är ytterligare en spännande film. Den är om - Slaget vid Harzhorn- och är en UR-film på nästan en timma.

Åter ett slag mellan romare och germaner. Mycket spännande att se. Bland annat gör de fynd av förvånande slag som metallstift som suttit i själva fotsulan. Något som jag saknade "förra halk vintern". Men, jag skall inte berätta för mycket - utan se ni själva. Tips tack till Jerry Helliker.

http://urplay.se/165438

Nedan ser vi ytterligare två fynd som börjar bli färdigkonserverade. Den översta är Franciskan (kastyxan) och den undre är en pilspets. Båda är unika fynd i Finnestorps sammanhnag.

God Jul & några youtube -tips

Det finns mycket att hämta på nätet. Jag skall visa några exempel på filmer som är värda att ses. Teutoburgerskogen (dagens Kalkriese) Archaeologi  (9 e.Kr.)

http://www.youtube.com/watch?v=BGjbcEVCDFU&feature=related

 http://www.youtube.com/watch?v=CZ8AzYkfjXw&feature=related

 http://www.youtube.com/watch?v=XDMHaAsu0NQ

 decisive battles history channel / Del 3

http://www.youtube.com/watch?feature=endscreen&v=1mTyFdF2IxQ&NR=1

Attila

http://www.youtube.com/watch?v=_yAmtD3IWiw&feature=rellist&playnext=1&list=PL466EBBF669B4F91C

Goter (Goter / History Channnel

http://www.youtube.com/watch?v=9A8SH7FiMbI&feature=related

 http://www.youtube.com/watch?v=dgj_PJ24kL0&feature=related

 http://www.youtube.com/watch?v=Arau7-bIDIg&feature=related

 Mer kommer..! Bland annat tips från Jerry Helliker

Nedan bild på det södra området som är aktuellt för utgrävning sommaren 2012. Under denna en bild på ett färdigkonserverat bleck (svärdsgehäng). Notera att det är sönderhugget i 2 delar.

 

 

 

För den vetgirige - Rapporten om Grönån är klar

Då var den klar - rapporten om Grönån. Rapporten kan bäst sammanfattas med ingressen: "Aldrig kunde vi som deltog i den arkeologiska undersökningen av Skepplanda 226 kunnat ana att ett så ovanligt trämaterial fanns bevarat i lermarken invid Grönån. Tidigare har inget så omfattande och varierat fyndmaterial av trä från romersk järnålder till äldsta vendeltid påträffats i Sverige. Vid undersökningen framkom trädetaljer från båtar och, vagnskärror samt föremål som närmast kan relateras till dåtida gårdsmiljöer. Även de framkomna båtrännorna, utgör en unik lämning. Undersökningen genomfördes i samband med att Vägverket planerade för en ny sträckning av väg E45 mellan Älvängen och Alvhem."  

"I svenska förhistoriska fynd äro så få träföremål bevarade att man ställs inför helt nya problem praktiskt taget var gång ett antal träföremål träffas som här vid Käringsjön" (Arbman 1945, s. 84).

rapporten finns att hämta (UV Rapport 2011:124 (pdf) : http://www.arkeologiuv.se/cms/arkeologiuv/publikationer/rapporter/uv_rapport_2011.html

 Mycket spännande är också den knivskarpa bilden av det dåtida landskapet. Nedan är en sida ur rapporten. Den behandlar löt & trähjul.

  •  

  • Inte var det vikingarna som ”upptäckte” England

    År 793 e.Kr. anföll en grupp vikingar klostret Lindisfarne på Englands östkust. Detta årtal brukar användas som en startpunkt för vikingatiden. Tack vare deras utvecklade skeppsfarkoster kunde nordborna röra sig mycket smidigare och samtidigt över större distanser än vad som varit möjligt tidigare. Med dessa skepp kunde nordborna upptäcka nya länder. Det ses som det var nu som nordborna upptäckte England. Men det är helt fel. Redan under folkvandringstid och vendeltid fanns en nära kontakt mellan östra England och Sydskandinavien. Det visar det arkeologiska fyndmaterialet. Ett mycket tydlig exempel detta är de typiska kamhjälmarnas utbredning. De finns endast i Syd- och mellanskandinavien och i sydöstra England. Ser vi till fibulor så kan vi också se en tydlig koppling med Västskandinavien och östra England.

    Nedan, karta som visar utbredning av kamhjälmar. 

     

     

    Nu presenteras dataspelet Fylgja - välkommen

    Dataspelet Fylgja invigs lördagen den 29 oktober kl. 12 på Mölndals museum - välkommen!

    På söndag (kl. 13.00) håller projektledare Charlotte Heyman ett föredrag på Mölndals museum och hon kommer att berätta hur spelet kom till. 

    Provspela på www.fylgja.se

    Mer frysta tidsbilder från Rom - Trajanus kolonnen

    Det är bara att förundras. När man är i Rom finns all historia runt om en. Vissa av monumenten kan man återkomma till gång på gång. Dit hör Trajanus - kolonnen. Rest strax efter 100 e. Kr. och är ca 40 meter hög. Dess sidor är kantad, eller snarare utgörs av en bildfris som ringlar sig uppåt på kolonnens topp. Bildfrisens detaljer är omöjlig att se idag - när man står på anvisat avstånd. Dess övre delar har aldrig varit möjlig att skönja från marken. Men - det går att fotografera den och sedan förstora upp den (se nedan).

    Så först en överiskt. Därefter ridande romerska kavallerister (notera att de in de har någon sadel). Därunder huvuden på påle - notera att de utgörs av skäggiga barbarer.

     

     

     

    Finnestorp - Italien, visst finns det kopplingar

    Inte bara fantastiska ruiner - utan även spännande fyndmaterial. Flera som går att koppla samman med Finnestorp.

    Vi vet inte exakt var föremålen som vi gräver fram är tillverkade. Klart är att det är en verkstad som är högt kvalificerad  - som har tillverkad dessa metallföremål. Och i Rom har man grävt fram en sådan. I denna verkstad har man tillverkat metallföremål till kunder som exempelvis ingått i den Longbardiska härskarklassen. Så, här står man på början på ett forskningsfält som har stora möjligheter. Det finns mycket att finna också på museerna i Rom.....

    Ett axplock nedan (En "fryst bild" på en romersk kavallerist. Finns på en sarkofag som är ca 1900 år gammal. Åsså ett romerskt tempel).

    Anglo-saxiska kopplingar mellan sydöstra England & västra Sverige.

    Nu, vid en resa till sydöstra England gavs många möjligheter till att studera & jämföra 4-500 -talets lämningar med de som finns i sydvästra skandinavien. Jag kommer att ta upp en serie sådana kopplingar vid seminariet i Göteborg. Men de fanns också skillnader. En tydlig sådan var i gårdens uppbyggnad. Vi ser långhus där de olika aktiviteterna bedrivs i olika delare av huset. I det anglo-saxiska England så finns det ett hus för varje aktivitet (vävning, hantverk, hall bostadhus etc). Detta gör att gården består av en serie olika hus som här vid West stow.

     Nedan bild på den rekonstruerade byn West stow. Vars lämningar är från 4-500 -talet.

     

     

    Missa inte konferensen–North Sea link-Yngre järnålder i sydöstra England & västra Sverige.

    Arkeologi på väg & Stadsmuseet anordnar en konferens kring yngre järnålder i sydöstra England & västra Sverige. Temat spänner kring allt från engelska teman som Sutton Hoo begravningen, Beowulf & slaget vid Stanford bridge, York, danska teman kring Tissö, dendrokronologiska dateringar av vikingatida skepp samt västsvenska om Tegnar, boplatsmönster i Göteborgsregionen, gravritualer speglat genom det osteologiska materialet, lärande genom rekonstruktioner etc... Undertecknad kommer att tala om "War booty sites of South Scandinavia" samt ett föredrag kring"The war booty site of Finnestorp and it´s European context".

    Mer info (klicka på nyheter):http://medlem.spray.se/arkeologipavag/

     Nedan foto på den rekonstruerade hjälmen från Sutton Hoo. 

    Mera bilder från årets grävning - Följ oss på Facebook

    Nu har ni möjligheter att se fler bilder från årets grävning. Vi har samlat dom på vår Facebook sida. Ni hittar dit genom att klicka på - Följ oss även på Facebook - som finns på vår första sida.

    Åsså - ett stort tack till alla som deltog i årets undersökning. Med bistånd från vädrets makter lyckades vi med vår uppgift att undersöka den nyfunna fyndplatsen.

    Nedan ser Lars & Göran i en "svettig pose" under grävningen.

     

     

     

    Föredrag - Guldets tid - på Lödöse museum

    På Arkeologidagen - söndag den 28/8 (kl. 14.00) håller undertecknad föredrag på Lödöse museum. Tema:

    Guldfynd i Västsverige

    http://www.raa.se/cms/extern/aktuellt/arkeologidagen_2011/evenemang/vastra_gotaland/guldfynd_i_vastsverige.html

    Ett föredrag där jag kommer att "väva samman" guldfynden i Västsverige med deras samtid. En tidsresa som tar oss fråm romersk tid - in den turbulenta perioden som kallas folkvandringstid. En tidsperiod under vilket ett skriftspråk införs, en ny religion "lanseras" och en ny hierarki tar form - de första kungarna.  

    Det senaste guldfyndet i Västsverige gjordes i Trollhättan förra året (se längre ner här i Aktuellt). Detta fynd hör sannolikt samman med ett äldre fynd som gjordes på samma plats (se nedan). Vad dessa föremål härrör ifrån återkommer jag till vid föredraget.

    Ett unikt fynd - aldrig tidigare - en ryttare som varit barn

    Här nedan ser ni det första exemplet på barnutrustning från folkvandringstid.

    Aldrig tidigare har liknande fynd påträffats i arkeologiska sammanhang. Barn och minderåriga saknas, i stort sett, i det arkeologiska fyndmaterialet. Dessa fynd är extremt sällsynta!

    Här har vi ett unikt historiskt exempel.  Fynden utgörs av hästutrustning vars beslag är i miniformat. Hästutrustningen har hört till en liten häst. De enda arkeologiska spår vi har av ryttaren är hans lans - också utformat i miniformat. Skelettdelarna av hästen och ryttaren saknas.

    Sannolikt har barnet med sin häst-och vapenutrustning blivit offrad i våtmarken i ett mycket specifikt syfte. Min tolkning är att det är en mycket ung "ädling" från Västergötland. Han har offrats som det yttersta offret när bygden har haft ofärd, som missväxt, som i sin tur har lett till svält. Bakgrunden till denna offerteori får vi återkomma till.

    Bilder nedan: Överst, tränsbett-mini till vänster. Där under remkorsningsbeslag - mini till höger. Underst en mini version av dåtida lansspetsar.

     

     

     

     

     

    ”Vilket drömställe - vi hamnat på"

    Vi gräver på en fantastisk delyta inom våtmarken. Vi har funnit ett stort antal metallbeslag som härrör från sadlar, betsel och svärd. Eller som Anna-Lena sa när hon gick hem för dagen: "Tack, tack för att jag fick vara med! Det här har varit en av de roligaste dagarna i mitt liv". Under dagen hade hon grävt fram ett massivt tränsbett, ett litet vackert remkorsningsbeslag (till betslet), ett vackert utformat remändebeslag och inte minst fyra hästtänder.

    Man förbluffas om & om igen - över vilken formrikedom, design & hantverksskicklighet som präglar alla dessa fynd. Det spelar ingen roll om det är en centimeter stor sölja (spänne) eller ett stort & massivt sadelbeslag. Vi har också funnit föremål som vi inte har en aning om vad de har haft för funktion.

    Foto sadelbeslag med sadelring. 

     

    Guidning & grävning

    Vi har guidade vandringar från våra besöksstugor ned till utgrävningsområdet och Du får en beskrivning av folkvandringstid innan du får se de grävande arkeologena i gropen. Vi finns för guidning 10-12, 13- 15 varje dag i nästa vecka. På fredag läggs det hela igen varför det är gynnsammar att göra besök dessförinnan. I besöksstugorna finns också informationsmaterial, diverse antikvarisk litteratur, och vi bjuder på fika. Visningarna är gratis men vi tar gärna emot frivilliga bidrag till vår kringverksamhet.

    Grävning pågår nästa vecka till och med torsdag. På fredag packar vi ihop för säsongen.

    Nedan - guidning pågår

    Dags för ett radio inslag om årets grävning

     

    Radio Skaraborg har gjort ett inslag om årets grävning:

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=4629340

    Dags för ett filmat inslag om årets grävning

    TV4 har gjort ett filmat nyhetsinslag. Här ges möjlighet att se ett filmat inslag från TV4, som visar den tidiga fasen av utgrävningen.

    Här är en kort version:http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_skaraborg?title=arkeologiska_fynd_i_finnestorp&videoid=1847376

    Här är en längre version: http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_skaraborg?title=hela_intervjun_med_arkeologen_bengt_nordqvist&videoid=1847416

    Åsså…. en massa fantastiska fynd

    Nu har vi kommit igång på allvar. När grävytan är torrlagd. Under några hektiska dagar har vi fått allt på plats! Dräneringsdiken, pump & en mycket varsam avbaning. Så nu gräver vi Rutor för fulla muggar & det kommer fynd i stora mängder.

    Under dessa dagar har det grävts fram flera finfynd.... Mera kedjor, mera småspännen (söljor), många sadelbeslag... Vi ser fram emot nästkommande ström av häst- och vapenutrustningar.

    Överst grävning pågår. Därunder remkorsningsbeslag (notera "piggen" utformad som en sköldbuckla).  Ytterligare ett sadelbeslag utformat som ett hästhuvud.

     

     

    Nu har vi grävt i en dag och…

    När man gräver i en våtmark får man räkna med att fyndlagren är våta. Men just nu är de vattendränkta. Men det är inget problem - för det har vi varit med om förr. Det tar någon dag eller två - sedan är det löst. Då är vi dräneringen färdig grävd och klar. Varmt har vi det också, minst 28 grader i skuggan. Det är inget problem egentligen. Utan det gäller bara att ha något på huvudet och att ha massor med vatten att dricka.

    Åsså kommer det en massa fynd. Vi har funnit ett vackert sadelbeslag som är format som ett hästhuvud. Beslaget har spår efter många hugg. Längst ut finns niten och dess silverfärgade nithuvud är välbevarat. Under eftermiddagen grävde vi även fram en bronssölja. Det är troligen ett spänne till sadelgjorden. Själva spännet har en omegaformad bygel och fästeplattan har ett bevarat silverbleck. Det har vi inte tidigare påträffat i Finnestorp.

     Nedan bild på resmölja till sadelgjord (obs silverblecket att silverblecket är intakt). Därunder ett sadelbeslag utformat som ett hästhuvud.

    Nu på måndag drar vi igång!

    Överraskningarnas plats är Finnestorp. Vi vet att vi kommer att påträffa helt unika fynd. Föremål som aldrig tidigare har grävts fram.....

    Utmaningen är att vi kommer att gräva nere i själva våtmarken, på ett vis som vi inte har gjort sedan år 2004. "Må vädergudarna stå oss bi". Det spännande med denna plats är att den utgör en helt orörd yta. Här har ingen väg, dike eller dylikt skurit sig igenom fyndområdet. Föremålen är belägna nedanför en liten ö i våtmarken. Sannolikt har man stått på denna och offrat föremålen ut i den dåtida vattensamlingen.

    När vi grävde här i maj kunde vi på mycket kort tid upptäcka allt från tygelkedjor till svärdsbeslag. Det vi vet om denna plats (så här länge) är att det saknas järnföremål (som lansspetsar & svärdsklingor). Likaså saknas benmaterial. Vad vi vet är att det förekommer beslag till svärd, svärdsbälte, magbälte, bältesväska & hästutrustningar (som tygelkedjor). Utifrån tidigare års grävning kan vi vara helt säkra på att vi kommer att gräva fram föremål som vi aldrig ens har kunnat drömma om. Frågan är bara vilka som kommer att bli årets överraskningar.

    Nedan bild på årets grävplats. Underst ser vi två olika beslag till parerhandtag till svärdet . De är massiva & förgyllda. Dess mönster är dock gåtfulla. Jag har inte lyckats tyda dess motiv.

    Betselkedjor i olika varianter

    Under grävningen i maj grävdes fram flera fragment av betselkedjor. Som det står i föregående avsnitt, så är det tio år sedan vi påträffade så många betselkedjefragment. Notera att kedjefragmenten skiljer sig åt genom att det ena kedjefragmentet har en liten ring & en stor ring. Något liknande har jag inte sett förut.

    De båda betselkedjefragmenten. Notera att den övre kedjan har en större & mindre ring.

     

     

     

    Mer fynd från årets schaktgrävning

    Här kommer lite ögongodis från schaktgrävningen.

    Vi ser här ett fragmentariskt peltehänge. Ornamentiken är svagt skönjbar. Sedan är det en halverad bältessölja. Den är kluven på längden. Bältesspännet har en vacker linjeornamentik längs dess kanter.

    Årets grävning närmar sig med stormsteg…

    Det har dröjt med information - men jag har varit ute och grävt på en sandarna boplats som är ca 10 000 år gammal med ett bevarat benmaterial. Men nu har jag semester & så här kommer lite info kring årets grävning.

    I mellanperioden mellan förra årets grävning och den nu förestående - har vi grävt tre långa schakt som tvärar våtmarken. Dessa schakt har generat en serie nya och viktiga resultat. Det mest aktuella konstaterandet är att vi kan ana tre stora koncentrationer med offringar. En av dessa var helt okänd för oss fram till maj månad. Först då kunde vi konstatera att det fanns ett (för oss okänt) område med krigsbytesoffer. Inom denna nya delyta finns en svag förhöjning, som kan tolkas som en ö. I våtmarken, direkt nedanför, har sedan de offrade föremålen kastats ut. Vi har här grävt fram bronser, som hör samman med, tygelkedjor, remsöljor m.m. Det är faktiskt 10 år sedan som vi fann så många rester av tygelkedjor som vi nu gjorde på denna plats i maj månad. Vi hittade även vackra beslag till svärdshandtag. Denna spännande delyta står nu i fokus för årets grävning. Håll tummarna för att vi alla kan fortsätta göra spännande & spektakulära fynd här i augusti månad.

    nedan bilder på en remsölja till en väska samt en ovanlig typ av sadelring. Denna har en rektangulär form som är mycket ovanligt.

     

    Årets grävning

     

    Årets grävning planeras ske under de två första veckorna i augusti. Under den första veckan i augusti pågår även arkeologikursen som leds av Charlotte Fabech & Ulf Näsman. Denna är redan full bokad och vi kan inte ta emot fler kursdeltagare. Mer information om grävningen kommer att läggas ut under de kommande veckorna.

     Nedan - grävbild från 2010 års grävning

    Hur identifierar vi stormännens folkvandringstida bygder?

    Vid utgrävningarna i Finnestorp tar vi fram vapen- och hästutrustningar som tillhört dåtida stormän. Män som själva, med största sannolikhet har titulerat sig - kung. Finnestorp har varit "slutresan" för vissa av dessa män. Men frågan är - kan vi identifiera hembygden för dessa maktens män? Till att börja med kan vi anta att representanter av denna elit har funnits i alla våra landskap.

    Ett försök har undertecknat gjort i rapporten - Stenungsunds- och Munkedalsbygden under 1000 år (se nedan). Detta arbete är ett försök att identifiera hembygden för dessa maktens män i landskapet Bohuslän.

    I denna rapport finns ett gediget avsnitt - där det görs ett försök att "väva samman de senaste årens arkeologiska undersökningar, med arkivmaterial, lösfynd, storhögar, fornborgar, kristandet, kungamakt, lagsagor, ting, marknadsplatser, ortnamn, jordägande m.m. Detta material jämförs sedan med den kunskap som kan extraheras ur den diskussion som förts fram av olika forskare som just diskuterat bebyggelsemönster, kommunikation och centralbygder. Vad är slutsatsen kring denna diskussion? Jo, det mest förvånande är att Munkedalsbygden träder fram som en av de viktigaste bygderna i Bohuslän under perioden romersk järnålder-folkvandringatid-vikingatid. Läs och begrunda - en liknande studie kommer att göras även om Västergötlands centralbygder.

    Ni hittar länken nedan:

    UV Väst Rapport 2009:25. Arkeologisk undersökning. Stenungsunds- och Munkedalsbygden under 1000 år. En studie av två bohusländska bygder utifrån Norum 202:1, boplats från yngre bronsålder och yngre romersk järnålder till folkvandringstid. Bohuslän, Norums socken, Holm 1:1, Norum 202:1. Bengt Nordqvist

    http://www.arkeologiuv.se/cms/arkeologiuv/publikationer/rapporter/uv_vast/uv_vast_rapport_2009.html

     

    Årsmöte Finnestorps vänner

    Nu på tisdag, den 3/5, kl. 19.00 har Finnestorps vänner årsmöte.

    Plats:  Trävattna hembygdsgård.

    Föreläsning om två våtmarksundersökningar - Grönån & Finnestorp

     Lite sent men här kommer information om föreläsningen kring Grönån & Finnestorp. Det är nu på måndag den 11. Föreläsningen tar upp två våtmarksundersökningar där det har påträffats föremål från kristi födelse och fram till ca 650 respektive 550 e.Kr.

    Platser med helt unika föremål & nu ges en första tolkning av fynden från Grönån. Vad kan vi idag säga om denna plats & dess unika samling av träfynd?

    Presentationen kring Finnestorp kommer att fokusera kring den religionsförändring samt den förändring som samtidigt sker i samhället. Helt unika fynd visar på nya tolkningar kring Oden samt djurornamentikens födelse..

    Mer info kring plats & tid finns på Fornminnesföreningens hemsida - se nedan..

    http://www.fornminnesforeningen-gbg.se/program/ferelesning-romersk-jernalder-folkvandringstid-i-vestsverige-utgrevningarna-i-finnestorp-and-grenan.html

     

    Venus från Trollhättan

    Ursäkta att hemsidan inte har uppdaterats förrän nu. Men det är ett utslag av att jag har haft för mycket att göra.

    Under 2009 avsöktes ett område strax utanför Trollhättan av med metalldetektor av en amatörarkeolog. Till att börja med påträffades några muskötkulor och en hästskor. Sedan dök en liten ihålig bronsfigur upp som endast var knappt 6 cm hög. Den har formen av en kvinna som står tätt ihop med benen och som håller båda händerna i bestämda positioner. Hon håller inte något i händerna också hon saknar huvudbonad. Hennes långa hår är utslaget och hänger över hennes båda bröst. Kroppsställning är också väldigt bestämd, såtillvida att vänster arm hålls vinkelrätt under brösten och höger hand över könet. Detta fynd blir ännu mer intressant när det konstateras att ytterligare en liten bronsstatyett är funnen tidigare i Västsverige. Denna hittades på gården Rom i den mellersta delen av Bohuslän. Denna är identisk på alla vis med statyetten från Trollhättan. Även denna var avbruten strax ovanför knähöjd.

    Två likadana bronsstatyetter men vem skall hon identifiera? Nu vidtar en intensiv diskussion mellan Martin Skoglund - Lars Lundqvist - & mig. Efter ett par dagars e-post korrespondens står det klart. Hon representerar gudinnan Venus! Just denna gudinna återges med utslaget hår och med vänsterhanden i vinkel under brösten liksom med högerhanden över könet. Även benens position är densamma. Denna gudinna finns bevarad såväl som i form exklusiva marmorstatyetter som enkla lerfiguriner, som alla är daterade till 4-500 talen.

     Men hur & varför har dessa romersktillverkade figuriner hamnat här i vår Västsvenska jord?

    Nedan till vänster Venus från Trollhättan. Till höger Venus från gården Rom (dvs Bohuslän)

    Under till vänster en marmorstaty från 4-500 talet & till höger små figuriner av lera & ben (hittar ni de båda venus statyetterna i bilden?)

     

    Fylgja - ett dataspel om bronsålder och folkvandringstid

    Fylgja tar oss från vetenskapens värld över till dataspelens fantasivärld. Hur gick då detta till? Jo, för ca tio år sedan grävde jag fram den största kultplatsen från bronsålder. Den utgjordes av ett flera hundra meter långt system av kokgropar som låg längs randen av moränåsen vid Stretered, Mölndal. Här flankerades den enorma anläggningen återkommande av ett spektakulärt naturscenario. Det är när solen går upp i öster och speglar sig i sjöns vatten. Så här har vi platsen där Tyra & hennes värld utspelar sig.

    (mer att läsa kring kokgroparna i Stretered. Klicka på Rapport 2005:1 http://www.arkeologiuv.se/cms/arkeologiuv/publikationer/rapporter/uv_vast/uv_vast_rapport_2005.html)

     Projektledare, eller Creative Lead/Art Director är Charlotte Heyman & projektet drivs genom Mölndals museum. Allt finansierat genom Torsten & Ragnar Söderbergs Stiftelser. Och spelet handlar om:

     - När Tyra flyttar till ett nytt område med sina föräldrar, tror hon att det ska bli trist. Inga jämnåriga kompisar, inget att göra. Hon är tio år gammal och uttråkad. Hon drömmer kusliga drömmar om en kvinna med en korp på varje axel, drömmar som varslar som järtecken. Om eldar som brinner i natten och om en hotfull armé mot horisonten Kvinnan kallar på henne men hon hör inte vad hon säger. När Tyra får besök av en korp som återkommer varje dag, som är lik de från drömmarna, följer hon den ut ut över fälten och in i skogarna, lockad av skräckblandad nyfikenhet kring vad den kanske kan vilja henne. Efter ett tag blir Tyra besynnerligt trött. Hon försöker kämpa emot men sätter sig ner för att vila. Hon somnar intill ett träd........ Tyra reser genom tid och rum till olika platser. På andra sidan väntar kvinnan som har kallat på henne.....

    Här är länken till hemsidan om Fylgja: http://www.fylgja.se/

    Nedan till vänster ses Tyra själv.

    De andra rollfigurerna som också finns med i spelet ser vi underst, på julkortet. - Vi återkommer längre fram med mer info om Fylja

     

     

    2011 Ett nytt år med möjligheter att vidga våra kunskaper på ett sätt som ingen annan gjort förr

    Nu i år tar vi och vidgar forskningsprojektet kring Finnestorp. Vi utvidgar inte i omfång utan till spännande kopplingar som är centralt kring begreppet krigsbytesoffer.

    Ett återkommande tema kring krigsbytesofferplatser är frågan - var är slagfältet? För platsen för slagfältet får ses som en del i händelsekedjan. Först ett slag där fienden blir slagna, sedan finns det vapen och hästutrustningar att offra till gudarna. - Eller hur?

    Men åter till den delikata frågan som ställdes ovan - var är slagfältet? Det är ju som sagt, nog så svårt att finna slagfält från 1600-talet. Och då kan ju vän av ordning fråga sig - hur lätt är det då att finna ett slagfält som är 1 500 år gammalt? Men vi har ju givetvis en kandidat! Det är trakten öster om Skövde. Här har inom ett avgränsat område påträffats ett stort antal eldslagnings stenar. För oss utgör de markörerna för själva slaget. För att starta upp ert intresse visas nedan tre eldslagnings stenar från området.

    Nedan bild eldslagnings stenar från Bo Carlsson samling. Därunder bild på det förmodade slagfältet. Underst syns Ösan i vinterskrud.

     

     

    Rester av romartida båtar & "skuggor av vendeltida skepp"

    Det påträffade trämaterialet vid Grönån hade en stor variation vad det gällde typen av föremål. Vid undersökningen grävdes fram - "allt från avhuggna grenar, huggspån, halvfärdiga föremål liksom till synes färdiga föremål samt trasiga bruksföremål".

    En stor grupp av träföremålen kan kopplas till båt. Det är spant, årblad, träankare, förarbete till åra, talja och årtull. Fynd av båtar eller båtdetaljer är mycket sällsynta. De finns några få svenska exempel och de utgörs av Björke-, Tuna- och respektive Årbybåten som alla är formade som små snipor. Båtdelarna som hittades vid Grönån är flera hundra år äldre än flertalet av de ovan nämnda exemplen. Från Grönån har en årtull och ett förarbete till åra daterats till intervallet 20-380 e. Kr. I båtlänningen fanns ett något yngre fyndmaterial. Bland annat ett fragment till ett båtspant och en eventuell rorkult, vilka har daterats till tidsintervallet 410-650 e. Kr.

    Det fanns också lämningar av en båtlänning (uppdragningsplats för båt). En större anläggning som, grovt sett, hade ett trattformat utseende med den breda änden åt söder mot ån (sett ovanifrån). Längst i söder, sammanstrålade alla rännor samman och för att sedan löpa gemensamt ner mot den forna åbädden. I norr förgrenade sig båtlänningen i fyra separata rännor. En av dessa sträckte sig ända upp på torra land. Rännans avslutning åt norr hade en mer ovanlig utformning som kan liknas vid en "avgjutning" av en båtköl.

    Ovan har nämnts att de äldsta svenska båtarna har varit av typen små snipor. Dessa har varit så lätta och så små att de lätt har kunnat dras upp på land för hand. Det förefaller som mycket osannolikt att man skulle göra sig besväret att gräva upp och sedan transportera bort all den lera som ursprungligen låg i rännan för att dra upp denna typ av småbåt. Dessutom hade dessa båtar inte någon riktig köl, utan en bottenplanka som inte sticker ut nämnvärt från båtskrovet. Utifrån rännans utformning förefaller det sannolikt att denna återger själva kölformen och förstäven till ett skepp som dragits upp på denna plats under vendeltid. Det skulle också passa in i förändringen av båtskroven vars intention var att kunna nyttja segeltekniken bättre. Som ett led i denna utveckling omvandlades båtskroven under vendeltid, på så vis att bottenplankan övergick till en utstickande köl vars syfte bland annat var att minska avdriften i sidled. Nämnas kan att Gokstadsskeppet hade en 0,3 m djup köl. Rännan vid Grönån som sträckte sig ända upp på land hade en maximal bredd av cirka 0,4 m och ett djup av cirka 0,2 m.

    Bilder nedan: årtull detalj, årblad i profil, spant fragment övre delen & träankare fragment

     

    Romartida offer vid Grönån?

    På offerplatsen vid Finnestorp så gräver vi fram vapen- och hästutrustningar som härrör från dåtida krigsherrar. De har nog själva benämnt sig som kungar, även om detta ord har haft en annan betydelse och innebörd senare under historisk tid. På offerplatsen Finnestorp finner vi gång på gång guldskimrande föremål med vackra mönster. Flera av dessa är sannolikt tillverkade nere på kontinenten. Dessa verkstäder för ädelmetall låg sannolikt inom det romerska riket medan andra kanske var knutna till västgoternas domäner. Men det är en annan berättelse. För nu när arbetet med fynden från Grönån närmar sig avrapportering är även kunskapen om dess föremål som störst. En aspekt kring Grönån är att det förefaller finnas föremål som skulle kunna relateras till offer.

    Det är tre fyndkategorier som skulle kunna utgöra lämningar efter offer. Det är träskålarna, det förmodade träsvärdet och brända sädeskorn. Det har tidigare påträffats offrade träföremål även på andra platser. Exempelvis så har en offrad träskål och en träask grävts fram vid Käringsjön. På de danska offerplatserna förekommer många fynd av denna typ.

    Tillbaka till Grönån. Här finns ett flertal fragment av träskålar och en av dessa bär spår av svarvning. Men endast en skål var i det närmaste hel. Denna stod rakt upp och ner, när den grävdes fram. Troligtvis har den varit nertryckt i leran för att stå stabilt på åbotten. Träskålen är 14C-daterad till äldre romersk järnålder. I botten av skålen finns spår som fortfarande är skönjbara. Det är rester från själva tillverkningen och det förefaller som att det har skett med hjälp av ett redskap som bör ha liknat dagens stämjärn. Det har även gjorts makrofossil analys av sediment från den forna åbotten. Denna visar att det återkommande förekom brända sädeskorn i de analyserade proverna. De brända sädeskornen kan härröra från svedjning av åkermarken, men eftersom de påträffades i ån (det vill säga långt bort ifrån åkermarken) är det mer sannolikt att dessa är lämningar efter ett sädesoffer.

    Sedan har vi ett märkligt föremål. Det är fragmentariskt men den bevarade delen har alla attribut som kännetecknar en dåtida svärdsklinga av typen spatha. Det gäller såväl utformningen som tvärsnittet liksom måtten. Men, både spets- och handtagsdel saknas. Därför går det inte med säkerhet att avgöra om den utgör resterna av ett träsvärd. Min tolkning är dock att det är ett träsvärd. Träsvärd förekommer på andra offerplatser. Ett sådant exempel är träsvärden från Vimose. I denna offermosse påträffades två träsvärd. Gemensamt för dessa förhistoriska träsvärd är att de saknar - s.k. huggskador. De förefaller alltså inte ha använts för att öva, eller leka med... eller för någon liknande praktisk aktivitet. Denna frånvaro av huggskador kännetecknar även svärdsklingan från Grönån.

    Nedan foto på träskålen vid utgrävningen. Nästa visar träskålen under konservering (notera arbetsspåren i skålens botten). Längst ner visas träsvärdet och ett fragment som visar det spetsovala tvärsnittet.

     

     

    Sveriges äldsta trähjul grävdes fram vid Grönån år 2008

    Nu när vi har alla 14C- dateringarna klara kan vi konstatera att trähjulsdelen som hittades i samband med utgrävningen (2008) av den forna åbädden vid Grönån är ett halvt årtusende äldre än tidigare gjorda fynd i Sverige. Det äldsta som tidigare var känd är hjulfragmentet från Skirnäs i Småland. Den  småländska hjuldelen är 14-C daterat till vendeltid.

    Vid Grönån grävdes fram ett segment av trähjulet. Dessa segment kallas "löt" (se bild nedan). Löten består av hjulkransdel och ekrar samt dymlingar för infästning i de omgivande löt-segmenten. Hjulet från Grönån är från äldre romersk järnålder. Vi är tillbaka till en tid då det romerska riket dominerade den Europeiska kontinenten. När vagnen med vårt trähjul rullade runt i Skepplanda dalgången - ja då hade Jesus precis dött. Det ger lite hisnade perspektiv på det som vi gräver fram.

     Löten från Grönån har en hjulkrans som är tillverkad av ek. Ekrarna är lätt facetterade och de har tillverkats av det sega och tåliga träslaget - en. Vår löt har sannolikt bytts ut för att denna del av hjulet var utslitet.

    Nedan foto på löten tillsammans med utgrävaren själv. Därunder - En rekonstruktion av ett dåtida hjul och vagn (Lagerås m.fl.). Underst - ett romerskt hjul. Notera att det har en slityta av järn.

     

    Grönån – fantastiska föremål från romartid, folkvandringstid och äldsta vendeltid

    Den forna åbädden invid dagens Grönå utgjorde en unik plats där träföremål från romersk järnålder, folkvandringstid och äldsta vendeltid har bevarats i upp till 2000 år! Vi kommer att studera dess fynd närmare under de kommande veckorna.

    Vid Grönån saknas de stora praktföremålen av trä, som exempelvis påträffats vid Käringsjön. Där grävdes fram ett lock med inristade ornament och spår kvar av bemålning. Något liknande hittades inte vid Grönån. Men här i åbädden fanns desto större variation av träföremål och dessa vidgar bilden ytterligare, så att vår kunskapsbas ökas kring redskap, olika fordon som båtar & skepp samt landfordon som vagnar & kärror. Till detta kommer båtlänningen med dess rännor och spår efter dåtida skepp! Mer om detta nästkommande veckor.

    Platsen Grönån är belägen norr om Göteborg och vi får färdas upp längs älven för att nå denna plats. Grävplatsen ligger mellan Älvängen och Lödöse. Utgrävningsplatsen är markerad på FMIS, Klicka på nedanstående länk: 

    http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html

    På fliken "SÖK" skriv in under rubriken "RAÄnummer" följande: Skepplanda 226. Klicka på sök och vips är ni fornlämningskartan. Skepplanda 226 - "Grönån" - är skönjbar eftersom R-cirkeln är brunfärgad (de andra R förblir svarta). Till vänster finns också foton av några träföremål som vi påträffade vid grävningen. (Finnestorp finner ni genom att skriva Larv 121:1 i sökfönstret)

    Nästkommande tema blir kring Sveriges äldsta trähjul.

    Nedan FMIS med sidan där Grönån presenteras (Skepplanda 226)

     

     

    Fantastiska fynd från folkvandringstid - påträffade i Trollhättan

     Det är inte varje dag som något hittar guldmedaljonger (på arkeologspråk - brakteat / betyder - tunt bleck). En sådan lycklig person hittade inte en utan två stycken guldmedaljonger i Trollhättan. Varav en hade runinskrift. Vilket är mycket ovanligt. Platsen har nu undersökts av Lödöse museum. Men Mats Hellgren från museet uppger att inget påträffades vid undersökningen.

    Vad vet vi om dessa medaljoner - & speciellt kring de som är påträffade i denna del av Västra Sverige?

    Generellt - Dessa brakteater är germanska kopior av dåtida romerska guldmedaljonger. Dessa romerska förlagor har ett motiv av själva kejsaren. Specifikt - Här i området kring den sydvästra delen av Vänern finns ytterligare ett antal fynd av dessa medaljonger. De bildar en egen grupp som har en egen stämpel- och punsidentitet. En av dessa "Väner"-medaljonger kan kopplas samman med en medaljong från sydvästra Norge. Dessa likartade mönster, som bildar grupper, har tolkats som "arkeologiska belägg" för skilda maktcentra. Utifrån ett sådant synsätt skulle det ha funnits ett regionalt maktcentra i denna nordvästra del av Västergötland under folkvandringstid. Ett maktcentra som skulle ha haft en koppling till sydvästra Norge.

     Vad vet då jag om denna plats?

    Jo, den är belägen invid Göta älv. Spektakulärt beläget direkt nedanför Trollhättefallen. Kanske en av de mest magiska platserna man kan finna här Västsverige. Alldeles invid dånar Göta älvs vatten när det strömmar nerför vattenfallen. Själva fyndområdet är kraftigt omdanat eftersom Göta kanal går igenom området. Men lite vet vi från ett tidigare fynd som gjordes i samma område på 1800-talet (i samband med att kanalen grävdes). Då påträffades också en eller flera guldmedaljoner i trakten Trollhättan. Dessa fynd gjordes samma år som ett flertal guldföremål påträffades här -- just vid slussen/kanalen/Göta älv. Enligt uppgifterna från den sistnämnda upphittaren påträffades dessa föremål i en våtmark! Och denna våtmark var belägen direkt invid älven & direkt nedanför fallen. Just här rinner älven förbi i ett majestätiskt lugn. Sannolikt är guldmedaljongerna även påträffade i denna våtmark. För vanligvtvis påträffas dessa medaljonger i - just det våtmarker. Nedan en länk till tidningsartikeln:

    http://ttela.se/start/trollhattan/1.1019844-ovanliga-medaljonger-funna-i-trollhattan

    Nedan - den ena av de båda guldmedaljongerna (brakteat). Denna har en runinskrift.

     

    Finnestorp –– nu mot öster

    Vid schaktgrävningen i oktober (2010-10-13) grävdes för första gången ett längsgående schakt mellan bäcken och odlingsmarken i öster. Ut på den tuviga våtmarken - bar det iväg. En våtmark som nu präglades av frostnupna grästuvor. Med grävmaskinen från Björns Schakt visade vår förare Alf sin skickliga sida. Han tog den flera ton tunga grävmaskinen från odlingsmarken på Trävattna-sidan och sedan vidare ut över våtmarken. Ut tågade vi ända fram till bäcken. Med största lugnt förde han den larvförsedda maskinen över tuvorna. Tryggt tuffade maskinen fram över den våtmark som vi aldrig tidigare hade undersökt på något vis överhuvudtaget.

    Första schaktet grävdes vid bäcken och direkt norr om forsknings-rutan som vi grävde under åren 2008-2009. Försiktigt grävde vi oss ner. Skopan hyvlade likt en osthyvel centimetertjocka skikt av de ovan liggande sand- och gruslagren som härrörde från gamla dumpmassor från bäck rensningen 1992. Vi avsökte varje nytt skikt med metallsökaren. När vi hade grävt fram det gamla vegetationsskiktet (som övertäcktes år 1992) undersökte vi de underliggande lagren med hjälpt av ett geologspjut. Efter att ha pressat ner spjutet, vridit det och sedan dragit upp det kunde vi få en profil av de underliggande lagren. Det finns en skåra längs spjutet och här fastnar sedimenten. Det innebär att i skåran finns en liten profil av de lager som spjutet har pressats igenom. Nu visste vi att det gyttjiga fyndlagret låg direkt under den avbanande ytan. Men ack, ack... Inga signaler från metallsökarna. När vi sedan grävde igenom fyndlagret visade det sig vara helt tomt. Inte ens spår från några hästtänder...

    Sedan förflyttades grävmaskinen i riktning mot fasta land. Det vill säga tillbaka åt öster, i riktning mot Trävattna. Vi grävde små provschakt på två platser i våtmarksområdet mellan den ovan grävda gropen vid bäcken och fasta land på Trävattna. Den första låg halvvägs mot fasta hand. Nu grävde vi en grop som åter gick ner i de underliggande lagren. Vi grävde en grop här i mittpartiet. Därefter grävde vi ytterligare en grop som låg ännu närmare land. Sedimenten var för vattenfyllda för att kunna göra något annat än dessa begränsade grävinsatser. Men här i "gropen mitt emellan bäcken & fasta land" fick vi "lön för mödan". Här låg samlat en koncentration av hästtänder, en agraffknapp samt ett fragment av ett prydnadsbleck! Nu vet vi att fynd förekommer, åtminstone halvvägs fram till torra land på Trävattna-sidan. Men de ligger utan samband till torra land eller några andra tidigare gjorda fynd.

    Foto på hästtänderna, agraffknappen (med nitbricka) & metallblecket.

     

    Vännebo - Guldets, sagornas .. tid - ett föredrag

    Nu på tisdag, den 2 november, håller undertecknad ett föredrag, kl. 19.00, på konserthuset  i Kinna. "Guldets, sagornas och kungarnas tid - speglat genom offerplatsen Vännebo".

    Vännebo är samtida med Finnestorp. Även här har påträffats rikligt med vackra hästutrustningar. Platsen påträffades i slutet av 1800-talet i samband med jordbruksarbete. Oscar Montelius lät lösa in fynden först efter att det förgyllda peltehänget hade påträffats (se nedan). Denna offerplats skiljer sig mot övriga krigsbytesofferplatser eftersom denna inte är belägen i en våtmark. Här flankeras fynden mot en nutida sjö. Det finns mycket att säga om Vännebo, men det är bäst att stoppa här...

    Nedan det världskända peltehänget från Vännebo. Vackert ornerat med stämpelornamentik & rosetter. Med mönster av bland annat stjärnor & figurer av två fågelhuvuden.

     

    En frostnupen dag med spännande överraskningar

    Under en intensiv och frostnupen dag grävde vi åter vid Finnestorp. Denna plats som återkommande ger oss nya överraskningar. Men platsen är oberäknelig, ibland  obegriplig. Vi tycker att vi har ett grepp på platsen - här borde det finnas -åsså finns det inget alls. Och så dyker det upp fynd 50 meter bort och utan sammanhang. Varför ja, det får vi fundera på ett tag. Vi kommer att summera årets undersökningar här på hemsidan de kommande veckorna.

    Över frostnupna tuvor tågar vi mot nya spännade mål...

    Finnestorp – första gången på tvären.

    I onsdags grävde vi två schakt på mittytan (kring "ön"). Ett schakt drogs åt väster mot Larv och ett åt öster mot Trävattna. Syftet med dessa grävmaskins grävda schakt var att få konstatera två antaganden. Det ena är att det västra området saknar föremål, på grund av vägbygget under åren 1902-1903. Då togs sandigt grus från denna del av våtmarken. Dessa grusiga sediment användes därefter som byggnadsmaterial i själva vägbanken. Något som vi kunde konstatera då vi grävde oss igenom denna gamla vägbank. Vilket vi gjorde under åren 2002-2003. Vid den nu genomförda schakt-grävningen kunde vi konstatera att lagerföljden var följande: överst gräs, därunder ett tunt jordlager och slutligen kom ett orört och fyndtomt lager. Med andra ord - lagren med fynd är sedan länge bortschaktat. Se mer längre ner under "Aktuellt" under rubriken: "Vi kommer att gräva i gamla schakt.." (23 juli 2010).

    Schaktet på Trävattna sidan, förlades direkt öster om bäcken. Vi grävde oss ner genom gamla dumpmassor och sedan frilades det gyttjiga fyndlagret. Ytterligare två mindre provgropar grävdes mellan bäcken och fasta land åt öster. Hur gick det med fynden i dessa provgropar och vad säger denna grävning hur Offerplats Finnestorp skall tolkas? Ja, det återkommer jag till under nästkommande vecka.

    Nedan - schaktgrävning - direkt öster om bäcken.

    ”Hvad är det för skit som ligger där” – ett 150 års jubileum

    Mellan åren 1827 och 1864 påträffades alla de tre guldhalskragarna. Fyndet vid Färjestaden gjordes år 1860. Se nedan länk till en längre artikel om detta fynd. I denna artikel, skriven av Jan Peder Lamm, beskrivs som att " Färjestadskragen får nog anses som det förnämsta av alla de fina konstsmiden som i vårt land finns bevarade från folkvandringstiden". Och "skiten som han (upphittaren) syftade på i rubriktexten visade sig vara "det mest utsökta och värdefulla fornfynd som veterligen någonsin kommit fram ur den öländska jorden."

    Dessa halskragar, tillverkade av renaste guld, vet vi fortfarande mycket litet om. De har gett oss en serie frågor som vi inte har något svar på, som: Var och när är de tillverkade?, Varför har kragarna denna form?, Varför och i vilket sammanhang har de begravts?, Av vem och i vilka sammanhang har de burits? Vad betyder detta myller av figurer som finns på dessa kragar av rent guld?

    Frågan är också: hurdan är relationen till de personer som har burit dessa guldhalskragar och till dem som vi finner offrade eller till de personer som utförde offren vid Finnestorp?

    Nedan länk till Ölandsbladet och ett foto på Färjestadskragen. 

    http://www.olandsbladet.se/index.php?id=15314&placid=6&template

     

     

    Skatten från Staffordshire, för tankarna till Finnestorp

    Åsså lite tillbaka blickar...

    Skatten från Staffordshire (England) är intressant ur flera olika "Finnestorps perspektiv". Ett är att skatten innehåller metallbeslag till svärdshjalt (svärdshandtaget), svärdsskidor och i fyndmaterialet finns kanske också fragment från hjälmar. Krucifix av guld fanns också i skatten. Den framförda tolkningen är att svärdsföremålen härrör från vapen som erövrats efter ett vunnet fältslag. Det vill säga, dessa exklusiva föremål skulle ursprungligen suttit på fiendens svärd. Efter att fienden har dött vid fältslaget antas att vapendelarna har monterats av de ursprungliga svärden (för att ihopsamlas och att sedan ingå i denna skatt). Forskarna tror att föremålen kan vara från ett fältslag eller en ackumulation av erövrade svärds delar från en serie skilda fältslag. Ett tillväga gångs sätt som för tankarna till Finnestorp och platser som Sjörup (Skåne) och Djurgårdsäng (utanför Skara, Västergötland). Inget föremål, från Staffordshire, har ornament i Salins stil I (som i Finnestorp) utom endast i stil II. Skatten dateras till slutet av 500- och 600-tal.  Med andra ord något yngre än fynden från Finnestorp (Tack, Tomas S., för tipset).

    Nedan bild på "vendelkråkor" - - har de hört till ett peltehänge eller till en sköld eller sadel?? Kråkan /örnen - symbolen känner vi igen som Stil I - varianter i Finnestorps materialet. Men här är de i Stil II och är mycket snarlika de som påträffats i det vendeltida grav materialet. Samtidigt kan konstateras att de alla ingår i samma idé värld.

    Missa inte att klicka på: "Show as slideshow...."  njut och förvånas..

    http://www.staffordshirehoard.org.uk/artefacts/gallery/?set=72157622378376316

     

    Andra spännande fynd, exemplet - Sandby

    Det finns en serie fynd som berör forskningen kring Finnestorp. Ett av dessa gjordes nyligen på Öland. Där det påträffades flera välbevarade exklusiva relieffibulor. Ett helt osannolikt fynd från 500 talet efter Kristus. Arkeologerna på Kalmar museum skriver: "På flera platser runt om i borgen, troligen ursprungligen under golven i numera sönderplöjda hus från järnåldern, har praktfulla och exklusiva dräktspännen av förgyllt silver respektive brons lagts ner tillsammans med flera andra praktföremål av brons, silver och guld." (Tack, Anna, W., för tipset).

    Observera att detta fynd ingår i ett projekt för att förekomma rovgrävare inom Kalmar län. Så har man även gjort på Gotland.

    http://arkeologiikalmar.blogspot.com/

    http://www.ostran.se/nyheter/oeland/arkeologisk_sensation_i_sandby

    http://svtplay.se/v/2144847

     

     

    Något liknande har vi aldrig påträffat vid Finnestorp…..fantastiskt

    Idag gjorde vi något riktigt spännande. Via Caj´s kontakter fick vi träffa Lasse och han förevisade oss ett av de mest spektakulära fynden som påträffats i Sverige. De är ett munbleck tillverkat av renaste guld. Känt från Antikrundan.

    Dess yta är täckt av röda granater - allt utformat i ett underskönt formspråk, med likarmade kors, trappstegsformer m. m. På baksida finns en pärlbandsdekor. På framsidan finns en bård med djurornamentik. Vi känner igen motsvarande föremål från några ytterligt få platser - bland annat Sutton Hoo i England. I Västsverige har påträffats, vid Edsten (utanför Fjällbacka), en svärdsknapp framställd i samma teknik. Sammantaget så är det ett mycket exklusivt föremål.

    När man håller ett sådant exklusivt föremål i handen blir man lätt darrig på hand. Det är sannolikt enbart vid detta tillfälle som man får chansen att hålla ett sådant föremål i sin hand. Bara detta att få väga dess tyngd i handen.... Ja, det var något speciellt.

    Ett sådant här föremål sätter fantasin i rörelse. För vem? Givet av vem? Är det svärd av denna typ som personligen har delats ut av den frankiske konungen? Vem var i så fall denne krigare som fick ett sådant exklusivt svärd? Hur hamnade den i vår jord? Finns det mera och i så fall var? Frågorna hopar sig - men svaren förblir stumma...

    Nedan ett mytiskt föremål - här "tonar det fram ur historiens dimma"

     

    En resa i guldets, sagornas och de folkvandringstida kungarnas landskap

    I helgen reste medlemmar ur Fornminnesförening i Göteborg och besökte en serie kända och okända platser i centrala Västergötland. Temat framgår av rubriken. I ur och skur reste vi med buss. Men när vi gick ut på våra besöksplatser hade vi en blå himmel ovanför oss och solen sken i våra ansikten. I tre dagar i sträck upprepade sig denna väderlek. Under dessa dagar frossade vi i synliga och osynliga lämningar från denna turbulenta tidsperiod. Vi besökte bland annat Sparlösastenen, Finnestorp, Timboholm, Varola och fyndplatsen för guldhalskragen från Möne m.fl. platser. Vi kan återkoppla mer till denna senare.

    Bilder - Förväntansfulla bussresenärer. Sedan regn när vi åkte buss. Därefter Timboholmskatten som rondellstaty. Nederst till höger - skylt med texten - Här hittades Möne kragen 1863 av torparen Johannes Andersson. En av Sveriges förnämsta fornfynd.

    Mer bilder - se Fornminneföreningens egna hemsida: 

    http://www.fornminnesforeningen-gbg.se/bildarkiv/sommarresa-till-vestergetland-2010.html

     

     

     

    Öppnat kontakt österut - mot Polen & södra Baltikum

    I samband med resan som jag gjorde till Polen - passade jag på att öppna upp en kontakt åt sydöst.  Undan för undan försöker vi utvidga vårt kontaktnät. Nu blev det över Östersjön. Tidigare, "innan murens fall", var det svårare med att upprätta kontakter i dessa områden. I detta område finns flera spännande fynd och fyndplatser. Området är bland annat känt för sina begravningar med hästar och hästutrustningar.

    Att träffa Anna var en trevlig upplevelse. Speciellt, eftersom hon har skrivit om just folkvandringstid och gjort jämförelser mellan det baltiska området och sydskandinavien. Även Finnestorp fanns med i hennes studie.

    Nedan en figur som visar exempel på likheter och skillnader inom undersökningsområdet (notera peltehänget från Vännebo - till vänster).

    Fyndfotografering - ett nytt steg i forskningen

    Nu tar vi ett nytt steg kring Offerplats Finnestorp. Vi har börjat med fyndfotograferingen. I flera dagar har vi testat olika objektiv, bländare etc. Det är en svår balansgång kring vilket ljus (varmt/kallt), ljustyrka och hur ljuset skall falla på föremålet. Vi har också arbetat med indirekt och direkt ljus, skärpedjup etc..

    Hur har vi då lyckats? Ta en titt på peltehänget nedan. Vi känner oss nöjda.

    Nedan Caj och Maria vid fotobordet. Därunder ett fyndfoto av peltehänget.

     

     

    Nu pågår efter arbetet för fullt

    Fynden registreras och fotograferas ännu en gång. Nu måste viktiga beslut tas: är det ett obestämbart bleck - eller kan vi bestämma dess funktion? Är det bleck som suttit på svärdet, svärdsskidan, betslet eller sadeln? Låt oss ta ett konkret exempel. Vecka 1 hittades ett bleck som rektangulärt i sin utformning. På dess övre yta fanns ett tunt och silverglänsande bleck. Under beslaget fanns ett utvidgat parti - en rund trissa. Det rektangulära beslaget var hugget itu och det förefaller som att halva blecket saknades.

    Lösningen för att förstå vad detta bleck har suttit fanns på dess baksida. Här på baksidan fanns en upphöjning (förstärkning) i samma parti som den runda trissan. Rester av en liknande förhöjning fanns direkt invid där svärdshugget hade delat blecket. Alltså - det har funnits två "trissor" med ett litet avstånd från varandra (varav den ena delen var avhuggen & borta). De båda har varit centralt placerade på bleckets nedre del.

    Och vad kom vi fram till? Jo, vi hade resterna av "fästeplattan" till ett peltehänge. Detta smycke har suttit längst fram under hästens hals (bröstan). Peltehänget har haft en ledad övre del (som ett gångjärn). Detta gångjärn har i sin tur varit fäst på en fästeplatta & den läder rem som sträckt under hästen hals (bröstan).

    Under - Caj Carlstein & Maria Paring här pågår analys av föremålet. Därunder fästplattans baksida. Underst bild på peltehänget från Vännebo (notera upphängningsbeslaget / med två "gångjärnsfästen"/ och tillhörande peltehänge vars "gångjärn" utgörs av endast ett "gångjärnsfäste" som fällts in i emellan de båda andra från fästeplattan).

     

    Historia med färg

    Till de riktigt vackra föremålen som påträffades var fragmentet av en svärdspärla. Pärlan har fortfarande kvar sin vackra mörkblå lyster. Dess färg ställer återigen nya frågor: med vad färgades glasmassan? Var tillverkades denna typ av pärlor som är prisma- formade (dvs med mångfacetterade sidor)? Sedan har vi för första gången en hel svärdspärla. Den är vackert rund & med en elegant ellipsform. Dess färg är svagt vit med inslag av klar glasmassa.

    Nedan fragmentet av en blå svärdspärla (notera facetten / till vänster och hålet /ner till höger) samt den hela pärlan.

     

    Extra hjälp av kulturministern och landshövdingen

    På onsdagen var det fullt pådrag. På eftermiddagen var både kulturministern och landshövdingen fullt upptagna med att gräva fram spännande fynd. På knä och med smuts under fingrarna grävde de båda med full entusiasm. Strax kommer landshövdingen att gräva fram en grop full med hästtänder och kulturministern kommer att gräva fram en bronslänk till en tygelkedja. Pressekreteraren, Sara (vänster i bild) kommer strax att gräva fram en svärdspärla. Så det var en dag - med full jackpott!

    Nedan Lena visar upp ett nypåträffat bronsbleck. Därunder Lars och Lena på knä -  grävning pågår.

    Först en tillbakablick till förra veckans prakt fynd

    Först en tillbakablick på förra veckans viktigaste fynd. Då påträffades sex stora nithuvuden (längst till vänster) tre rektangulära bleck med vackra ornament och sedan en remsölja (spänne) & bältet avslutas med ett remändebeslag (längst till höger). Dessa påträffades tätt tillsammans och de har sannolikt hört ihop. Vi kunde direkt konstatera att det var lämningar av ett svärdsgehäng (ett bälte till svärdet & skidan). Läderremmen har sedan länge förmultnat, kvar är endast de vackra beslagen. De stora nitarna har varit fästade i själva svärdsskidan och blecken har suttit på remmens framsida. Det vill säga, bältet har utgjort en praktfull syn. Detta är det första fyndet av ett svärdsgehäng från folkvandringstid i Sverige.

    Nedan blecken utlagda med tre av de stora nitarna till vänster & remändebeslaget längst till höger.Underst visas en rekonstruktion av svärdsgehängets infästning i svärdskidan (exemplet är från svärdsfyndet i Högomgraven).

    Idag på eftermiddagen besöker kulturministern grävningen

    Under eftermiddagen kommer kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth till årets utgrävning vid Offerplats Finnestorp. Bland annat kommer hon träffa Finnestorps vänner. Imorgon blir det utgrävning.

    Celebert besök

    I morgon tisdag kommer kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth på besök till Offerplats Finnestorp. Sedan på onsdagen kommer hon att delta i våra utgrävningar.

    Följ oss på etermedia

    Vilken dag vilka fynd – ett av de mest spännande sedan år 2000.

    Återigen ett fyndkomplex som för forskningen framåt. Finnestorp är en plats - med fynd som gör betraktaren hänförd. Det är en återkommande upplevelse - men det är inte så ofta att en anhopning fynd för forskningen framåt på detta viset.

    Nu idag - sökte Svante med sin metalldetektor längs Katebrobäckens dumpmassor. Ett gott stycke söderut - hördes ett svagt ljud i sökaren. Efter att långsamt grävt sig ner i de omrörda massorna dök det första praktblecket upp. Sedan nästa, sedan nästa etc. Men det är inte mängden som är det intressanta utan att det förefaller vara ett slutet fynd som härrör från ett bälte. Jag kommer att återkomma till dessa bältesbeslag - för det finns en serie spännande detaljer liksom vad bältet har använts till.

    Så njut.

    Till vänster spännet (söljan på arkeolog språk), till höger remändebeslaget.

     

     

    Dag tre – och vi gräver fram krossade hästtänder

    Vi håller på och gräver meter rutor uppe på själva ön. När vi kommer ner i det tunna fyndlagret, så dyker det upp små, små långsmala fragment av hästtandsemalj. De är så små att de inte går att samla in, men de är klart skönjbara för ögat. Här i Finnestorp förefaller det, utifrån tidigare analyserat skelettmaterial, att man inte har ätit hästkött och sedan offrat matresterna. Här, i Finnestorp, pekar allt på att människorna endast har offrat hästar. Men frågan får stå öppen - varför finns det rester av hästtänder här uppe på land? Har det legat endast hästtänder här? Eller hela skallar? Vi kan inte ge något svar i nuläget.

    Åsså, till gårdagens fynd. Igår grävde Anna och Gittan fram ett beslag som utgjordes av ett undre bronsbleck och ett övre ornerat silverbleck. Blecket är rektangulärt och har haft två nitar i respektive hörn. Längs silverbleckets ytterkant löper det en tunn ristad linje som dekor. I bleckets underkant finns fäst en liten "trissa" eller en ögla till ett gångjärn. Vi kan också notera att blecket är avhugget. Ett kraftigt hugg som har fått den vänstra delen att lossna. Sedan ett ytterligare ett hugg. Denna gång inte fullt kraftigt, för nu höggs endast silverblecket (och "gångjärns öglan") sönder.

    Vad är det för föremål? Vilken funktion har den haft? Detta rektangulära bleck har varit fäst i en läderrem med hjälp av de fyra nitarna. Sedan har det varit ett föremål (som i sin tur har haft en ögla som varit fäst i det rektangulära blecket). Spontant kommer jag på två olika funktioner. Den första är fästeplatta till ett peltehänge (som suttit på en rem under hästens hals). Vad som talar emot detta är att dessa har två "öglor", i vilken öglan fäst i peltehänget har varit infälld. Här finns endast spår efter en "ögla. Så det mesta talar för att det beslag som suttit i krigarens bälte för att kunna fästa en pincett eller ett eldslagningsdon.

    Nedan bild på beslaget, därefter Anna & Gittan

     

    Sol & blå himmel – dags för utgrävning

    Idag grävde vi oss ner i "de historiska avlagringarna". På knä och med stor entusiasm startade vi för första gången för i år med att gräva fram vår spännande historia. Med ansvar för sin egen meterstora ruta tar varje grävdeltagare sig undan för undan allt längre ner i fyndlagren. Spänningen är på topp. Skärsleven slår emot något hårt. Vad kan det vara för något? Ett spännande beslag - eller? Nej, denna gång var det bara en sten.

    Sedan skriker någon till - vad är detta? Fram med metallsökaren. Sveper med sökplattan över den framgrävda markytan. Varje gång detektor är över fynden skriker apparaten till. Alla sitter i andakt och lyssnar till det återkommande ljudet. Sedan börja vi spola fram föremålet. Sedan är det något som blänker till i solskenet. Men, vad var det om plötsligt dök upp

     - jag får återkomma till detta i morgon. Men - vackert var det!

    Nedan grävning pågår för fullt.

     

    Oj. Vad det piper ur metalldetektorn – men vad är det för något?

    Första grävdagen. I går kom 43 mm regn - det sätter sina fuktiga avtryck när man gräver i en våtmark. Men det hindrar inte oss. Det är mycket att ta i när man startat upp. Gräs som skall slås ned, spångar som skall läggas ut, redskap som skall köras fram...

    Men vi hann börja så smått. Vi tog ett första grävtag med grävmaskin allra längst i väster. Bort  med grässvålen, fram med en "fräsch jordyta". Sedan fram med detektorn. Tillsammans med radio och TV undersöker vi en mycket kraftig signal från metalldetektorn. Vad är det som ger en så vacker signal. Är det järn? - Nej, det låter mer som brons. Mödosamt tar vi oss ner i i lagret som nu börjar fyllas med tillströmmande vatten. Nedrans också, vi tar bort de mesta med ett skoptag med grävmaskinen. Gräver mer med grävsleven, fram med metallsökaren igen. Nu har signalen förflyttat sig! Obs det är något litet som ger en kraftig signal. De är lite oroväckande. Men så efter att ha grävt försiktigt med handen dyker föremålet upp. Litet, tunt och runt - ett mynt från år 1897. Passar väl in bilden av att någon av vägarbetarna har tappat ett mynt som hann bli 5-6 år gammalt när det borttappades. För vi är ju i detta parti som de tog grus och sand år 1902-1903. Historiens vingslag - även om det inte var så glamoröst. 

    Nedan ett foto på 1 -öringen från år 1897

    Vi kommer att gräva i gamla schakt & i helt okänd mark

    Schaktet kommer att gå över flera helt olika fyndmiljöer. Längst i väster och fram till mitten av ön antar vi att offerområdet är skadat av "grustäkten" från vägbygget vid 1900-talets början (se karta nedan). Under dessa år togs grus och sand från detta parti, för att användas i vägbanken. Under detta arbete påträffades också huvudandelen av de fynd som gjordes under 1900-talet.

    Den östra delen av ön kan vara orörd. I detta parti har det tidigare påträffats eldstäder och olika föremål som svärdspärlor och munbleck samt beslag till hästutrustningar. Här skulle det kunna påträffas enstaka fynd av dessa föremålstyper.

    Sedan får vi gå över bäcken. Där ligger fynden på djupet. I detta parti har tidigare påträffats svärdsknappar, munbleck, söljor/spännen till svärdsbältet, beslag till betslet och enstaka fynd av kastyxa samt pilspets. Går vi nu (tankemässigt) ytterligare österut kommer vi till parti som idag utgörs av en sankmark, som sträcker sig ända fram till åkerkanten i öster. Här har vi aldrig fått en chans att gräva - så här kan det var helt fyndtomt eller så kanske det finns föremålskategorier som vi aldrig tidigare har påträffat. Den som gräver får se!

    Nedan en karta över sandtaget (1904 & norr är nedåt) & utgrävning pågår 1904

    Äntligen – på tvären!

    Årets undersökning fokuseras kring att gräva ett tvärgående schakt över våtmarken. Schaktet kommer att ha samma bredd som grävmaskinskopan (drygt 1 meter). Alla tidigare utförda undersökningar har haft en fokus kring ett nord-sydligt perspektiv. Men nu bryter vi detta för första gången.

    Årets schakt sträcker ifrån våtmarkens västra del - via ön - österut över en sankmark- fram till våtmarkens östra begränsning. De båda begränsningarna, i väster (Finnestorps sidan) och i öster (Trävattna sidan), utgörs av åkerkanten på respektive sida. Vi kommer att gräva oss ner genom grästorven, dumplager, fyndlager och ända ner till de sterila, istida, avlagringarna längst ner i botten. Mer i morgon kring vad vi förväntar oss med detta schakt.

    Nedan grävmaskinskopa från grävningarna vid Grönån. 

    Grävstart om en vecka - den 26:e

    Årets utgrävning startar måndagen den 26 juli och håller på till och med den torsdagen den 5 augusti (på fredagen lägger vi igen schakten). Vi kommer nu under innevarande vecka berätta mer kring årets undersökning. Det vill säga var vi kommer att gräva, vilka mål vi har med årets undersökning etc. Vi håller också på med de sista pusselbitarna för att ni skall kunna komma och besöka oss under utgrävning. Ja. det är mycket att ordna med, innan allt drar igång. Så håll koll på oss, för nu drar vi igång!

    Nedan grävbild från förra årets grävning.

     

    Kurs Folkvandringstid - några platser kvar

    Missa inte årets kurs kring folkvandringstid.

    Föreläsningar varvas med att få vara med och gräva på Offerplats Finnestorp.

     Gratis kurs. Tillkommer är boendekostnad på vandrarhemmet och maten.

     Kursen är under första veckan i augusti.

    Anmäl dig direkt till Vara Folkhögskola:

     http://www.vara.fhsk.se/~upload/File/Arkeologi%20dubbel%202010%20ny.pdf

     

    Nedan - bild på Charlotte när hon föreläser. Därunder glada miner under utgrävningen

     

     

     

    Folkvandringssymposium i Vara den 12 juni

    FOLKVANDRINGSSYMPOSIUM

    Lördagen den 12 juni, Folkhögskolan i Vara, 09.00

    Föreläsare: Bengt Nordqvist, Tim Olsson-Schröder, Ingemar Nordgren, Troels Brandt, Stefan Ingesson och Kaj Lyckebo

    Symposiet anordnas av Finnestorps Vänner i samarbete med HistorieForum Västra Götaland

    På kvällen grillfest med helstekt spädgris i Naumsstugan och under söndagen - spontan utflykt till krigsbytesofferplatsen i Finnestorp

    Sista anmälningsdag 27 maj

    Anmälan genom att sätta in 180 kr (deltagaravgift inkl. kaffe m. kaka), 180 kr om man vill delta i festen, 75 kr om man önskar lunch å Vara Folkhögskola, på PG 13 92 20-8 Glöm inte specificera vad betalningen avser, samt ert namn, adress, email och/eller telefonnummer!

    Har du frågor om kostnaderna - kontakta Lennart Axelsson 0503-129 20 eller lennart.axelsson@historieforum.se 

    Allmänna frågor (se: www.finnestorpsvanner.blogg.se & www.historieforum.se)

    Ingemar Nordgren 0510-541851, ingemar@nordgren.se eller Tim Olsson-Schröder

    0709-285228, Tim.Olssonfernlof@comhem.se

    Sedan några veckor har våren även anlänt till Finnestorp...

    Efter en lång vinter har nu våren även anlänt till Finnestorp. Borta är snön och isen. Vattnet är dock fortfarande isande kallt. Under 2010 kommer vi åter att gräva vid Finnestorp, men mer om detta längre fram. Vi kommer även i år att göra förändringar på vår hemsida. Detta är ett arbete som pågår. Vilket har inneburit att uppdateringarna på vår hemsida har dröjt. Uppdateringen kommer att ske under hela maj månad, men vi kommer nu att ständigt föra ut ny information om årets aktiviteter. Mer om detta längre fram denna vecka. Ni kan nu njuta över utsikten från Trävattnasidan ner mot Liden som vi ser här forsar fram. En bild som togs för drygt en vecka sedan.

     

    Likheter som inte bara berör enskilda symboler utan även hela föremål

    Låt oss först tänka tillbaka. Offerplats Finnestorp - Här offras spektakulära ryttarutrustningar och vapen under tidsperiod som sträcker sig från slutet av 300-talet och en god bit in i 500-talet. Dessa individers historia slutar definitivt - här i våtmarken. Men deras personliga historia startar absolut inte här.

    Utifrån de fynd som gjorts här i Finnestorp, så kan vi se likheter med andra föremål. Men denna gång tar vi oss an en föremålsgrupp som relieffibulor. Dessa spännen bar av kvinnor. Den höll samman hennes mantel likt en stor säkerhetsnål. Spännet var placerat vid axeln. Dessa spännen finns spridda över stora delar av den europiska kontinenten, förutom inom det franska riket. De sistnämnda var kristna och bar inga hedniska symboler på sin klädedräkt.

    Däremot förekommer det relieffibulor i den nordliga delen av Italien (se nedan). Kanske dessa föremål skall sättas i samband med Longobarderna. När vi tittar närmare på detta spänne kan vi se att de har samma grunduppbyggnad. Det vill säga två plattor som hålls samman av en bygel. Den nedre plattan kantas också av fåglar som böjer sig ner med sina krumma näbbar. I spännets nedre del finns ett djurhuvud. På båda dessa föremål ser vi samma tema men det återgivits på något skilda vis.

    Detta är mitt tema - "Kontakten Sydskandinavien & Bysans/Västrom" - vid det Nordiska Bysantiska Nätverket som har ett seminarium i Uppsala under denna vecka. En "vän av ordning" kan ju ställa sig frågan - Vad kan en forskare som arbetar med en fyndplats som offerplats Finnestorp, ha något att göra med Bysansstudier? Med här visas relieffibulorna som ett exempel av flera - på denna nära kontakt som fanns över det dåtida europeiska rummet - och exemplen är fler än vad de flesta kan anta.

    Nedan en relieffibula från Toscana och en från Norge.

     

    Likheter – samband – Västergötland - Ravenna?

    I fyndmaterialet från Finnestorp finns en stor mängd föremål som har en rik uppsättning av olika mönster. Vissa är återkommande och som också återfinns på många olika typer av föremål. Enstaka av dessa mönster är skönjbar på föremål som finns spridda över stora delar av dagens Europa. Frågan är om dessa likheter är en chimär eller om de är uttryck för reella samband? Ett sådant exempel som framförts ett flertal gånger tidigare är de mönster som finns avbildade på Theoderic´s mausoleum i Ravenna. Längst upp och längs med detta gravmonument finns en fris som löper runt hela byggnaden. Mönstret som upprepas kan liknas vid en trekant och ovanför denna finns en cirkel. Motsvarande mönster är mycket vanligt på föremålen från Finnestorp. Vi ser det exempelvis som ett löpande band längs kanten på praktremsöljan, liksom på ett av betselbeslagen som påträffades 2009.

    Nedan mönster på Theoderic´s mausoleum. Därunder ett betselbeslag från Finnestorp. Underst praktremsöljan.

     

      

     

    Årsmöte för Finnestorps vänner

    Nu på torsdag den 18 mars är det årsmöte för Finnestorps Vänner. Mötet kommer att äga rum i Trävattna församlingshem. Vi startar klockan 19.00. Jag (Bengt Nordqvist) kommer att berätta om senaste nytt och de planer som vi har för 2010.

    Välkommen!

    Nedan Finnestorps vänner guidar.

     

    Det stora i det lilla

    De arkeologiska spår som finns bevarade från folkvandringstid har legat i vår jord i ungefär 1 500 år. De rester som finns kvar från denna tidsperiod är genomgående mycket sparsamma. Men själv har jag haft förmånen att uppleva det motsatta.

    Grävningen vid Grönån visade att även sköra träföremål kan bevaras ända till våra dagar. Föremål som inte skulle överleva en vinter om de hade legat bland höstlöven på gräsbacken. Men i den fuktiga miljön har dessa föremål, mot alla tänkbara odds, överlevt i ett & halvt årtusende. Samma ofattbara bevaringsmiljö gäller för fynden från Finnestorp. Här vid denna våtmark är brons- och silverföremålen extremt välbevarade allt medan järnet som påträffas är i mycket dålig skick.

    Dessa båda platser som till stora delar är samtidiga ger två helt olika speglingar av det dåtida samhället för 1 500 år sedan. Grönån där det fanns brottstycken av vagnar, båtar, skepp och bruksföremål från den dåtida vardagen. Här har bevarats sköra träföremål som skålar, stege, träbricka, flätad korg, bricka och kratta m.fl. föremål. Allt har 14C-daterat till en tidsperiod som sträcker sig från Kristi födelse och in äldsta folkvandringstid (400-tal).

    I Finnestorp finns föremålen som visar den andra sidan av det dåtida samhället. De är de världsvana elitkrigarna. Den utrustning som vi gräver fram har sannolikt tillhört och används av de mest ledande i samhället. Vi kanske inte skall kalla dom kungar (även om sagorna gör det), utan använda ett annat modernare begrepp - som krigsherrar. Dessa herrar (observera att det sannolikt också fanns kvinnliga krigare också) rörde sig över hela det Europeiska området. Återkommande har det varit olika individer som rört sig i samma internationella krets av elitkrigare. Dessa världsvana krigare till häst var väl tränade och vi antar att många av dom har deltagit i de många krig och fältslag som pågick nere på kontinenten. Vad vi gräver fram här vid Finnestorp är deras exklusiva häst- och vapenutrustningar. Vi har även rester av deras kläder. Sist men inte minst vi har även skelettdelarna av krigaren själv och hans stridshäst.

     Nedan ser vi en trästege (Grönån) och under denna en hästkäke (Finnestorp).

     

     

    Snökaos sätter stopp för vårt symposium om Folkvandringstid

     Till helgen skulle vi ha haft vårt symposium om folkvandringstid.  Men det värsta snöovädret i mannaminne, har gjort att vi förflyttar det hela något längre fram i tid. När vädret har stabiliserats och när det ter sig något mer vårlikt - då återkommer vi.

    Vi återkommer!

    Nedan ser vi bild på Mr Herul själv - Troels Brandt - när han besöker grävningen 2009

    Även du och jag har en historia

    Vi som lever nu glömmer gärna bort att vi också lever i historien. En historia som pågår här och nu. Varje människa bär i sin tur på sin egen historia. Jag har min och du har din. Inte minst våra föräldrar och far-/morföräldrar kan ta oss bak i tiden. De i sin tur kan berätta historier om sina föräldrar. Låt mig bara ta ett exempel.

    Far min berättade att min farfars bror som tog sig över till USA och sedan vidare till Alaska för att leta guld. Detta skedde i början av 1900-talet. Min farfars bror tillhörde de fåtaliga som också verkligen hittade guld. Min far berättade för mig att han aldrig glömmer (när han själv "var en tvärhand hög") när hans farbror kommer gående längs järnvägsspåret - iförd sin hatt och långa svarta läderrock. I hans midjebälte hängde två långsmala lädersäckar fyllda med guldsand. Denna historia hade jag i minnet när jag var över till Seattle för ca 10 år sedan. Här i Seattles äldsta stadsdel fann jag ett museum - guldgrävarmuseet! Så, jag går in genom dörren och vad står inte i en monter - Jo, en man iförd hatt, och lång svart läderrock. Vad hängde vid hans midjebälte - jo två långsmala lädersäckar! Jag kände hur alla håren på min kropp stod rakt ut. Ok, här finns mycket att berätta - men jag skall bara runda av med att efter museibesöket tar jag en titt i telefonkatalogen om det fanns några som hette Nordqvist i efternamn - här i Seattle. Då kom nästa chock - flera sidor Nordqvist fanns där- fler än i Göteborg. Det genererade en smärre chock. Så många Nordqvistare - här - ja jag blev helt blockerad.

    Vad vill jag ha sagt med denna lilla historia. Jo, jag kommer att kunna berätta historier för mina barnbarn händelser som jag i min tur har hört. Där vissa går tillbaka 100, ja i vissa fall 150 år tiden. Samma gjorde människorna även under folkvandringstiden och vikingatiden. Självklart har man suttit i sina vikingatida hallar och berättat sina historier om när farfars far eller farfars farfar var nere och slogs med och mot hunner, longobarder, franker och bysantinare.

     

    Föremålen har också ”en personlig historia”

    Vad man inte får glömma bort när man tittar på eller kanske rent av håller den i sin hand - ett av dessa praktföremål från Finnestorp. Jo, detta förgyllda och vackert mönstrade föremål har utgjort en specifik persons ägodel. Föremålet har också utgjort en del av denna individs personhistoria.

    Låt tänka oss - att denna man har inhandlat föremålet. Förslagsvis är det ett vackert utsmyckat betsel. Ett betsel som skall återspegla den kategori av personer som han ansåg sig tillhöra. Detta betsel har han sedan använt, kanske dagligen - år ut, år in. Vi ser på föremålen att det har varit utsatt för ett återkommande kraftigt slitage. Ett slitage som nötts fram genom ett långvarigt användande. Betslet har funnits där som en del av hans övriga krigsutrustning, som svärd, lans och sadel. Dessa föremål har följt honom på hans resor och äventyr. Det spelar ingen roll om det var längs Västergötlands ridstigar eller på någon av de senantika städernas stenlagda gator.

    På morgonen fick han trä betslet över hästens mule och föra in bettet i hästens mun, för att avslutningsvis kontrollera att allt satt rätt. När han sedan rider ut tillsammans med sina sammansvurna, ut på slagfältet - då satte han sin tillit till att tyglar och betsel skulle hjälpa honom i striden. De, tillsammans med hästen, blev nu en del av honom. Detta gäller likaväl när han arbetar som en beriden krigare åt kejsaren eller på slagfältet någonstans i Västergötland. Väl medvetna om denna nära relation mellan föremålet och den döde krigaren - gör att de båda förs ner tillsammans i offerplatsens heliga våtmark.

    Det är först nu som det är möjligt att känna historiens vingslag!

    Nedan ett av praktblecken som har varit fäst på ett betsel. Se rekonstruktion av betslet - gå till framsidan klicka på - Lite mer om fynden.

    2010 – ett nytt år med nya möjligheter

    Till att börja med - en god fortsättning på det nya året. Ett nytt år innebär också nya möjligheter! Jag hoppas att ni har undgått att bli förkylda eller att ha drabbats av svininfluensan. Det är ju svårt att få något gjort om man inte får vara frisk.

    Vi kommer så småningom att titta framåt, men först kommer vi att titta bakåt.

    I slutet av förra året lyckades vi även med att skapa ett avsnitt på vår hemsida där vi har börjat med en diskussion kring Beowulf. Den av er som har klickat på denna flik har upptäckt att texten är på engelska. En vän av ordning ställer sig givetvis frågan - varför är texten på engelska och inte på svenska? Svaret är lika självklar - i Sverige finns ingen diskussion kring Beowulf. Denne store hjälte från 500-talet har, förutom några få exempel, sällan diskuterats närmare bland svenska arkeologer under senaste 100 åren. Diskussionen kring detta kväde har istället förts av i första hand litteraturvetare. Vi har börjat på nytt med att studera detta sagomaterial. Men eftersom denna diskussion inte förs i ett svenskt sammanhang kommer vi att lyfta fram den istället gentemot en engelskspråkig miljö.

     

    Fliken Skola – en sida av upptäckter!

    Nästa förändring på Finnestorps hemsida är riktad till de yngre och som går i skolan. Här på denna sida finns olika spel, animationer och berättelser. Här finns även spel som vi äldre och också tycker är kul. Varför inte prova på att bygga skepp, korsa haven, plundra kloster och röva skatter. Eller att se hur en vagn från järnålder är konstruerad.

    Ja, det är bara att gå in å testa. Gör din egen upptäcksfärd.

    Nu händer det grejer - med hemsidan - igen!

    Det har hänt mycket med hemsidan igen. Vi har bland annat jobbat med att synliggöra mer av fynden från Offerplatsen. Nu för första gången visar vi upp ett flertal av de fynd som vi tidigare har grävt fram.

    Så gå tillbaka till huvudsidan - gå in under rubriken "Lite om Fynden" klicka er vidare - ta och njut!

    Facebook + Finnestorp = Sant!

    Nu finns Finnestorp också på Facebook.

    Nu kan ni också följa forskningsprojektet Offerplats Finnstorp på ytterligare en plats ute i cyberrymden. Det är Maria Larsson som skriver i facebook kring Finnestorp. För att kunna bli delaktig måste du bli ett "fan". Nedan finns en länk till Facebook.

    http://www.facebook.com/home.php?#/pages/Finnestorp-Vara-kommun/Offerplats-Finnestorp/176703435781

    Passa på att bli medlem, så får du personliga meddelanden och möjligheter till egna diskussioner.

    Sveriges Historia.. Bengts kommentar - Ris

    I förra inlägget kunde jag konstatera att den fungerar utmärkt som läsebok.

    Men hur är det med påståendet om ett -"oundgängligt referensverk? Det är nu som problemen tornar upp sig. För det går inte att avgöra vad som är Stig´s egna tolkningar och slutsatser kontra vad som är forskarnas (dvs de ursprungliga fakta som Welinder har använt sig av för att skriva sitt historieverk). För här blandas fakta och läsäventyr i en egen blandning. Låt mig ta ett exempel när han skriver om Finnestorp:

    "..att en här av hunner eller heruler, en asiatisk och en germansk  folkgrupp, både historiskt och välkända från slutet av 300-talet efter Kristus och mytomspunna, har blivit besegrad i Västergötland och att dess vapen offrats av de segrande västgötabönderna i vattnet vid Finnestorp. Ett hunnerslag på Varaslätten på 400-talet är en rolig idé. Utifrån de nordtyska och danska fyndplatserna går det att få en nyktrare uppfattning om hur stora härar som var i rörelse och varifrån och vart de rörde sig.."

    Hur skall detta påstådda hunnerslaget på Varaslätten och den därpå följande offer ritualen vid Finnestorp tolkas? Enligt Stig är denna skrivning tagen från tolkningar som härrör från västgötska lokalforskare (sid 278). Jag har försökt att ta reda på var dessa skriftliga uppgifter finns publicerade men jag är inte riktigt klar över hans källor. Jag vet inte, men här har vi vad jag misstänker en blandning av tidigare forskning av bl.a. Nordgren (som diskuterar kring heruler, ostrogoter och hunahären) som sedan har mixats samman med vad jag tror är Stig´s egna tolkning. Själv ser jag det som olyckligt eftersom hans påstående om ett Hunnerslag på Varaslätten är helt ogrundat och det riskerar att förlöjliga all forskning kring all järnålder som berör Västergötland.

    Sedan vill jag göra alla läsare av boken uppmärksammad på att texten är full av faktafel. Jag kan inte redovisa alla. Jag skall bara ta upp tre exempel som finns på sidan 278. Ån som rinner förbi Finnestorp heter inte Tidan, utan Lidan. De brända benen låg inte runt, utan i eldstaden. Benen låg inte utefter - utan de låg i lagret under träbryggan (dvs åldersmässigt åtskilda) etc Med detta vill jag göra läsaren uppmärksam på följande - låt er inspireras och fascineras - läs och njut, men vill ni ha fakta - då måste ni gå till de ursprungliga publikationerna. Nu tog jag bara ett Finnestorpsexempel -men detta är ett återkommande problem i denna verk.

    Min något kritiska hållning grundas inte på att jag personligen känner mig missgynnad. Stig har frikostigt öst ur olika alster som jag har publicerat under åren. Det går inte att undvika att jag får en känsla av - "att se mitt 30 åriga arkeologiska liv passera förbi". Där finns resultaten från grävningar och forskning kring stenåldersboplatser som Trollåsen, Skatmossen, Lygnenboplatsen, Huseby klev, Balltorp, kultplatsen vid Stretered och offerplatsen vid Finnestorp, så även min avhandling "Coastal adaptions.."

    Så låt oss summera upp. Vad var det som det stod på omslaget?

    "Detta är det mest ambitiösa historiesatsningen som genomförts i Sverige på ett halvt sekel.. ..kommer att fungera som ett fascinerande läsäventyr... ett oundgängligt referensverk..  ..I den här boken möter läsaren förhistorien på ett nytt sätt..  ." Ovan gjorda axplock står dock i kontrast till vad författaren själv skriver i sin inledning. Jag vill avslutningsvis påminna läsaren om Stigs egna ord:

    "Detta är ingen lärobok. Det är ingen uppslagsbok heller. Visserligen är det mesta som står i den sant, men här står inte hela sanningen...Boken är min läsebok..."

    Sveriges Historia... Bengts kommentar - Ros

    Många av oss har noterat att det har kommit ut en ny bokserie - Sveriges Historia. Den utgör det första bandet av åtta och denna första bok behandlar tidsperioden 13000 f.Kr. - 600 e.Kr. Welinder med förnamnet Stig och tillika professor emeritus är författaren över detta viktmässigt tunga bokverk. Det är en stor uppgift som han har tagit på sig. Kanske det egentligen är ett övermäktig uppdrag att behandla nästan 90 procent av den tidsperiod som det levt människor på den landmassa som vi idag kallar Sverige. Vi har konstaterat att 90 % av Sveriges historia finns samlat i ett band. Vilket innebär att de resterande 10 % av vår historia sprids ut i de övriga sju banden. En fråga som man kan ställa sig är om man skulle ha gjort samma uppstrukturering av sin historia i exempelvis vårt grannland Danmark? Många har också ställt sig frågan varför sträcker sig första bandet ända fram till 600 e. Kr.?

    Som författare skall Stig gripa sig an såväl all gammal kunskapsmassa liksom allt det som har tillkommit de sista decennierna. Denna senare tillkomna kunskapstillväxt har under de senaste 30 åren bokstavligen grävts fram, "med svett och stor möda - ur moder Svea´s jord". Men framför allt det är mycket tanke - och forskningsarbete som ligger bakom all denna nya kunskapsmassa som till stor delen har extraherats fram ur exploateringsundersökningar.

    Nå hur går det då för våran Stig?

    Observera att detta inte är en recension. Det har däremot Häggström och Rundqvist skrivit.

    http://finnestorpsvanner.blogg.se/

    http://arkeologivast.blogspot.com/2009_11_10_archive.html

     Men här kommer jag att lägga fram några av alla mina synpunkter. Min egentliga recension kommer senare och kommer vara mer utförlig.

    Först, vad syftar detta bokverk till? Vem skall läsa och varför? Är det en bok fylld med kunskap som vi alla kan ha nytta av när vi lider av stor kunskapstörst - eller?

    Sedan -  vad står på omslaget? OK- här kommer några axplock:

    "Detta är den mest ambitiösa historiesatsningen som genomförts i Sverige på ett halvt sekel....kommer att fungera som ett fascinerande läsäventyr... ett oundgängligt referensverk......I den här boken möter läsaren förhistorien på ett nytt sätt..."

    I nästa inlägg (Ris) kommer jag att även gå in på Stig´s egna åsikt om hans verk. Redan nu kan vi konstatera att han skriver att har haft till sin hjälp, i sitt faktainsamlande, både hjälpsamma bibliotekarier och arkeologer.

    Hur tycker jag att han lyckats? Min åsikt är att Stig är duktig med att ge oss ett spännande läsäventyr. Han har lyckats med att synliggöra att historia är en kedja av mänskliga handlingar. Han lyckas också med att vrida och vända på historiska företeelser som återkommande förekommer genom långa tidsrymder - som prestige, makt etc. Som läsebok fungerar den utmärkt.

    Fortsättning följer...

    Praktremsöljan presenteras första gången

    I nästa nummer av Historieforum kommer praktremsöljan från Finnestorp för första gången att presenteras i en djupgående analys.

    Frågor som ställs är

    - Varför alla dessa symboler? Och vilken betydelse har symbolerna?

    - Varför fyra fåglar?

    - Varför en rund fästeplatta?

    - Vad är det för djur på bygeln?

    - Är Odins ansikte placering avsiktlig? I så fall, vad är avsikten?

    - Är denna iakttagelse generell för alla andra symboler också?

    - Varför bär en elitkrigare ett spänne, med just dessa symboler? Finns det en avsikt? I så fall vilken?

    - En av de allra viktigaste iakttagelserna - "en nyckel" - den har ingen tidigare sett - men nu förs den fram i ljuset. Vad är det för detalj som är så viktig för att förstå alla andra symboler.

    Ja, här har ni en serie frågor som ges svar på i artikeln.

    Nedan visas ett foto på den exklusiva spännet. Söljan (spännet) har varit fäst på svärdsgehänget (läderremmen som svärdet var fäst vid).

     

    Återblick - Ett helt nytt arbetssätt ligger bakom vår lyckade fyndgenomgång!

    Hur kommer det sig att vi har lyckats med att registerar alla dessa fynd?

    Svaret på denna fråga är att vi har arbetat på ett mycket unikt vis. Genom att arbeta nära tillsammans i ett enda team, så har vi alla tre varit med i processen diskutera och ta beslut (beslut kring varje enskilt föremål måste tas), samt att föra in informationen i alla de databaser som fynden skall registreras in i -  som excel-databasen, intrasis och foto-databasen samt att skriva in alla uppgifter på själva fyndasken....

    Varje enskilt föremål har bestämts till en bestämd föremålskategori, vad den är tillverkad av för material, vilken ornamentik, hel eller i fragment etc.. Här måste allt bli korrekt - och för att kvalitetssäkra arbetet har vi arbetat tätt samman i en liten "trojka". Detta har givetvis varit ett mycket ansträngande och kvalificerat arbete. Där det krävdes att vi alla tre hela tiden tvingades att vara på topp.

    Nästa steg handlar om arkeologi och ny arkeologisk kunskap. Den kommande fasen utgörs av att starta processen med "tanka ut information" ur vår fakta-databas. Sedan kan vi relatera och jämföra dessa resultat med andra resultat från andra discipliner som 14C, osteologi, pollen m.m... Nu är vi inom projektet Offerplats Finnestorp inne i en spännande fas där vi, gång på gång, kommer att "bryta oss igenom" många helt nya "kunskap - barriärer".  

     Nedan ett av blecken som påträffades år 2008. Återigen en mycket detaljerad ornamentik. Här består mönsterdetaljerna av en dominerande rosett bestående av fem blad. Mellan dessa finns cirkelmönster. Dessa kännetecknas av en cirkel som i sin tur omgärdas av ytterligare en cirkel (etc...). En av de sex cirklarna är större och har en "topografi" (dvs den förhöjer sig upp från ytan). Förutom dessa ornament förekommer också halvcirklar i stor mängd. Dessa finns längs cirkels inre krets och längs rosettmönstret.

     

     

    Gårdagens konsthantverkare – presenterade i samband med Varas konstrunda

    Föremålen från Finnestorp är också viktigt ur ett konsthistoriskt perspektiv. Det är gärna att man glömmer bort det.

    Många av föremålen har både ett rikt och varierat mönster innehåll. Dessa mönster är ofta av abstrakt art (stjärnor, trianglar, zick-zackmönster etc). Många föremål har också utformats och getts en mer uttrycksfull "skulptural" gestaltning. Bland föremålen finns framställningar av människoansikten, ansiktsmasker, häst- och fågelhuvuden, odjur, med flera varianter (exempel på båda varianterna kan ses här på vår huvudsida).

    Det är också uppenbart att föremålen har framställts av dåtidens mest skickliga guldsmeder. Alla dessa föremål är också uttryck för en förändring som skedde vid denna tid, inom den dåtida konsten, i Europa. Tidigare hade, i stort sett all, dåtida konst förmedlas via den senantika/Bysantiska världen. Nu fanns plötsligt en parallell utveckling via den germanska konsten. Dessa båda konststilar eller inriktningar finns, spännande nog, representerat i fynden från Finnestorp.

    Bakgrunden, till konstutställningen, var den att föreningen "Konstrika idéer i Vara" organiserade - Vara konstrunda - i början av oktober i år. Denna konst och kultur - runda involverade 90-talet deltagare; vilka utgjordes av konstnärer, konsthantverkare och fotografer, etablerade och amatörer som var lokalt anknutna eller som var inbjudna. Alla visade upp sig på olika platser (ett 40-tal olika platser i kommunen). Detta arrangemang skapades för att göra landsbygden mer levande, samtidigt som traktens konstidkare fick ett nytt exponeringsforum.

    Nedan ses en bild på "Finnestorps -  installationen" som visades på Hedensborg (lokalen vid Larvs idrottsplats).

    Föredrag om Offerplats Finnestorp på Västergötlands museum

    Nu på onsdag den 14 oktober kl 19.00 på Västergötlands museum i Skara.

    - så håller undertecknad föredrag om Offerplats Finnestorp. Det kommer att handla om lite tillbakablickar, årets undersökningar, platsens samtida historia men även lite om de senaste forskningsresultatet.

    http://www.vastergotlandsmuseum.se/Kultur_Default.aspx?id=40764

     

    För första gången presenteras.. som kommer att generera helt ny kunskap!

    Varje fyndkategori kan vi nu plotta ut - och vi kan se dem i sitt geografiska rum. Och nu kan vi också börja studera fynden genom att ställa olika frågor.

    Exempelvis, var finns skelettdelar av människa i relation till svin, nöt eller häst? Vi kan också studera - exempelvis, var ligger vapnen - kontra hästutrustningar. Vi kan också jämföra enskilda fyndkategorier, som svärdsknappar gentemot andra svärdsdetaljer som munbleck. Ligger de jämt spridda över ytan? Eller ligger de ansamlade? Finns svärdsknapparna för sig eller finns de tillsammans med andra svärdskategorier?

    Finnestorp är nu det enda offerplatsen - överhuvudtaget - där ALLA fynd finns samlade i en digital databas. Denna kunskapsbas kan vi sedan koppla samman med de aktiviteter som vi har konstaterat har försiggått invid på torra land. Sammantaget kommer Finnestorp generera helt nya kunskaper om riter, kult, offer - vilket också kommer leda till att vi kommer kunna leverera forskarvärlden en inblick i den dåtida föreställningsvärlden som aldrig tidigare har kunnat visas!

     Nedan visas för första gången en övergripande spridningsbild över alla fynd (X= metall- & benfynd) från åren 1902-2009! De utgör sammantaget över 1000 st fynd!

    Första gången någonsin - Allt registerat i en enda databas

    Vi har lyckats med en fantastisk uppgift

    - alla fynd - alla kategorier - allt i en enda intrasis - databas!

    Vilket innebär att varje fynd har först klassificeras från en övergripande kategorinivå - dvs hästutrustning alt. personlig utrustning, vapen eller ben. Utifrån från vår gjorda registering kan vi se fyndet från denna grov gruppering. Men det är också möjligt för oss att sedan - undan för undan, gå allt närmare (dvs "zooma in") och studera fyndet - in i minsta detalj.

    Det är möjligt att djupdyka från en övergripande fyndkategori explvs hästutrustning och sedan gå allt mer djupare -- och ner i en allt mer specificerad & detaljerad nivå. Det skapa möjligheter att snäva in mot nästa detaljnivå, sadel och sedan i nästa nivå "förstora upp fyndkategorin ytterligare"  som - remsölja till sadel.

    Samma gäller för benen, där vi kan följa benfyndet från en övergripande nivå explvs häst , sedan ben (eller tand) och vidare till en mer detaljerad nivå som - mellanfotsben.

    Sedan är också varje fynd kopplat till en geografiskt punkt ("i plan & i höjdled"). De fynd som vi har tagit fram från 2000 & fram till idag - är alla inmätta med totalstation. Det betyder att fyndet får en inmätt digital punkt kopplat till fynden ( inmätning - se mer ingående under rubriken - Tisdag 28 juli Fynden i fokus).

    De äldre fynden var klurigare. Här var var vi tvungna att "lusläsa alla gamla dokument". Och tillsammans lyckades vi knäcka även alla dessa svårigheter. Det innebär att alla fynd - även de från exempelvis år 1902 och 1904 har fått en bestämning avseende fyndkategori och geografiskt punkt. Så nu kan helheten i Finnestorp skönjas. Fortsättning följer......

     Ett sådant stordåd är värt att fira. Nedan ses vi alla tre fira vårt gememsamma stordåd - hemma hos undertecknad.

     

    Arbetet med att bearbeta fynden är komplicerat

    Arbetet är i och för sig komplicerat men det är mycket väl värt mödan. Nu kan vi jämföra fynden från 1903 och 1904 med de vi har grävt fram under 2000-talet. På detta viset har vi räddat även det äldre fyndmaterialet. Men det har krävts att vi alla tre har suttit och arbetat tillsammans. På kvällen har vi åkt hem - å då har vi varit helt slut...

    Det är inte bara metallfynden som vi har bearbetat och lagt in i vår databas. Vi har också "koll på" hela det osteologiska fyndmaterialet. Det innebär att vi har registrerat alla ben som har bestämts av vår osteolog, Maria Wretemark (Västergötlands museum). Allt sammantaget generar ju detta arbete möjligheter till fantastiskt spännande resultat. Men dessa får vi återkomma till längre fram.

    Nedan ett utdrag från Hallström & Frödins grävning 1904. Underst ser vi Maria´s analys av de ben som dessa arkeologer påträffade 1904.

     

     

    Utställningen om Drakskatten visas nu på Västergötlands museum

    För er som missade utställningen i Falköping.

    Nu kommer en ny möjlighet se utställningen på Västergötlands museum i Skara - mellan den 27 september - 6 januari 2010.

     http://www.vastergotlandsmuseum.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=54691

     Nedan bilder från invigningen. Överst grävledaren själv - i diskussion med besökare. Därunder skymtar Drakskatten. Allra längst ner ser vi Scen Vara uppträda i Skara.

     

    Rena detektivarbetet

    Arbetet med att föra in fynden är ett unikt projekt. Nu för första gången kommer vi att få en samlad bild av fynden som påträffats vid Finnestorp. Aldrig tidigare har någon haft denna övergripande bild över denna plats. Det blir plötsligt möjligt att se exakt var svärdsdetaljerna är påträffade.... Liksom var sadel utrustningarna finns spridda någonstans.... Samtidigt så får vi en mycket detaljerad bild över de olika fyndkategorierna (som jag får återkomma senare till). Något liknande kunskap har vi inte från någon av de andra offerplatserna med krigsbyten (som exempelvis Skedemosse).

    Men det är samtidigt ett mycket omfattande detektivarbete. Vi har registrerat inte bara våra fynd från 2000 och fram till 2008 - utan också alla äldre fynd. Allt samlat i samma databas!

    Nedan ser vi en påse från årets fynd. Därunder är ett utdrag som beskriver det första fyndet som gjordes redan 1902 (för att se äldre uppgifter gå in under vår flik "länkar" - & klicka på Historiska museet).

     

     

    Nu håller vi på med att registera alla gamla fynd

    Nu håller vi på att registrera alla gamla fynd. Det vill säga, för första gången kommer vi att få alla föremål samalde i en enda databas. Det innebär att alla föremål från år 1902 och fram till 2009 kommer att finnas med!

    En konsekvens av detta blir att vi kommer att kunna visa spridningsbilder på exempelvis sadelutrustningar eller svärdsdetaljer m.m. Längre fram i höst kommer vi att visa på några exempel.

    Sedan flera veckor har vi suttit och registrerat in fynd. Nedan ser vi Caj och Maria ta itu med att mata in data i våra datasystem. Värt att komma ihåg är att fynden, från att de grävs fram och fram till den sista fasen, har fått tre olika nummer! Så, det gäller att "hålla tungan rätt i mun" (nedersta bilden).

     

    Svärden har haft mytiska namn¨…..

    Vid årets utgrävning fann vi svärdsknappar. En av dessa var itu huggen i två delar. Detta är ett återkommande fenomen vad det gäller föremålen från Finnestorp. Beslagen, från exempelvis svärden, är losslitna från hjaltet (handtaget). Inte nog med detta utan i många fall är beslagen (som svärdsknapparna) dessutom i flera fall sönderhuggna i sin tur. Föremålen vi finner är alltså i många fall mycket små och fragmentariska. Detta extrema våld är typiskt för Finnestorp. Denna extrema typ av förstöring förekommer inte i samma utsträckning på exempelvis de danska offerplatserna,

    Varför denna fragmentisering av vapen- och hästutrustningarna? Ser vi till svärden så kan vi utifrån sagornas berättelser se att de inte bara är ett föremål. Utan de har getts namn och svärden har också i flera fall förknippats med speciella egenskaper. Svärden blir på detta viset inte bara "döda föremål". Utan mer som mytiska väsen som har blivit en viktig del för bäraren av vapnet. Kan detta synsätt, på exempelvis svärden, vara orsaken till att vinnaren vill hugga sönder motståndarens vapen?

    Nedan foto av svärdsknappen som är uti huggen i två delar. Här har de olika delarna förts samman igen.

     

    Vill passa på att tacka er alla

    Vill passa på att tacka er alla som var med och grävde såväl under juli som i augusti! Det är ju en väldigt speciell aktivitet detta med arkeologisk utgrävning. Vid utgrävningstillfället dras samman en massa personer som i stor utsträckning inte känner varandra tidigare. Vi enas alla i den gemensamma uppgiften att lösa olika praktiska uppgifter som att - gräva i den rutan, mäta in fynd, frakta fram pumpar, tömma ur vattenfyllda gropar m.m. Allt detta gick med bravur. Vi lyckades med allt det vi förutsatt oss klara av. Tack vare er!

    Nedan, grävning pågår på visningsytan. Underst ser vi min kollega Petra som gräver vid mittytan

     

     

    Hunnerna är på TV…...

    På söndag (TV 1 kl. 23.15) går reprisen från i torsdags om Attila - Hunnerhövdingen. Det är en BBC-produktion och som tittare sätter man sig framför tv:en med en viss förväntan. OK -filmen är värd att ses men jag förvånas över vissa framställningar. Exempelvis har Attila ett utseende (med långt hår och långt skägg) som närmast för tankarna till en Longobardiskt kung. Men det mest irriterande är att Hunnerna med sina allierade promenerar omkring till fots och dessa extremt duktiga ryttare saknar sitt mest fruktade vapen - reflexbågen. Titta på programmet och bedöm själva.

    Nedan en liten figurin som avbildar en hunnisk krigare.

     

    Det är inte alla bleck som ser lika fantastiska ut…..

    Bland årets fynd förekom inte enbart guldskinande bleck. Ni kan alla se (nedan) att vissa bleck har en kraftig skorpa (krusta). Det framtagna blecket är mycket svårt att skilja mot de omgivande sedimenten. Detta bleck pekar på samma märkliga företeelse som andra bleck inom denna del av offerområdet uppvisar. Vilket är att de endast består av en övre skör silverplåt. Den underliggande, stabiliserande bronsplåten saknas. Varför det är så vet vi inte, men en liten aning har vi... Det har vi fått utifrån ett av de andra blecken - som vi också har påträffat i år. På detta bleck finns rester av den underliggande bronsplåten. Utifrån hur denna bronsplåt ser ut kan man anta att den resterande delen av plåten har lösts upp intet....

    Nedan, bild på ett anspråkslöst bleck som är svårt att särskilja mot de omgivande gyttjiga sedimenten. (en liten hjälp - det utstickande partiet, till vänster, med raka kanter - det är blecket).

    Många aktiviteter under arkeologidagen söndagen den 30 augusti

    Under arkeologi dagen har Offerplats Finnestorp ett samarrangemang med Falbygdens museum och Ekehagens Forntidsby. En serie aktiviteter pågår på alla dessa platser under dagen. Det går också att köpa en "gemensamhetsbiljett" som berättigar dig till ett billigare inträde på alla platserna under dagen. Det är ett unikt tillfälle - Läs mer:

    http://www.falkoping.se/museet

    http://wwwi.raa.se/cms/extern/aktuellt/arkeologidagen_2009/arkeologidagen_2009_i_falbygden.html

     

    Tillbakablick på arkeologi kursen på Vara Folkhögskola

    Under fem dagar kunde vi djupdyka kring olika aspekter kring folkvandringstid. Kursen bestod av en serie föreläsningsmoment, exkursion och utgrävning. Förmiddagarna utgjordes av föreläsningar. Sedan efter lunch utnyttjades eftermiddagen till utgrävning vid Finnestorp. Efter middagen återgick vi till föreläsningssalen. Kvällen avslutades med livliga diskussioner som ofta drog ut på tiden.... Kursen kan vi sammanfatta med ord som intensiv, rolig, lärorik, engagerande och spännande. Vi lär återkomma till denna del av undersökningen med dess kursmoment. Vår kursledare under dessa dagar var Charlotte Fabech.

    Nedan ser vi Charlotte föreläsa kring figurerna som finns avbildade på pressblecken från dåtida prakthjälmar. Nederst - under kursen besökte vi bland annat gravfältet Valeberg-Ryd med storhögen Stads kulle.

     

    Smått och stort

    Vi får återkomma under nästa vecka, kring Fabech kurs. Till det behövs fler bilder.

    Så, tillbaka till grävningen så länge. Vi har kommit längre ner i lagren och därmed börjar fynden komma fram. Ett av dessa fyndkategorier utgörs av agraffknappar. Vissa av dessa är väldigt välbevarade (se nedan). Den vanligaste typen har en slät yta, dvs saknade någon form av ornament.

    Agraffer är en olycklig arkeologisk term. Eftersom den inte beskriver vad det är frågan om. Dessa agraffer har använts ungefär som dagens manschettknappar. Trots att de är mycket små föremål utgör de en av de få lämningar vi har av deras klädedräkt.

    Nedan, en av de släta agrafferna. Därunder dess baksida, där dess stift är skönjbar. Underst ser vi Kevin - som visar att intresset för Offerplats Finnestorp skall startas i tid.

     

     

     

    Nu har vi haft ett par dagar som kan beskrivas som en "folkvandringstida egotripp".

    Vi har inte hunnit uppdatera hemsidan - eftersom vi alla - har varit halva dagen på Vara folkhögskola och andra halvan ute på grävplatsen. På Vara folkhögskola har vi haft Charlotte Fabech som föreläsare. Temat har varit folkvandringstid och kursen har pågått under fem dagar.

    Har lite bråttom, för nu drar jag iväg tillsammans med några av grävgänget för att besöka och analysera Sparlösastenen.

    Sparlösastenen utgör en av de mest intressanta av våra svenska runstenar. Den är speciell eftersom det finns en massa inhuggna bilder på stenen. Stenen har också ett unikt kvadratiskt tvärsnitt. En av dess sidor är täckt enbart med figurer. En annan sida har, stort sett enbart, inhuggna runor. Bildmotiven har i flera fall en "topografi", dvs "de sticker ut från stenens flata yta. Bilderna anses som svårtolkade. Den etablerade tolkningen är att stenen kan dateras till 800-tal. Men, min tolkning av stenen är helt annorlunda. Jag anser att stenen är från ca 4-500-talet. Bildsidan av stenen skall i min tolkning ses som en berättelse som skall ses nedifrån och upp. Första figurscenen är en jaktscen. Där en kung eller kejsare jagar vilt med hjälpt av en jaktgeopard (därav fläckarna på kattdjuret). Dessa jaktdjur känner vi igen från en pokal tillhörande den östgotiska kungaskatten och som ett återkommande motiv på de golvmosaiker som finns bevarade från det kejsarliga palatset i Konstantinopel. Sedan ser vi resan hem (skeppet) och anländandet hem till hallen. Det finns mer att säga men ni kan istället läsa min artikel i Historieforums publikation "Kult, Guld och makt".

    Nedan, vi är ett litet tappert gäng som avslutar den folkvandringstida "egotrippen" , med ett besök vid Sparlösastenen.

    Föreläsning Folkvandringstid öppen för alla Måndagen 17/8 kl. 19.00

    På måndag 17/8

    håller Charlotte Fabech en föreläsning som är öppen för allmänheten.

    Kl: 19.00

    Plats: Vara Folkhögskola

    Ämne: Västergötland, Sydskandinavien och Europa under perioden 300-600 e.Kr.

    Hjärtligt välkommen!

    Fredagen den 14/8 Även grävledaren gör ett fynd

    Häromdagen, när allt flöt på, passade jag på att gå med metallsökaren. Det var endast ett svagt utslag, men distinkt. Vi lade ut en meter ruta och Björn fick gräva sig försiktigt ner. Kontinuerligt under grävningen av rutan sökte vi med metalldektorn. På det viset har vi koll på fyndet och undviker på det viset att skada föremålet. Vad det för föremål - ja, ni kan se nedan.

    Nedan, foto av det lilla remändebeslaget. Notera den vackra "ålderspatina" som metallen har fått under årens lopp. Liksom den vackra linjedekoren (såväl som breda fåror som tunna linjer). Först, baksidan. Sedan från sidan. Underst, ovanifrån.

     

    Torsdagen den 13/8 Vi gör fynd även i gamla dumpmassor

    En fantastisk sommardag ända fram till åskskurarna dök upp sent på eftermiddagen.

    Våtmarken vid Finnestorp har återkommande skadats. De mer omfattande skadorna har skett vid vägbyggen. Dessa utfördes dels 1902-1903 och dels år 1978. Men det har även företagits omfattande utdikningsarbeten. Härigenom har det uppstått en serie olika markskador. Det är ju givetvis mycket negativt. Men nu när det väl har skett kan man likaväl vända på det hela. Gör man det kan man se det hela ur en helt annan synvinkel. Då utgör en av de viktigaste "kunskapsbringarna " kring Finnestorp de dumpmassor som uppkom vid djupgrävning av bäcken som skedde år 1992. Vid undersökningen av dessa massor har vi fått en förhållandevis god bild av fyndens utbredning i nord-sydlig riktning.

    Ett av dessa dump-fynd är ett bronsbleck som har antydan av ett vackert mönster. Dess mönster består av ett halvcirklar med en punkt i mitten.

     

    Onsdagen den 12/8 Ett ovanligt fynd!

    En märklig företeelse med Finnestorp är dess fyndsammansättning.

    Låt oss ta ett exempel. På vanliga utgrävningar, när man gräver exempelvis en boplats från järnålder, så är det vanligaste fyndet keramikskärvor. Skärvor som härrör från trasiga krukor. Däremot påträffar vi arkeologer sällan eller rent ut av - aldrig, olika föremål som är tillverkade av brons eller dylikt. Vid Finnestorp är det däremot precis tvärt om. Här är det vanligt med olika typer av bronsföremål. Däremot är det extremt ovanligt med krukskärvor. Så ta och njut av krukskärvan nedan. Det var över 100 år sedan ett liknande fynd gjordes här vid Finnestorp. Imorgon presenterar vi vanliga föremål igen!

    Nedan, krukskärvans insida. Därunder dess utsida.

     

     

    Tisdagen den 11/8 Guidning i stor skala….

    Ikväll hade vi ansvaret för Vara kommuns Natur och Kulturvandring. Det blev en "go kväll". Vi startade med mörka regnmoln runt oss - men slutade i en strålande solnedgång. Besökarna fick en god dos av Finnestorp, det vill säga de internationella kopplingarna mellan Sydskandinavien och de stora händelserna nere på kontinenten, guldet och Västergötland, de samtida monumenten som finns i det omgivande landskapet. Sedan blev det en del om fynden från Finnestorp och sagornas tid. Avslutningsvis lite grävningshistoria och visning av fynd samt frågostund. Sammantaget en mycket lyckad kväll. Och massor av folk.

    Nedan, "Folkvandring" vid Finnestorp. Därunder guidning pågår.

     

     

    Natur och kulturvandring tisdag kväll

    Imorgon tisdag den 11/8 är det dags för den populära Natur och kulturvandringen.

    Samling plats: - vid Finnestorps parkering invid bodarna.

    Samling kl: - 18.00.

    Måndagen den 10 augusti

    Då är vi åter och denna grävomgång har vi åter ett nytt gäng frivilliga. Dagen gick åt att informera om platsen och hur vi gräver samt att förbereda för morgondagens grävning. Morgondagen kommer att bli hektisk. Inte minst på grund av kvällens kulturvandring. Så kvällen kommer att bli sen och jag kommer nog inte att kunna berätta något förrän på onsdag. 

    Braksuccé – för teaterspelet!

    Skådespelet startade med actionfylld dramatik och avslutades med stående ovationer.

    En mer lyckad start kan man inte tänka sig. Där satt jag och min hustru, omgiven av en proppfylld läktare bestående av en förväntansfull publik. Men det hann knappt starta innan vi alla fångades av den spännande historia som gestaltades av de duktiga skådespelarna från bygden. Sedan bara vi drogs med och njöt. Där satt vi fulla av glädje, utbristande i skratt men jag måste också medge att det var tillfällen då det också kom fram en liten tår ur ögonvrån.

    I denna ljuva sommarkväll hade vi alla samlats för att se: "Finnestorp - ett teaterspel om en tid som var". På en given signal fick vi gå fram till scenplatsen. Till vänster fanns läktaren och till höger spelplatsen. När vi hade kommit till vår sittplats hade vi spelplatsen rakt framför oss med alla husen och gårdsplanen. Direkt bakom scenplatsen rann ån Lidan i maklig takt. Om man lyfte blicken någon kunde man även skönja Offerplats Finnestorp. Allt var magiskt inramat av de förutsättningar som naturen skapat med träd och buskar samt Lidan med dess ståtliga vassruggar och ett sävligt vatten som rann makligt förbi.

    Jag vill inte berätta för mycket om den historia som gestaltades - utan den måste upplevas på plats. Men man kan nämna att Anders Nilsson, som skrivet manuset, har lyckats fånga essensen av "det historiska skeende" som försiggått under folkvandringstid. Utan att veta det fick vi alla oss en dos av vår historia och vårt gemensamma kulturarv.

    Till sist bara.... En av de riktigt stora behållningarna var att skådespelarna hade en spridning i ålder som spände från fem år och upp till 83 år! Dessutom var ca hälften av skådespelarna barn och tonåringar. Jag säger bara - tänk vilka stordåd en bygd kan åstadkomma om man arbetar mot ett gemensamt mål. Det såg vi under denna kväll.

    Det var extra roligt också för mig. Eftersom Anders Nilsson och jag påbörjade detta samarbete redan 2005. Vi träffades och började samtala kring ett skådespel kring Offerplats Finnestorp. Och jag kommer ihåg en av hans bryderier. Det var: "Hur svor man under Folkvandringstid?" Svaret får ni under spelen.

     Tills sist - missa inte detta skådespel - själv skall jag snart dit igen.

    Nedan, ses kvinnorna i byn samråda och trollkvinnan siar. Därunder, manlig kamratskap. Underst dramatik och mannakraft (tack för bilderna Tim!). 

    Fredagen den 7/8 Nu förbereder vi oss för nästa grävomgång

    Vi håller på att packa bilarna, för nu drar vi iväg, för att gräva en andra omgång. På måndag återkommer vi kring de fortsatta utgrävningarna.

    OBS Glöm inte premiären på ScenVara:s skådespel "Finnestorp - ett spel om en tid som var", som äger rum nu lördag.

    Nedan, Caj samlar utrustning som vi skall ha med oss.

     

    Vår hemsida är nu uppdaterad

    Upptäck vår "nya hemsida"!

    För nu har vi fått iordning på hemsida igen. Maria i samråd med Simeon på Midmarketing har åtgärdat felaktigheter och gjort kompletteringar. Se exempelvis under länkar. Där synliggör vi vårt samarbete med Västgötalandet. En sammanslutning kring lokalproducerad mat, boende etc. Och där finns vi också med som en attraktion. Vi har också gjort en länk till Finnestorps vänners egen blogg. Här ges inte bara en presentation kring Finnestorp, utan en bredare bild kring folkvandringstid. Sedan har vi ScenVara som gör ett teaterspel kring Finnestorp. Ett imponerande skådespel och spelplatsen är magiskt belägen direkt invid Lidan. OCH, med utsikt mot själva offerplatsen. Finnestorp är också ett projekt inom Riksantikvarieämbetet UV Väst. Ett synliggörande kring detta ser vi genom den blogg som finns på UV:s hemsida. Liksom en länk till Falbygdens museum som visar utställningen kring Finnestorp - "Drakskatten".

    För er som vill öka på kunskapen kring Finnestorp, kan gå in på Historiska museets databas. Där finns Finnestorp (tillsammans med Birka etc) som en mer utvecklad databas. Innehållande Historiska museets samlade uppgifter om Finnestorp. För att ytterligare djupdyka kring temat kan ni också gå in på Riksantikvarieämbetets hemsida. Gå in under Fornsök, I fältet "RAÄ:nummer", skriver du in-  Larv 121:1. Tryck sedan på sök och vips får du fram de uppgifter som finns om platsen.

    Vi har  flera länkar till som kommer att adderas på. Exempelvis till olika fornminnesföreningar, bloggplatser som Historeiforum etc. Men det kommer att ske först efter det att vi har grävt färdigt grävomgång nr 2.

    Under fliken "Souverirer" har vi lagt in nya läckra skrämsläckare etc.

    Under fliken "Press" finns radio och TV-inslagen samlade.

    En ny förbättrad karta finns under "Platsen Finnstorp".

    Jo, ni får upptäcka själva......

     

    Fredag 31 juli Ett riktigt välbevarat fynd – även om den har en huggskada

    Längst ner, "på djupet", fann vi en ring som har tillhört en tygelskedja. Den låg i det ursprungliga svarta gyttjelagret. Ser vi till själva ringen så är den tillverkad av brons. Den har en huggskada. Skadan har medfört att ca 1/6 av ringen saknas. Ringen i sig är osedvanligt väl bevarad. Den ursprungliga metallglansen finns fortfarande kvar intakt på dess yta. Ringen är, liksom de övriga ringarna, slät på baksidan. På dess framsida kan man se att dess inre parti är "förtjockad". Denna "förtjockning" syns som en vulst längs ringens inre del.

    Nedan, ser vi en ring till en tygelskedja. Underst, en förstorad bild av ringen.

    Torsdag 30 juli Fortsätter att göra nya upptäckter

    Vi jobbar vidare och "tränger allt djupare" i våra tolkningar kring fynden. Till dessa "nytolkningar" hör några smala och tunna bleck. De saknar ornament men har samtidigt en flat och slät yta. Denna framsida utgörs av en tunn silverplåt som är fäst på en underliggande tunn bronsplåt. Dessa munbleck har varit fästa längst upp på knivslidan. Bakom, vissa exemplar, har munblecket haft en underliggande bronsplåt som har varit utböjd. Vi antar att denna utböjning har utgjort själva fästet för knivens upphängnings rem. Denna rem har i sin tur varit fäst vid krigarens bälte.

    Nedan, blecket från ovan. Därunder blecket från sidan. Underst, bleckets baksida (där den böjda bronsplåten kan skönjas).

    Onsdag 29 juli Nya upptäckter även under registreringen

    Det är helt klart att vi har ett spännande fyndmaterial att arbeta med och att forska kring. Återkommande upptäcker vi nya detaljer på föremålen och visst gör vi nya omtolkningar av dessa. Så var det även idag. En av dessa nya fyndkategorier är en slags nit som suttit direkt på betslets läderremmar. Själva niten har dolts av en "navkapsel/silverhuva" och är tillverkad av en tunn silverplåt. En liknande typ av "navkapsel/silverhuva" förekommer i andra sammanhang, men då i mycket mindre storlek. Dessa utgörs av små "navkapslar/silverhuvor" som täcker de nithuvuden som förekommer på praktblecken (se foto på vår huvudsida). Men dessa, som förekommer på praktblecken, är mycket mindre än de som vi nu arbetar med. De vi nu har studerat (från läderremmen på betslet) är minst 6 gånger större än de från praktblecken. Motsvarande större typ av "navkapsel/silverhuva" förekommer också på det betslet som grävdes fram ur graven vid Högom, utanför Sundsvall.

    Nedan, Maria visar upp den nya typen av dekorations-nit med tillhörande"navkapsel/silverhuva". Därunder, en närbild av den omtalade föremålstypen.

    Tisdag 28 juli Fynden i fokus

    Det är inte bara att gräva upp fynden. Fynden skall tas om hand, registreras, dokumenteras och sedan lämnas över till konservatorerna. I detta arbete ingår att vi lägger in (registrerar) fynden i en databas som Riksantikvarieämbetet UV har utvecklat. Denna databas är sedan kopplat till det "geografiska rum" som utgrävningen befinner sig. Med hjälp av dataprogrammet länkas föremålet samman med den inmätta punkten (som vi mätte in vid utgrävningen). Denna punkt är samtidigt relaterad till kartans koordinater. På detta viset får vi en möjlighet att kunna se utbredningen av exempelvis olika svärdsdetaljer eller sadelbeslag. Frågor som vi har är exempelvis: "Ligger de ansamlade i en del av området, eller spridda över hela offerplatsen?" Om några månader skall vi kunna ha en god bild över hur fynden ligger fördelade över våtmarken.

    Nedan, Ingela och Maria vid totalstationen som vi använder för att mäta in fynden. Denna apparat skickar iväg en ljusstråle. Denna stråle riktas mot en prisma som sitter på en stav. Staven hålls ovanför fyndet. När dessa båda mätutrustningar kommunicerar med varandra - "vet apparaten" (totalstationen) var föremålet är. På detta viset blir fyndet inmätt med millimeterstor precision. Under denna bild ser vi Caj vid registreringen. Det är en massa uppgifter om fyndet som vi ha registrerat - återkommer till detta längre fram. Underst ser vi ett av remändebeslagen. Detta har suttit i remändan på krigarens midjebälte.

     

    Måndag den 27 juli Åter på kontoret

    Då gör vi en paus i grävarbetet vid Finnestorp. Men nu fortgår arbetet istället på Riksantikvarieämbetets kontor i Mölndal och här arbetar vi vidare med vårt material. Först på tur är att gå igenom alla de inmätningar som gjorts över våra fynd. I fält mäts varje fynd in med mm-precision. Nu när vi kommer in är det mycket med att bearbeta dessa mätdata. Detta arbete har tagit det mesta av vår arbetsdag.

    Maria och Caj arbetar vid datorn. Nedan en närbild på de mätdata som finns över utgrävningarna vid Finnestorp.

    Söndag 26 juli Tillbakablick på ett av årets fynd

    På drygt en meters djup påträffade vi ett mycket intressant fynd. Det var en svärdsknapp. Den var också hel, vilket inte alltid är fallet när det gäller offrade föremål. Återigen kunde vi konstatera att vi hade funnit ett unikt föremål. Den har en långsmal form och denna typ beskrivs i arkeologform som en båtformad svärdsknapp. Var har den suttit? Jo, om vi tänker oss att svärdet är nedstucket i svärdsskidan. Då sticker själva svärdshandtaget upp. Då kan vi se att längst upp på svärdshandtaget sitter ett vackert beslag - det är svärdsknappen. På den översta bilden kan vi se Maria håller svärdsknappen i sin hand. Sedan ser vi föremålet snett uppifrån och då går det att skönja dess långsmala "båtform". Nästa bild visar den från sidan. Då kan vi se att den har en antydan till pyramidform. Men att den övergår och avslutas i en liten rund knopp. Mellan dessa syns en liten rund ring. Kanske fantasin drar iväg - men visst påminner den om en skulptural version av det återkommande mönstret - "pyramid med ett rund prick ovanför" (se mönstret på beslaget tisdag 21). På nästa bild ser vi en detaljbild av den ena ändan. Den är gjord av brons men "den kan ha varit präktigare än så". Det gula partiet utgör med stor sannolikhet rester av den ursprungliga förgyllningen. På det viset har den utgjort ett starkt och hållbart skydd, samtidigt som förgyllningen har visat dess exklusivitet. Den understa bilden visar den andra ändan. I detta parti kan man se spår av svärdshugg. De går på tvärs - rakt över beslaget. Kanske dessa hugg härrör från själva striden?

    Nedan Maria visar svärdsknappen. Nästa bild - svärdsknappen sedd snett ovanifrån. Därefter, från sidan, sedan dessa ena förgyllda ända, allra längst ner den andra ändan med spår av svärdshugg.

     

     

     

    Lördag 25 juli Utgrävningarna i Finnestorp gör ingen besviken!

    I fredags slutade vi grävomgång nummer ett. Nästa utgrävningsetapp startar den 10 augusti.

    Värsta regnet under hela denna grävperiod kom givetvis när vi hade pressvisning.  Men det hindrade inte journalisterna. I går kom västnytts reportage kring årets grävning och guide verksamhet. Vad reportaget delvis också fångade var den dramatik som ibland uppstår när ett spektakulärt fynd görs. Däremot är det sällan som denna upplevelse kan fångas i nyhetsform. Men det gjordes det denna gång. Se nedan reportaget av Gunnar Sandell som har titeln:

    "Utgrävningarna i Finnestorp mellan Vara och Finnestorp gör ingen besviken. Platsen har blivit lite av ett arkeologiskt Mekka med guidade turer, fynd i silver och förgyllda föremål, samt film och teaterföreställningar." 

    http://svtplay.se/v/1634148/ett_mekka_for_arkeologer

     I morgon kommer ytterligare fynd att presenteras.

    Nedan, Stor dramatik kring fyndet, Västnytt intervjuar, allra nederst - fyndet förbereds för att tas in som preparat (yxan syns mellan Bengts pekfinger och tumme. Detaljbild se torsdag 23).

     

     

    Fredag 24 juli Avslutning av första etappens grävning

    Idag kommer endast en kort kommentar kring att en utförligare redogörelse kommer i morgon. Så här, efter en kort men intensiv grävning är vi alla lite trötta. Det är ju också fredag.

    Vill bara framföra ett stort tack till alla duktiga grävdeltagare. Med stor energi, kunskap och smittande glädje gjorde alla deltagarna 2009 års första etapp till en riktig trevlig grävplats. Tack skall ni ha! Utan er hade vi aldrig lyckats med att nå alla de mål vi ställt upp inför grävningen. Och vilka fynd, vi har gjort. Återkommer med ytterligare bilder och information kring dessa längre fram.

    Ok, i morgon åter - och då med utförligare uppgifter.

    Torsdag 23 juli Metallsökarna skriker i schaktet – nu har vi kraftiga metallutslag!

    Efter lunch började det regna och det bara ökade och ökade...... Men vi hann med riktiga stordåd under dagen. När vi var åter efter lunch hade vi grävt oss djupt ner i fyndlagret och där fick vi kraftiga utslag på våra detektorer. Apparaterna fullkompligt skrek. Med detektorns hjälp kunde vi konstatera att det var ett långsmalt järnföremål. Av ljuden att döma var det ett järnföremål kombinerat med något bronsföremål (eller liknande). Det kunde vi avgöra eftersom järn ger ett brutet/knorrande ljud medan brons ger ett jämt och mjukt ljud. Här förekom båda typerna av ljud. Vi grävde fram delar av föremålet under pressvisningen. Men vi kunde inte fullfölja grävarbetet medan pressen var där. Så vi avbröt pressvisningen för att kunna koncentrera oss på att ta väl hand om det sköra föremålet. Så efter pressvisningen vidtog ett mödosamt arbete där vi långsamt grävde runt omkring järnföremålet. I och med att vi grävde oss ner runt föremålet, så hamnade föremålet undan för undan som på en liten klack. Sedan vidtog nästa moment. Då skar vi loss själva klacken med järnföremål "längst upp på toppen". Försiktigt, mycket försiktig sköt vi in skärslevarna - längst ner vid "roten av klacken". På det viset skar vi av "klacken". Sedan var det bara att försiktigt lyfta upp järnföremålet. Och sedan var det dags att lägga föremålet i skyddande box. - Och vad var det för föremål? Jo, det visade sig att ett av föremålen var en järnyxa (det andra utslaget ligger under järnyxan så vi vet inte vad det kan vara). Det är därmed ett extra spännande fynd vi gjorde idag. Vi har aldrig tidigare påträffat en yxa här vi Finnestorp. Åsså, så här på "stående fot" kan jag inte minnas att det inte heller har grävts fram någon kastyxa på någon av de andra krigsbytesofferplatserna i Sverige eller Danmark/Nordtyskland. Det var även pressvisning idag - se exempelvis TV4:

    http://tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/skaraborg?videoId=1.1108570&renderingdepartment=2.40787

     Nu vädjar jag till tålamod och "er fantasi". Den ena halvan till vänster visar gyttjan (klacken) som "yxan vilar på". Den högra halvan utgör den långsmala yxan. Vi kan alla se att den är mycket dåligt bevarad. Till det behövs ingen större fantasi. Ok, jag har vridit bilden så att yxan står på högkant. Längst ner i bild ser vi nacken på yxan. Sedan sträcker den sig, med en svag med svängning uppåt. Längst upp i bild ser vi eggpartiet vars båda egghörn är svagt utsvängda. Skaftet har alltså sträckt sig från yxan och sedan vinkelrätt åt höger.

     

    Onsdag 22 juli En riktig underbar svensk sommardag & allt bara löper på

    Vi gräver på. Inmätningarna fortsätter. Guidningarna pågår som vanligt. Solen skiner, blå himmel, en mjuk bris och nu är det dags att också njuta av den svenska sommaren som omger oss. Däremot har det inte dykt upp några nya spännande fynd under dagen. Man kan inte begära allt.

    Else-Marie och Stefan gräver sig ner mot det mörka lagret där fynden finns om allt faller på plats. Nedan Irené-Marie och Birgitta kämpar på och gräver. Under Annika och Maria njuter av den goda dagen.

     

    Tisdag 21 juli Björn och Julia gräver fram trärester

    I år har vi har fått tillstånd av Länsstyrelsen att gräva fem 1x1 m stora rutor. Rutgrävningens syfte är att försöka erhålla en karaktäristik av offerplatsens utsträckning i såväl östlig som västlig riktning (dvs på tvären). I en av dessa gräver Björn med sin dotter Julia sig mycket försiktigt ner. Vi samråder och samarbeter, hela tiden, så att allt skall gå rätt till. Här gäller att inget förfars eller skadas. De befinner sig vid sidan av det område där vi antar att den gamla bäckfåran hade sin sträckning. Under olika gyttje- och sandsediment började det dyka upp olika trädrester. I hörnan av gropen pekar Björn på den kraftiga stock som tvärar hörnan på deras meterruta (se foto - nedre ändan av tumstocken) . Björn beskriver hur smått och stort trämaterial ligger blandat med ett finkornigare grus (den finkorniga sanden & gyttjan saknas). Vi söker med metallsökarna men ingen signal hörs från dessa. Det är klart att vi saknar metaller i denna grop än så länge - det är helt uppenbart - men frågan är hur ser det ut när de har nått ännu djupare? Ja, de kommande dagar kommer att visa hur det går. Idag hade vi även besök av Kristina Lamm & sin man Jan-Peder Lamm. Hon har tidigare varit chef för avdelningen Arkeologiska undersökningar (UV) inom Riksantikvarieämbetet.

    Nedan, först Björn och Julia vid deras meter ruta. Fotot därunder visar ett av de tidigare gjorda fynden från en annan plats på våra grävytor. Maria visar ett remtygsbeslag som suttit fastnitad på en läderrem som sträckt sig under hästens käke. Detaljbild som visar när vi försiktigt spolar fram ornamentiken på detta förgyllda beslag (notera mönstret trianglar med en inre cirkel & en ovanliggande punkt - återigen en obegripligt detaljerad ornamentik). Här ser vi återigen att dessa föremål är lika intressanta ur konsthistorisk synvinkel.

     

    Måndag 20 juli Filminspelning och föredrag av Martin Rundqvist

    Återkommer om de senaste fynden i morgon. Idag fortsatte vi med inmätningarna och kommer att fortsätta morgondagen. Johan på Filmhouse var ute idag och började att filma inför kommande filmavsnitt. Det blir mer filmning under veckan.  Dagens redogörelse blir något kort, men vi skall strax iväg för att lyssna på Martin Rundqvist som kommer att hålla föredrag i kväll på Trävattna församlingsgård.

    Nedan Johan på Filmhouse filmar inför kommande avsnitt. Under ser vi Martin hålla sitt föredrag inför en fullsatt församlingsgård

     

    Söndag 19 juli Gräver fram nya fynd

    Idag var det min tur att vara på plats under helgen. Berättade om platsens grävhistoria och nya rön om de berättelser som går att extrahera ur fyndens egen historia. En och annan skröna slank väl också ur mig. Sedan gjorde Kent Lärk gjorde åter ett vackert fynd. Åsså kom mina båda föräldrar och äldsta syster med sin man besök - det var en rejäl överraskning. Så på det hela taget en riktigt blev den riktigt trevlig dag.

    Överst visas ett remändebeslag på plats (in situ). Nederst beslaget upptaget (notera att den undre bronsplåten förefaller vara närmast upplöst).

     

     

    Lördag 18 juli Sjätte dagen - Fokus på våra besökare. Idag finns Maria på plats.

    Idag och imorgon sätter vi arkeologer vår fokus på er besökare. Under helgen går grävningen ner på absolut lågvarv. Därför har vi tid över för alla er kommer och besöker oss. Idag och imorgon visar vi upp ett urval av de fynd som vi gjort under den gånga veckan. Idag finns vår arkeolog Maria på plats och berättar & visar fynd. Nedan visas ett av våra praktfynd - ett förgyllt munbleck till en knivslida. Det verkar som regnet skall avta under dagen och inget regn under dagen under söndagen - gott.

    Överst, munblecket låg på smalsidan när vi fann det. Därunder ett foto av blecket från bredsidan (notera den ovala formen). Allra underst visas blecket från ovan (notera att blecket är ornerat med trianglar, med spetsen mot varandra).

     

     

    Fredag 17 juli Femte dagen Eftermiddag - pressvisning besök av arbetskollegorna

    Idag kom mina arbetskollegor på besök. Det var extra roligt att få visa sina arbetskollegor en plats som Finnestorp. Gott jobbat Viktor - som är vår nya chef på UV Väst. Efter lunch hade vi pressvisning kring första veckans resultat. Återkommer om detta längre fram. Idag öppnade vi ytterligare tre provgropar. Hur de går med dessa återkommer jag också till längre fram. Visar ett par bilder över några av "våra dagsaktuella" fynd.

     Praktbleck fotograferade direkt på plats (in situ). Därunder detaljbilder av de båda blecken.

     

     

    Fredag morgon Guidning och grävning pågår som vanligt under helgen

    I helgen pågår utgrävning & guidning som vanlig. På lördag är det Maria som är vår arkeolog på plats och som visar grävplats och fynd. På söndag är Bengt som är på plats vid ca 11-tiden. Vi båda kommer visa några av årets grävfynd för er som kommer som besökare. Då ses vi till helgen!

    Torsdag 16 juli Fjärde dagen – Nya fynd – nya spännande upplevelser.

    Det är ett mödosamt arbete att gräva fram fynden. De senaste föremålen dök upp på ett djup av drygt 1 m. Det förefaller som att fyndskiktet är beläget strax ovanför de istida lagret.

    Hittills har vi inte påträffat några organiska rester i form av några skelettdelar eller tänder. Däremot vid tidigare undersökningar har vi funnit hästtänder i närheten av de undersökningar som vi gör nu. Hästtänder med sin emalj har en bättre motståndskraft gentemot nedbrytning än övriga skelettdelar. Därför bevaras de bättre än övrigt skelettmaterial. Dock inga skelettfynd denna dag.

    I morgon kommer vi att lägga ut foton på några av de föremål som vi har påträffat de sista två dagarna.

    Björn, Eva-Britt & Ingela gräver igenom gamla dumpmassor. Nedan Bengt Käll röjer bort gräs på mittytan.

     

     

    Ons 15 juli Tredje dagen – pipande detektorer - första fynden!

    Offerplats Finnestorp kan man lita på. Här finns fynden i överflöd. Men vi måste ner på djupet för att nå dessa. Så denna gång tog det hela 2,5 dag innan vi kunde lyfta fram de första fynden upp i dagens ljus. Vad vi har hittat? Där blev ni allt nyfikna! Men vi kommer att vänta någon dag eller två innan vi synliggör våra fynd här på hemsidan. Så, jag återkommer med fina bilder. Men jag kan redan nu avslöja att de väldigt vackra. Vi kommer troligtvis att visa upp något av fynden vid morgondagens guidningar...

    Anna visar fram det första fyndet för grävdeltagarna Tim, Svante och Sara

    Tisdag 14 juli Gräver oss sakta ner mot djupet

    Dag två - inget regn.

    Till vår stora glädje kom två av våra gamla grävdeltagare på besök. Det var Patrik och Anna-Sofia. Nu visade det sig att familjen hade blivit lite större. Det väckte stor uppmuntran att vi fick återses.

    Först nu har vi börjat gräva oss ner mot djupet. Rutgrävning har precis startat och grävdeltagarna gräver flitigt men samtidigt varsamt. Vi har även börjat gräva i forsknings-rutan. Även en av provgroparna har vi börja gräva i. Men än har vi inte kommit ner till de fyndförande lagren. I dag hade vi även haft celebert besök av Länsstyrelsen. Både Lars Jacobzon och Henrik Zedig var på hälsade på oss. Avslutningsvis kan kommenteras att vi väntar med stor förväntan på när första storfyndet skall dyka upp.

    Maria gräver. Nedan Patrik och Anna-Sofia på besök med minstingarna

     

    Måndag 13 juli - Grävstart, start i sol avslut i regn åsså massa media å avbaning

    Hektisk dag - det vill säga, en typisk startdag för en grävning. Först en intervju med Radio Skaraborg klockan 7.30.

     

    http://www.sr.se/skaraborg/nyheter/artikel.asp?artikel=2965343

     

    Sedan hade vi ett (8.00) ett "förmöte" med Finnestorp vänner och ekonomisk förening. När klockan blir 9.00 hålls informationsmöte med grävdeltagarna. Först Tim som berättade om de praktiska detaljerna. Sedan var det dags för en kort presentation kring Offerplats Finnestorp av Bengt. De flesta av deltagarna är dock "gamla rävar" som kan det mesta om Finnestorp. Men det var ju viktigt att de nya deltagarna fick en genomgång. Sedan tog Caj & Maria över som berättade vad som gäller vid grävningen. Hur vi gräver, vilket ansvar du har som grävdeltagare, vilka moment som gäller när man ha påträffat ett fynd m.m. Under tiden (kl. 10.00) startar avbaningen av den större grävytan. Sedan (kl. 11.00) startar rensningen av avbaningsytan. Lunch vid tolv.

    Avbaning pågår för fullt

     

    Måndag 13 juli - forts grävstart, start i sol ......

    Sedan kommer de lokala tidningarna redan kl. 12.30 - men pressvisningen startar egentligen först kl. 13.00. Ok, släng i sig maten och sedan var det bara att berätta om årets utgrävningar. Pressvisningen över, rensningen klar och nu har klockan hunnit bli 14.30. Alla gör paus - dagens första rejäla skur. Efter en halvtimma "tunnar droppar ut". Och då går grävdeltagarna går bort till mittytan för att ta bort grenar och sly för att möjliggöra undersökning av dumpmassorna. Nu ringer TV4 och säger att en av deras reportrar är på väg. Frågan som ställdes var - "hur länge är ni där". Jo, till fyra svarar jag - ok säger mannen i telefonen. Caj och Maria säger att de går ner till avbaningsytan och lägger ut ett rutnät över utgrävningsytan så det är klart till imorgon. Nästa skur kommer, den är inte lika kraftig som den förra - men allt blir fuktigt... Caj och Maria fortsätter ändå i regnet - vi måste ju bli klara till morgon. Nu har vi hört grästrimmern surra länge borta vid nästa grävområde. Telefonen ringer - hej det Caroline från TV4 - hur hittar jag till Finnestorp? Klockan hinner bli drygt 16.00. Röjargänget kommer från mittytan. De har röjt i regnet men nu är det dags att avsluta dagens arbete. Caroline ringer - "skulle jag svänga vänster vid vägskylten - Floby 14? Rätt säger jag - nu är du nästa framme. Caj och Maria är nu tillbaka. Utmärkningen av  grävytan är klar inför morgondagens arbete. Jag ber Caj och Maria att stanna för att dokumentera TV-reportaget. Ok säger dom. Sedan kommer Marita från ScenVara kommer och det är dags att diskutera praktiska detaljer kring vårt samarbete. Gott, återigen ett fungerande samarbete.

    Maria & Caj markerar ut rutorna som skall grävas i morgon

     

     

    Måndag 13 juli - forts grävstart, start i sol ......

    Telefonen ringer - Hej det är Caroline från TV 4 - jag är framme vi den stora röda ladugården. Ok säger jag och går runt byggnaden - och där är hon. Sedan prövar vi olika platser för att göra intervjun. Först ladan, sedan maskinhallen - men sedan kommer Maria och Caj på att vi kanske kan var på Ulla och Bengt-Åke Olsson veranda. Där finns det ju skydd för regnet. Givetvis säger Ulla, det går bra. Sedan intervju, filmning av förra årets fynd, filmning av grävytan.....Nu är jag definitivt ensam kvar. Klart säger Carolin - jag kör dig upp till gården säger hon. Hon stoppar in nyckel - i nyckelhålet. Inget händer - en död bil! Det här verkar inte bra tänker jag. Sedan tänkter jag på Caroline som har en massa arbete framför sig i studion. Sedan funderar jag på om jag skall säga - det kanske dags att redaktionen byter ut Passaten mot en Saab. Men jag håller inne kommentaren. Det är nog inte rätt läge, tänker jag. Caroline gör ett tredje försök - inte ett liv - bara en död bil. Dags för nästa kommentar. - "Caroline pröva att låsa bilen och gör sedan ett nytt försök". - "Å det funkar" - "gott bilar är som datorer tänker jag". Sedan bär det av till grisfarmen - ja där bor vi. Anna & Ingela har gjort i ordning en lasagne. Huset doftar gott italiensk. Jag för över bilder till datorn - omvandlar de jag vill använda till hemsidan till rätt format. Dags att äta ropas det inne från vardagsrummet. Gott - dags att njuta av god mat. Plockar av bordet. Sedan till datorn igen. Dags att skriva texten till hemsidan - och nu har hon hunnit bli åtta på kvällen. Då är det dags att ställa frågan - går att koppla upp sig eller inte. Ja du som läsare vet ju hur det gick.

    http://tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/skaraborg?videoId=1.1093268&renderingdepartment=2.40787 

    Filmning pågår på Olssons farstukvist

    Äntligen – Nu startar årets arkeologiska utgrävning vid Finnestorp!

    Nu står vi i startgroparna. För nu på måndag (13/7) startar de arkeologiska utgrävningarna. Under två veckors tid kommer vi att gräva oss ner i de spännande jordlagren med de spektakulära fynden från den mytiska folkvandringstiden. Vi kan utlova nya fynd av en art som aldrig påträffats tidigare. Tillsammans med våra besöksvärdar kommer vi att göra utgrävningsplatsen till ett spännande besöksmål. I år har vi en fullvärdig parkering och en stig som leder fram till grävplatsen. Detta är ett unikt projekt och dess motsvarighet saknas i Sverige. Missa inte chansen att komma till oss och bli guidade & att få samtala direkt med arkeologerna på plats. Ni får också möjligheten att få se dagens fynd samt att få höra om de spännande berättelser som dessa föremål kan berätta. Föremål som tillhört vikingarnas hjältar. Ni kommer också att kunna följa grävning dagligen via vår nyhetssida här på vår hemsida.

                          OK - Då ses vi ses vid Finnestorp!

     

     

    Offerplats Finnestorp - Ett besöksmål för alla!

    I sommar gör vi något helt nytt. Vi försöker genom en serie olika delprojekt presentera Offerplats Finnestorp. Nytt för i år är också att vi får en riktig parkeringsplats och en stig fram till utgrävningen. Därför kan vi lansera "Finnestorp - ett besöksmål för alla".

    Välkommen att besöka oss! 

    - Arkeologiska utgrävningar - öppna för allmänheten 13 juli-24 juli & 10 augusti -21 augusti.

    - Utställning Falbygdens museum "Drakskatten från Finnestorp", 17 maj - 6 september.

    - Spelet om Offerplats Finnestorp, Scen Vara, 8 augusti - 30 augusti

    -- Se filmen om Offerplats Finnestorp under fliken Film .

                                        Nedan 2009 års affisch

     

    Offerplats Finnestorp - arkeologi, historia & konsthistoria

    När dessa praktfynd lyfts fram får man komma ihåg att dessa föremål har burits av dåtida kungar (eller jarlar/krigsherrar eller motsvarande). De hade en bestämd betydelse för sin ägare och för sin samtid. För oss är det dessutom ett god portion arkeologi. de tillhör en historieperiod som är väldig dramatisk. Men inte att förglömma - dessa föremål är enormt rika på symboler. Symboler som också kan ses ur ett konsthistoriskt perspektiv. Dels med dess senantika mönster blandat med det germanska. Dels är det föremål som 2-dimensionella medan andra utgörs av 3-dimensionella små skulpturala mästerverk (som praktspännet med Odinsansiktet). Här ser vi skattgömman i bakgrunden.

    Drakskatten från Finnestorp

    För första gången visas praktfynden praktfynden från Offerplats Finnestorp. Tillsammans med Falbygdens museum har detta blivit verklighet. Museet har gjort stordåd med de resurser som ett kommunalt museum har till förfogande. Här ses i dunkelt ljus en offrad hästskalle.

    Inte en färdig film utan redigering

    Sista fasen i filmarbetet är när filmen redigeras, ljud synkas osv. Här ser vi hur det går till innan vi lägger ut det på nätet.

    Genom samarbete kan vi nå långt

    Filmprojektet är ett exempel på där vi via samarbete kan nå nya mål. Vid filmningen samarbetade vi med Filmhouse, Scen Vara och tillsammans med Ekehagens fornby. På det viset fick rätt miljö för filmningen. Här ser vi när ett av barnet tränas för att bli krigare.

    En film blir till

    Här under våren så filmade Filmhouse scenerna som vi sedan kunde använda i vår film om Offerplats Finnestorp. Tillsammans med skådespelare från Scen Vara kunde allt genomföras. Här ser vi en sekvens flimas som gestaltar vardagslivet under folkvandringstid.

    Filmning pågår! I rök och dimma & med hjälp av skrän och vrål sker offrandet till gudarna.

    Se första filmen kring Finnestorp. Rättigheterna till filmen är knutna till Filmhouse och Stiftelsen Arkeologi Offerplats Finnestorp.

    Se filmen:

    http://www.finnestorp.se/film.aspx

      

    Beowulf och drakskatten

    "Nu är det  dags för en ny filmatiserad hjälte att rida in på den västgötska historiescenen. För när Falbygdens Museum nu visar fynden från Offerplats Finnestorp, då tar man hjälp av en av historiens mest mytomspunna - hjälten Beowulf." -  se västnytts inslag om utställningen:

    http://svt.se/2.34007/1.1559275/

     

    Bild från den filmatiserade versionen av Beowulf. Länk nedan.

     

    http://www.beowulfmovie.com/

     

      

    Kort om sommarens aktiviteter

    - Utställning Falbygdens museum "Drakskatten från Finnestorp", 17 maj - 6 september.

    - Arkeologiska utgrävningar - öppna för allmänheten 13 juli-24 juli & 10 augusti -21 augusti.

    - Spelet om Offerplats Finnestorp, Scen Vara, 8 augusti - 30 augusti

    -- Se filmen om Offerplats Finnestorp under fliken Film .

    --- Det kommer mer - men det lägger vi ut i samband med utgrävningarna i juli.

     

     

    Då är det dags för en ny säsong för Finnestorp

    Då är det dags för en ny säsong för Finnestorp. Vi har tagit en kort paus under en period. Först och främst för att jag var tvungen att göra färdigt äldre utgrävningar som exempelvis kökkenmöddingen i Ånneröd. Denna skal- och avskrädeshög från slutet av bondestenålder visade sig bli en av de mest intressanta undersökningar som jag har gjort under mina 30 år som arkeolog. Kort kan det sammanfattas med att skalhögen bildades i samband med återkommande svältperioder hos dessa fångstgrupper. Dessa svältperioder var orsakade av en ekologisk kollaps i det marina ekosystemet. Kollapsen hade sin grund övergången till ett mycket varmare hav. Det vill säga här möts en dagsaktuell fråga med stenåldersforskningen!

    I år kommer en massa saker att hända kring Finnestorp. Men alla dessa olika aktiviteter återkommer jag till lite längre fram. Nämnas kan att filmen kring Finnestorp kommer först i början av maj. Vi ville ha med offerscener som Scen Vara hjälper oss med.

    Detta får vara allt för denna gången.

    Kallelse till årsmöte!

    Välkommen till Finnestorps vänners årsmöte  
    torsdagen den 5 mars 2009!

    Mötet äger rum i Valeberg - Ryds hembygdsgård kl 18.30 

    Grävledare Bengt Nordqvist visar bilder och berättar om fjolårets fantastiska fynd.

    Även planerna inför årets grävverksamhet kommer att presenteras under mötet och Du har möjlighet att anmäla dig som frivillig!

    Vi bjuder på kaffe! 

    Under 2008 gjorde vi i Finnestorps vänner flera spännande och utvecklande aktiviteter. Hjälp oss att finna fler intressanta besöksmål eller föreläsare! Tipsa styrelsen! 

    Med vänlig hälsning

    Styrelsen

    Egil Josefson,

    Foto från exkursionen till Uppåkra. Hallgropen syns i bildens mitt.

     

    Obegripligt vilken hantverksskicklighet

    När dessa bleck studeras nära så blir det uppenbart hur detaljerade och välgjorda dessa föremål är. Det är först när dessa små föremål förstoras upp som alla dessa högklassiga små detaljer blir skönjbara. När blecket har förstorats upp kan vi se en serie olika detaljer. Längst ner ser vi att man har punsat in rosetter. Ovanför detta syns ett band med punkter. Nästa ornamentsdetalj är en ett band med trekanter (med cirkel inuti) med basen neråt. Direkt ovanför finns samma trekant, fast nu vänd med spetsen neråt. Genom att lämna ett smalt utrymme mellan de båda trekanterna har det bildats ett smalt zick-zack band. Ovanför denna sekvens med ornament kommer en rad återigen med punkter. Detta punktband ligger precis i övergången mellan förgyllning och niello. Överst, och inom neillo-fältet, återkommer bandet med trekanter (punkt inuti).

    Här syns en närbild på praktblecket. Notera att varje enskild ornamentsdetalj har punsats in - det ena efter det andra. Det är ett mycket mödosamt och högkvalitativt arbete som återkommande har åstadkommits. Vi känner igen detta hos alla de föremål som påträffats här i Finnestorp.

    Dags för leverans till arkeologen

     

    Praktblecket är nu färdigkonserverat. Detta bleck har genom konservators kunniga arbete omvandlats från ett oigenkännligt metallföremål till ett praktbleck som vi kan se har hört till ett hästbetsel.

    Foto av praktblecket som nu är "redo för leverans till arkeologerna" - men före det skall vi ta en sista och närmare titt på beslagets ornamentik.

     

    Efter konserveringen...

     

    Praktblecket efter konservering. När man nu ser blecken igen tror man inte att det är samma bleck. Jag kan aldrig riktigt begripa att förgyllning & neillo har kunnat överleva när dessa bleck har legat ute i den fuktiga jorden- vinter, vår, höst & sommar. - år ut år in.

     Nu efter konserveringen syns förgyllningen, men framför allt syns den yttre bården av den matta niello

    Röntgen avslöjar

    För att åskådliggöra hur man "kan se igenom" alla föroreningarna - visar vi en röntgenbild av ett praktbleck.

    Fotot visar en röntgenbild av ett av de andra praktblecken. På bilden syns tydligt all den fina dekoren.

    I närbild syns alla föroreningar

    Här ser vi praktblecket i närbild innan konserveringen. De olika krustorna syns tydligt mot det förgyllda partiet. Det är svårt att begripa att detta föremål skall kunna gå att rädda för eftervärlden.

    Fotot visar en närbild som visar alla föroreningar och oxider som ligger likt en "hinna" över metallytan.

    Bedömning av föremålet

    När fyndet har anlänt till SVK görs bedömning av föremålet. Här på fotot kan vi se att praktblecket ser ut att ha farit illa under alla detta ett och halvt årtusende som det har legat i våtmarken

    På fotot kan vi se hur små dessa föremål egentligen är.

    Praktblecken från Finnestorp är mycket vackra

    Praktbleck har vi påträffat tidigare och de finns spridda från offerplatsens norra del till den allra sydligaste delen. De ligger både som enstaka föremål och i koncentrationer.

    De har alla varit fästade på läderremmar. Vissa har varit fästa på hästarnas betsel. Enstaka har haft funktionen att vara övergång mellan bett och tygel alternativt utgöra en övergång mellan bett och betsel (som nedanstående bleck).

    Här ser vi ett foto från fyndtillfället.

     

    Den var inte det vi trodde..

    Ja, först och främst tror jag att de flesta inte noterade detta lilla föremål under grävningen.

    Men till frågan - vad kom vi fram till - nu när den var konserverad?.

    "Ett litet grått oansenligt föremål - troligtvis från en relieffibula."

    Efter konservering kunde vi se att det var vackert förgyllt föremål. I ock för sig- så, långt passar det in i tolkning att föremålet skulle ha tillhört en relieffibula.  Men efter konservering kunde vi konstatera att denna tolkning var felaktigt.

    Ja ack, så fel. Efter konserveringen kunde vi se att "triangels nedre del /dess bas" var facetterat och förgyllt. Det skulle den inte ha varit om den suttit fast  med dess nedre på relieffibulan. Här skulle det istället ha varit en brottyta & inte en förgylld yta.

    Nej, allt tyder på att det lilla föremålet har suttit fastlödd på ett annat beslag- men frågan är vilket? Ja, det vet vi inte idag. Det är inte det enda små-föremålet som vi har påträffat. Vi har fler (i olika varianter). De kännetecknas av att vara välgjorda, med en mycket detaljerad ornamentik. De är också i flera fall förgyllda (som nedanstående).

     

    På fotot syns det facetterade föremålet och dess förgyllda bas.

    Denna symbol med cirkel ovanför en triangel ....

    Denna symbol med cirkel ovanför en triangel förekommer som vanligast på de så kallade relieffibulorna. Vi ser snarlika symboler (här med den vanligare varianten - en cirkel) som finns längs den övre delen/ kanten av spännet. Dessa spännen har burits av kvinnor över hela den Europeiska kontinenten (det finns undantag - men det tar jag inte upp här).

    Så frågan är - är det ett fragment av en fibula som vi har påträffat?

    Bilden visar en relieffibula från folkvandringstid.

     

    Varför denna detalj-rikedom?

    I förstoring ser vi att dekoren på detta lilla föremål är i det närmaste överdrivet. Man frågar sig - Varför? Även små föremål denna visar på en mycket högt driven hantverksskicklighet. Det krävs mikroskåp eller förstoringsglas för att se alla detaljer.

    När vi ser den så här - så ser den ju bedrövlig ut! Men ser vi dess rätta jag?

    Här ser vi de tre cirklarna ovanför triangeln - i närbild.

    I mikroskåpet syns det tydligare

    I mikroskåpet syns det tydligare att det finns en massa "krustor" på metallen som döljer dess verkliga yta.

    På fotot kan man skönja en gråfärgad matt beläggning på ytan. Under allt kan man skönja en antydan till förgyllning.

     

    Snacka om att metalldetektorna tar det mesta...

    Väl inne i hos konservatorn så mäts föremålet. Det är som störst 14 kanske 15 mm. Ändå kan vi skönja flera detaljer. Vi kan se att dekoren inte är inpunsad  utan föremålets form och mönster har gjutits fram. Det vill säga har en dekor som på arkeologspråk kallas för Sjörup-stilen efter en skånsk fyndplats.

    Nu kan vi se att det är en trekant med tre cirklar på dess topp.

    Ett av de mer fantasieggande föremålen...

    Nu kommer ni att kunna följa några av de föremål som vi påträffade år 2008. Det blir jag som fortsätter berättelsen kring dessa fynd. Fotona kommer från flera håll - även från Johan.

    Så, ett av de mer fantasi-eggande föremålen från 2008 - års undersökning var ett "pyttelitet" gråfärgat föremål. Det är centimeter - stort och format som en "triangel med punkt ovanför". En märklig symbol kan tyckas men - det är en av de mest återkommande under folkvandringstid. Den har säkert haft en mycket speciell betydelse för germanerna för ca 1 500 år sedan. En förklaring kan vi återkomma till längre fram.

    På bilden ser vi det ytterst minimala föremålet fotograferat mot en tegelpanna. Notera storleken gentemot bakgrundens gruskorn.

    .

    Får inte glömma rapporten!

    Det sista momentet för konservatorn är att skriva en rapport. Då berättas vad som man har gjort med föremålet och om man har sett något speciellt. Denna dokumentation över konserveringsprocessen följer sedan med föremålet under dess fortsatta resa. Nu under nästkommande vecka kommer vi att kunna följa några av de mycket spännade föremålen som vi påträffade under 2008. Vi skall se hur de "förvandlas från gråfärgade stycken" till i flera fall guldglänsade föremål. Så följ med oss på den spännade och "vackra resan".

    Nedan ser vi Johan jobba med rapporten om 2008 års fynd.

     

    Praktföremålen från Finnestorp – förpackas till ”små julklappar” för arkeologen

    När fyndet bedöms vara färdigpreparerat låter man ibland vaxa föremålen. Efter vaxning fotograferas samt paketeras föremålet i lämpligt material, ofta används kemiskt stabil skumplast samt syrafri kartong som förvaringsmaterial. När allt det praktiska arbetet är färdigt återstår bara att skriva en konserverings rapport.

    Så här fint inpackat i små askar är föremålen när vi arkeologer kommer och hämtar fynden hos konservatorn.

     

    Praktföremålen från Finnestorp – vad är de tillverkade av?

    Utgrävningarna i Finnestorp har gett en osannolik mängd forntida lyxföremål. De flesta av dessa består av föremål tillverkade av en undre kopparplåt (eller någon typ av kopparlegering). De övre, ornerade plåtar, av silver och som i många fall är förgyllda samt försedda med de mest utsökta dekorationer. Andra metallföremål (oftast av brons) har blivit försilvrade eller förgyllda (en bältesring från årets undersökning är ett exempel på detta - se nedan).

    Ibland kan det vara svårt att avgöra vilket eller vilka material som ett föremål är gjort av. För att försäkra sig om detta kan man utföra kemisk analys. I ett första skede kan man utföra en enkel våtkemisk analys m.h.a. en kemikalie på en liten bit papper som löser upp en mikroskopisk mängd metall på fyndets yta. Efter att pappret torkat avlägsnar man det för att sedan tillsätta en annan kemikalie, färg reaktionen som uppstår kan då avslöja vilket ämne föremålet är tillverkat av.

    Bilden visar en ring som suttit på krigarens bälte. Ringen ser vi från sidan. Notera att försänkningen är förgylld.´

    Slutbehandling av järn – ”järnet går på vaxning”

    Efter att salterna avlägsnats ger man järnföremålen en sista behandling nämligen vaxningen. Vaxning fungerar som en fukt och syrespärr och hjälper på detta sätt till att bevara föremålen. Utöver bevarande aspekter finns även en estetisk anledning till detta då många upplever den mörkare färgen hos ett vaxat föremål som mer tilltalande. Vaxning sker ibland med hjälp av en vakuum-värmeugn. I detta vakuum tränger vaxet mycket djupare in i föremålen.

    "Dags att gå på vaxning" - på bilden ser vi vakuum ugnen

     

    Krustor, mikroskåp & dremmel

    Konservering av dessa praktfynd kräver noggrant genomtänkta åtgärder. Om föremålet i fråga är täckt av krustor kan man oftast inte avlägsna dessa med hjälp av mikroblästring, istället arbetar konservatorn till största delen under mikroskop. Avlägsnande av korrosionskrustor sker då med hjälp av trästickor, skalpell och liknande verktyg. Ibland kan konservatorn även använda sig av handverktyg med roterande trissor typ "Dremmel". Ett sådant arbete kräver stor försiktighet för att inte förstöra en eventuell orginalyta.

    "Dremmeln i arbete"

    Han kontroller processen med mätningar

    Vattnet byts regelbundet och salthalten mäts med hjälp av en kloridmätare, när salterna har försvunnit kan man ta upp fynden för vidare konservering.

    Här ser vi hur en kloridmätare ser ut. Notera betselringen av järn från 2008 års grävning.

     

    Salt– ett problem som löses med ett urlakningsbad

    Järnföremål som legat i mark kan som kopparlegeringar innehålla salter som i hög grad bidrar till nedbrytning. Av de olika salterna skapar kloriderna störst problem (dessa finns bland annat i vanligt bordssalt). Att konservera järnföremål handlar till stor del om att avlägsna dessa salter. Detta sker ofta genom att föremålen läggs i ett urlakningsbad bestående av avjoniserat vatten, till vilket man tillsatt en basisk kemikalie.

    Här ser vi Johan då han häller vätskor i behåller med olika järnföremål från Finnestorp

    ”Arkeologiskt järn kräver ibland att man tar i med hårdhandskarna”

      Arkeologiskt järn har efter lång tid i marken ofta korrosionskrustor, som ofta döljer den ursprungliga formen. Här kan röntgenbilderna vara till stor hjälp då de avslöjar dess ursprungliga form. För att avlägsna dessa korrosionskrustor används ofta mikrobläster, denna fungerar som en vanlig bläster men i mycket mindre skala. Med hjälp av denna kan man ofta varligt skulptera fram originalytan. (bläster = en redskap där det blåser ut en mycket kraftig och riktad luftstråle / eller något annat material som sand)

    Johan vid blästren.

    Sand smuts och korrosion ”är i vägen”

      Föremål som legat länge i jorden, kan vara innesluten i sand, jord eller i olika korrosionsprodukter mm. Dessa olika lager kallas med ett gemensamt ord för krustor. Beroende på materialet/en i föremålet samt den omgivande jordmånen skapas olika typer av krustor. För att kunna avlägsna dessa (om det anses nödvändigt) krävs att konservatorn har en kunskap om hur dessa uppstått samt vad de består av, då detta är avgörande för det fortsatta arbetet. Att avlägsna sådana krustor kallas av konservatorer att preparera fram.

    På bilden ser vi olika föroreningar som finns utbredda runt exempelvis hålen som är belägna i bleckets hörnor.

    Exsickator – en varsam tork-apparat

      Föremål av kopparlegeringar kan om de utsatts för stora mängder salt i jorden få något som konservatorerna kallar bronssjuka. Bronssjukan kan snabbt bryta ned ett föremål, därför är det viktigt att veta om fynden har sådana anlag i ett tidigt skede av konserveringsarbetet. Med hjälp av förhöjd fuktighet i en exsickator kan detta upptäckas i tid. Exicator är en torkapparat som består avett tjockväggigt glaskärl med ett lufttätt lock. I den undre delen finns torkmedel, som tar upp vatten eller organiska lösningsmedel.

    På bilden ser vi en sadelring (till vänster) som ligger på torkning

     

    En röntgenbild över ett de vackra praktblecken

    Med hjälp av röntgenbilden kan vi se hur vackra beslaget är oavsett om det finns smutslager som döljer dess orginalyta.

    Röntgenbild som visar den vackra dekoren som finns inpunsat i blecket.

    Och här torkas det annat än tvätt

    I torkskåpen ges fotona en chans att torka upp och först nu kan röntgen fotona studeras närmare.

    Här ser vi Johan när han plockar ut de torkade röntgenbildena. Notera bilden av söljan på fotot i Johans hand

     

    Röntgen hjälper konservatorn att ”se det dolda”

     Som en första åtgärd röntgas fynden. En röntgenbild kan ge mycket information om ett föremål som en konservator behöver veta innan fortsatt arbete. Genom röntgning kan exempelvis föremålets orginalform avslöjas, något som i ett första skede kan vara svårt att se på vissa järnföremål. Röntgning kan även ge information om tillverkningsteknik spår av sammanfogningar etc. Efter röntgning framkallas bilderna i ett mörkerrum, när de torkat kan konservatorn med hjälp av dem bestämma hur arbetet skall gå vidare.

    Bilden visar Johan när han står och arbetar vid röntgen apparaten

     

    Fyndens ”rundfärd” genom konserveringsateljén

    När föremålen grävs upp i fält läggs de i plastpåsar i vilka man lägger lite av jorden som de påträffats i. Jorden hjälper till att hålla fukten i föremålet och förhindrar därigenom att föremålet (särskilt järn) att torka ut för snabbt vilket kan orsaka sprickor. Så mycket som möjligt av luften i påsen pressas ut för att göra miljön så syrefattig som det går. Efter utgrävning lämnas fynden så snabbt som möjligt till en konservator. På konserveringsateljén förvaras föremålen i ett kylt utrymme, eftersom detta hjälper till att motverka uttorkning samt sänker hastigheten på de nedbrytande kemiska reaktioner som startats när föremålet grävdes fram

    Bilden visar hur de ligger och "vilar" i kylen i väntan att konservatorn skall börja sitt arbete

     

    Rester av det förgångna

    Många av föremålen från Finnestorp är i ett exceptionellt gott skick, föremålens ursprungliga form samt dess funktion kan relativt enkelt identifieras. Viss information kan dock vara svårupptäckt för ett otränat öga, t.ex. rester av olika organiska material. Tunna ytskikt och Bearbetningsspår från tillverkningen av föremålen. På bilden nedanför är fotograferat ett beslag som suttit på hästbetslet. På bilden ser vi i förstoring in i glipan där läderremmen har stuckit in och varit fäst. Två nitar har hållit fast beslaget i lädret. Mellan de båda nitarna (ser ut som två stavar på bilden) finns rester av bevarat läder (syns som ett ljust och "luddigt" material).

    Närbild av beslaget. Vi ser in i öppningen där läderremmen har varit infästad.

    Varför konserveras alla föremålen?

    Johan (från SVK= Västarvet Studio Västsvensk Konservering) kommer under de kommande dagar att berätta om själva konserveringsprocessen kring de metallföremål som påträffats vid årets undersökning vid Finnestorp. Först ut kommer en beskrivning kring de olika arbetsmomenten. Sedan kommer del 2 och som är en bonus. För då får vi följa enskilda föremål från själva upphittandet och hur de ständigt förändras och hur de successivt framträder och till slut visas i sin forna glans. Så här kommer Johans egna berättelse...

    När föremålen som lagts ned i jorden för cirka 1500 år sedan åter får se dagens ljus, startar en rad olika kemiska reaktioner i dem. Föremålen har under sin tid i jorden bevarats då de kommit i balans med den omgivande jordmiljön, en miljö som nu drastiskt förändras med stora fluktuationer (ändringar) i temperatur, fuktighet samt syretillförsel. Resultatet är att även föremål som uppfattas som mycket stabila och oförändrade av tidens tand snabbt kan brytas ned om man inte följer upp utgrävningen med en utvärdering av föremålens tillstånd och utför lämpliga bevarande åtgärder.

    Foto som visar ögonblicket då vi just har upptäckt ytterligare nya spännande fynd (år 2008)