Aktuellt

 Historieforum Västra Götaland och Finnestorps Vänner

inbjuder gemensamt till

FOLKVANDRINGSSYMPOSIUM

Lördagen 27 februari på Medeltidens Värld i Götene.

 Lokal:Värdshuset Kniven och Skeden

Program:

09.00-10.00 Sekretariatet är öppet för registrering

10.00-10.45 

Fil.dr./Ph.D. Bengt Nordqvist, Mölndal

Finnestorp - En folkvandringstida vapenofferplats.

Fyndbild, funktion och vidare samband.

10.45-11.30

Fil. Dr./Ph.D. Tim Olsson, Göteborg

Mänskliga kvarlevor i krigsbytesofferkontexter - stupade,

offrade eller undangömda?

11.30- 12.00 Kaffe

12.00-12.45 

Fil.dr./Ph.D..Ingemar Nordgren, Källby

Goterna -ett folk eller ett samlingsbegrepp. Möjliga

gotiska influenser.

12.45-13.30 

Cand.Aud.Merc, Troels Brandt, Farum

Herulerna- Europeisk historia och arkeologi samt

nordiska hypoteser baserat på Åke Hyenstrands frågor.

13.30-14.30 Lunch

14.30-15.15 

Fil.mag/M.A. Stefan Ingesson, Motala

Östergötlands kontakter med kontinenten under äldre

och yngre järnålder.

15.15- 16.00 

Fil.mag/MA. Kaj Lyckebo, Norrköping

Guldbrakteaterna. Deras symbolik, funktion och historia

samt något om den folkvandringstida stridsryttaren och

hans utrustning.

16.00-16.30 Kaffe

16.30 -17.30 

Paneldiskussion med frågemöjligheter

17.30-19.00 

Möjlighet att bese Medeltidens värld och att deltaga i

kringaktiviteter. Alternativt egen tid att disponera.

19.00 - Festmiddag på Värdshuset. Vi ser fram mot helstekt

vildsvin m.m. i en genuin tidstypisk miljö. Medeltidens

värld tilllhandahåller klädsel för de som så önskar.

Annars kom i dina egna järnålderskläder eller i dina

vanliga vardagskläder. Klädseln är totalt valfri men du

har här chansen att använda dina temakläder. Tidstypisk

underhållning planeras men vi kan ej specificera denna

på det här stadiet.

Kostnad:

Deltagaravgift inkluderande kaffe med tilltugg: 180

Lunch: 120

Middag: 350

Förrätt, Varmrätt, Välkomstdrink, Medeltida ale från Forshem,Vatten/Vin.

Vegetariskt alternativ finns.

Anmälan sker genom att sätta in respektive avgift på plusgirokonto

13 92 20 - 8, Historieforum Västra Götaland. Specificera på talongen separat

varje enskild post , alltså Deltagaravgift, Lunch, Middag. Glöm inte att ange ditt

namn, adress, telefonnummer och gärna email.

Sista anmälningsdag 20 februari

Har du frågor om kostnaderna- kontakta Lennart Axelsson 0503-129 20 eller

lennart.axelsson@historieforum.se.

Allmänna frågor: Ingemar Nordgren 0510-541851, ingemar@nordgren.se eller

Tim Olsson 0709-285228, Tim.Olssonfernlof@comhem.se.

Välkomna 

önskar styrelserna för Historieforum Västra Götaland och Finnestorps Vänner

Nedan ser vi bild på Mr Herul själv - Troels Brandt - när han besöker grävningen 2009

Vi som lever nu glömmer gärna bort att vi också lever i historien. En historia som pågår här och nu. Varje människa bär i sin tur på sin egen historia. Jag har min och du har din. Inte minst våra föräldrar och far-/morföräldrar kan ta oss bak i tiden. De i sin tur kan berätta historier om sina föräldrar. Låt mig bara ta ett exempel.

Far min berättade att min farfars bror som tog sig över till USA och sedan vidare till Alaska för att leta guld. Detta skedde i början av 1900-talet. Min farfars bror tillhörde de fåtaliga som också verkligen hittade guld. Min far berättade för mig att han aldrig glömmer (när han själv "var en tvärhand hög") när hans farbror kommer gående längs järnvägsspåret - iförd sin hatt och långa svarta läderrock. I hans midjebälte hängde två långsmala lädersäckar fyllda med guldsand. Denna historia hade jag i minnet när jag var över till Seattle för ca 10 år sedan. Här i Seattles äldsta stadsdel fann jag ett museum - guldgrävarmuseet! Så, jag går in genom dörren och vad står inte i en monter - Jo, en man iförd hatt, och lång svart läderrock. Vad hängde vid hans midjebälte - jo två långsmala lädersäckar! Jag kände hur alla håren på min kropp stod rakt ut. Ok, här finns mycket att berätta - men jag skall bara runda av med att efter museibesöket tar jag en titt i telefonkatalogen om det fanns några som hette Nordqvist i efternamn - här i Seattle. Då kom nästa chock - flera sidor Nordqvist fanns där- fler än i Göteborg. Det genererade en smärre chock. Så många Nordqvistare - här - ja jag blev helt blockerad.

Vad vill jag ha sagt med denna lilla historia. Jo, jag kommer att kunna berätta historier för mina barnbarn händelser som jag i min tur har hört. Där vissa går tillbaka 100, ja i vissa fall 150 år tiden. Samma gjorde människorna även under folkvandringstiden och vikingatiden. Självklart har man suttit i sina vikingatida hallar och berättat sina historier om när farfars far eller farfars farfar var nere och slogs med och mot hunner, longobarder, franker och bysantinare.

Vad man inte får glömma bort när man tittar på eller kanske rent av håller den i sin hand - ett av dessa praktföremål från Finnestorp. Jo, detta förgyllda och vackert mönstrade föremål har utgjort en specifik persons ägodel. Föremålet har också utgjort en del av denna individs personhistoria.

Låt tänka oss - att denna man har inhandlat föremålet. Förslagsvis är det ett vackert utsmyckat betsel. Ett betsel som skall återspegla den kategori av personer som han ansåg sig tillhöra. Detta betsel har han sedan använt, kanske dagligen - år ut, år in. Vi ser på föremålen att det har varit utsatt för ett återkommande kraftigt slitage. Ett slitage som nötts fram genom ett långvarigt användande. Betslet har funnits där som en del av hans övriga krigsutrustning, som svärd, lans och sadel. Dessa föremål har följt honom på hans resor och äventyr. Det spelar ingen roll om det var längs Västergötlands ridstigar eller på någon av de senantika städernas stenlagda gator.

På morgonen fick han trä betslet över hästens mule och föra in bettet i hästens mun, för att avslutningsvis kontrollera att allt satt rätt. När han sedan rider ut tillsammans med sina sammansvurna, ut på slagfältet - då satte han sin tillit till att tyglar och betsel skulle hjälpa honom i striden. De, tillsammans med hästen, blev nu en del av honom. Detta gäller likaväl när han arbetar som en beriden krigare åt kejsaren eller på slagfältet någonstans i Västergötland. Väl medvetna om denna nära relation mellan föremålet och den döde krigaren - gör att de båda förs ner tillsammans i offerplatsens heliga våtmark.

Det är först nu som det är möjligt att känna historiens vingslag!

Nedan ett av praktblecken som har varit fäst på ett betsel. Se rekonstruktion av betslet - gå till framsidan klicka på - Lite mer om fynden.

Till att börja med - en god fortsättning på det nya året. Ett nytt år innebär också nya möjligheter! Jag hoppas att ni har undgått att bli förkylda eller att ha drabbats av svininfluensan. Det är ju svårt att få något gjort om man inte får vara frisk.

Vi kommer så småningom att titta framåt, men först kommer vi att titta bakåt.

I slutet av förra året lyckades vi även med att skapa ett avsnitt på vår hemsida där vi har börjat med en diskussion kring Beowulf. Den av er som har klickat på denna flik har upptäckt att texten är på engelska. En vän av ordning ställer sig givetvis frågan - varför är texten på engelska och inte på svenska? Svaret är lika självklar - i Sverige finns ingen diskussion kring Beowulf. Denne store hjälte från 500-talet har, förutom några få exempel, sällan diskuterats närmare bland svenska arkeologer under senaste 100 åren. Diskussionen kring detta kväde har istället förts av i första hand litteraturvetare. Vi har börjat på nytt med att studera detta sagomaterial. Men eftersom denna diskussion inte förs i ett svenskt sammanhang kommer vi att lyfta fram den istället gentemot en engelskspråkig miljö.

Nästa förändring på Finnestorps hemsida är riktad till de yngre och som går i skolan. Här på denna sida finns olika spel, animationer och berättelser. Här finns även spel som vi äldre och också tycker är kul. Varför inte prova på att bygga skepp, korsa haven, plundra kloster och röva skatter. Eller att se hur en vagn från järnålder är konstruerad.

Ja, det är bara att gå in å testa. Gör din egen upptäcksfärd.

Det har hänt mycket med hemsidan igen. Vi har bland annat jobbat med att synliggöra mer av fynden från Offerplatsen. Nu för första gången visar vi upp ett flertal av de fynd som vi tidigare har grävt fram.

Så gå tillbaka till huvudsidan - gå in under rubriken "Lite om Fynden" klicka er vidare - ta och njut!

Nu finns Finnestorp också på Facebook.

Nu kan ni också följa forskningsprojektet Offerplats Finnstorp på ytterligare en plats ute i cyberrymden. Det är Maria Larsson som skriver i facebook kring Finnestorp. För att kunna bli delaktig måste du bli ett "fan". Nedan finns en länk till Facebook.

http://www.facebook.com/home.php?#/pages/Finnestorp-Vara-kommun/Offerplats-Finnestorp/176703435781

Passa på att bli medlem, så får du personliga meddelanden och möjligheter till egna diskussioner.

I förra inlägget kunde jag konstatera att den fungerar utmärkt som läsebok.

Men hur är det med påståendet om ett -"oundgängligt referensverk? Det är nu som problemen tornar upp sig. För det går inte att avgöra vad som är Stig´s egna tolkningar och slutsatser kontra vad som är forskarnas (dvs de ursprungliga fakta som Welinder har använt sig av för att skriva sitt historieverk). För här blandas fakta och läsäventyr i en egen blandning. Låt mig ta ett exempel när han skriver om Finnestorp:

"..att en här av hunner eller heruler, en asiatisk och en germansk  folkgrupp, både historiskt och välkända från slutet av 300-talet efter Kristus och mytomspunna, har blivit besegrad i Västergötland och att dess vapen offrats av de segrande västgötabönderna i vattnet vid Finnestorp. Ett hunnerslag på Varaslätten på 400-talet är en rolig idé. Utifrån de nordtyska och danska fyndplatserna går det att få en nyktrare uppfattning om hur stora härar som var i rörelse och varifrån och vart de rörde sig.."

Hur skall detta påstådda hunnerslaget på Varaslätten och den därpå följande offer ritualen vid Finnestorp tolkas? Enligt Stig är denna skrivning tagen från tolkningar som härrör från västgötska lokalforskare (sid 278). Jag har försökt att ta reda på var dessa skriftliga uppgifter finns publicerade men jag är inte riktigt klar över hans källor. Jag vet inte, men här har vi vad jag misstänker en blandning av tidigare forskning av bl.a. Nordgren (som diskuterar kring heruler, ostrogoter och hunahären) som sedan har mixats samman med vad jag tror är Stig´s egna tolkning. Själv ser jag det som olyckligt eftersom hans påstående om ett Hunnerslag på Varaslätten är helt ogrundat och det riskerar att förlöjliga all forskning kring all järnålder som berör Västergötland.

Sedan vill jag göra alla läsare av boken uppmärksammad på att texten är full av faktafel. Jag kan inte redovisa alla. Jag skall bara ta upp tre exempel som finns på sidan 278. Ån som rinner förbi Finnestorp heter inte Tidan, utan Lidan. De brända benen låg inte runt, utan i eldstaden. Benen låg inte utefter - utan de låg i lagret under träbryggan (dvs åldersmässigt åtskilda) etc Med detta vill jag göra läsaren uppmärksam på följande - låt er inspireras och fascineras - läs och njut, men vill ni ha fakta - då måste ni gå till de ursprungliga publikationerna. Nu tog jag bara ett Finnestorpsexempel -men detta är ett återkommande problem i denna verk.

Min något kritiska hållning grundas inte på att jag personligen känner mig missgynnad. Stig har frikostigt öst ur olika alster som jag har publicerat under åren. Det går inte att undvika att jag får en känsla av - "att se mitt 30 åriga arkeologiska liv passera förbi". Där finns resultaten från grävningar och forskning kring stenåldersboplatser som Trollåsen, Skatmossen, Lygnenboplatsen, Huseby klev, Balltorp, kultplatsen vid Stretered och offerplatsen vid Finnestorp, så även min avhandling "Coastal adaptions.."

Så låt oss summera upp. Vad var det som det stod på omslaget?

"Detta är det mest ambitiösa historiesatsningen som genomförts i Sverige på ett halvt sekel.. ..kommer att fungera som ett fascinerande läsäventyr... ett oundgängligt referensverk..  ..I den här boken möter läsaren förhistorien på ett nytt sätt..  ." Ovan gjorda axplock står dock i kontrast till vad författaren själv skriver i sin inledning. Jag vill avslutningsvis påminna läsaren om Stigs egna ord:

"Detta är ingen lärobok. Det är ingen uppslagsbok heller. Visserligen är det mesta som står i den sant, men här står inte hela sanningen...Boken är min läsebok..."

Många av oss har noterat att det har kommit ut en ny bokserie - Sveriges Historia. Den utgör det första bandet av åtta och denna första bok behandlar tidsperioden 13000 f.Kr. - 600 e.Kr. Welinder med förnamnet Stig och tillika professor emeritus är författaren över detta viktmässigt tunga bokverk. Det är en stor uppgift som han har tagit på sig. Kanske det egentligen är ett övermäktig uppdrag att behandla nästan 90 procent av den tidsperiod som det levt människor på den landmassa som vi idag kallar Sverige. Vi har konstaterat att 90 % av Sveriges historia finns samlat i ett band. Vilket innebär att de resterande 10 % av vår historia sprids ut i de övriga sju banden. En fråga som man kan ställa sig är om man skulle ha gjort samma uppstrukturering av sin historia i exempelvis vårt grannland Danmark? Många har också ställt sig frågan varför sträcker sig första bandet ända fram till 600 e. Kr.?

Som författare skall Stig gripa sig an såväl all gammal kunskapsmassa liksom allt det som har tillkommit de sista decennierna. Denna senare tillkomna kunskapstillväxt har under de senaste 30 åren bokstavligen grävts fram, "med svett och stor möda - ur moder Svea´s jord". Men framför allt det är mycket tanke - och forskningsarbete som ligger bakom all denna nya kunskapsmassa som till stor delen har extraherats fram ur exploateringsundersökningar.

Nå hur går det då för våran Stig?

Observera att detta inte är en recension. Det har däremot Häggström och Rundqvist skrivit.

http://finnestorpsvanner.blogg.se/

http://arkeologivast.blogspot.com/2009_11_10_archive.html

 Men här kommer jag att lägga fram några av alla mina synpunkter. Min egentliga recension kommer senare och kommer vara mer utförlig.

Först, vad syftar detta bokverk till? Vem skall läsa och varför? Är det en bok fylld med kunskap som vi alla kan ha nytta av när vi lider av stor kunskapstörst - eller?

Sedan -  vad står på omslaget? OK- här kommer några axplock:

"Detta är den mest ambitiösa historiesatsningen som genomförts i Sverige på ett halvt sekel....kommer att fungera som ett fascinerande läsäventyr... ett oundgängligt referensverk......I den här boken möter läsaren förhistorien på ett nytt sätt..."

I nästa inlägg (Ris) kommer jag att även gå in på Stig´s egna åsikt om hans verk. Redan nu kan vi konstatera att han skriver att har haft till sin hjälp, i sitt faktainsamlande, både hjälpsamma bibliotekarier och arkeologer.

Hur tycker jag att han lyckats? Min åsikt är att Stig är duktig med att ge oss ett spännande läsäventyr. Han har lyckats med att synliggöra att historia är en kedja av mänskliga handlingar. Han lyckas också med att vrida och vända på historiska företeelser som återkommande förekommer genom långa tidsrymder - som prestige, makt etc. Som läsebok fungerar den utmärkt.

Fortsättning följer...

I nästa nummer av Historieforum kommer praktremsöljan från Finnestorp för första gången att presenteras i en djupgående analys.

Frågor som ställs är

- Varför alla dessa symboler? Och vilken betydelse har symbolerna?

- Varför fyra fåglar?

- Varför en rund fästeplatta?

- Vad är det för djur på bygeln?

- Är Odins ansikte placering avsiktlig? I så fall, vad är avsikten?

- Är denna iakttagelse generell för alla andra symboler också?

- Varför bär en elitkrigare ett spänne, med just dessa symboler? Finns det en avsikt? I så fall vilken?

- En av de allra viktigaste iakttagelserna - "en nyckel" - den har ingen tidigare sett - men nu förs den fram i ljuset. Vad är det för detalj som är så viktig för att förstå alla andra symboler.

Ja, här har ni en serie frågor som ges svar på i artikeln.

Nedan visas ett foto på den exklusiva spännet. Söljan (spännet) har varit fäst på svärdsgehänget (läderremmen som svärdet var fäst vid).

Hur kommer det sig att vi har lyckats med att registerar alla dessa fynd?

Svaret på denna fråga är att vi har arbetat på ett mycket unikt vis. Genom att arbeta nära tillsammans i ett enda team, så har vi alla tre varit med i processen diskutera och ta beslut (beslut kring varje enskilt föremål måste tas), samt att föra in informationen i alla de databaser som fynden skall registreras in i -  som excel-databasen, intrasis och foto-databasen samt att skriva in alla uppgifter på själva fyndasken....

Varje enskilt föremål har bestämts till en bestämd föremålskategori, vad den är tillverkad av för material, vilken ornamentik, hel eller i fragment etc.. Här måste allt bli korrekt - och för att kvalitetssäkra arbetet har vi arbetat tätt samman i en liten "trojka". Detta har givetvis varit ett mycket ansträngande och kvalificerat arbete. Där det krävdes att vi alla tre hela tiden tvingades att vara på topp.

Nästa steg handlar om arkeologi och ny arkeologisk kunskap. Den kommande fasen utgörs av att starta processen med "tanka ut information" ur vår fakta-databas. Sedan kan vi relatera och jämföra dessa resultat med andra resultat från andra discipliner som 14C, osteologi, pollen m.m... Nu är vi inom projektet Offerplats Finnestorp inne i en spännande fas där vi, gång på gång, kommer att "bryta oss igenom" många helt nya "kunskap - barriärer".  

 Nedan ett av blecken som påträffades år 2008. Återigen en mycket detaljerad ornamentik. Här består mönsterdetaljerna av en dominerande rosett bestående av fem blad. Mellan dessa finns cirkelmönster. Dessa kännetecknas av en cirkel som i sin tur omgärdas av ytterligare en cirkel (etc...). En av de sex cirklarna är större och har en "topografi" (dvs den förhöjer sig upp från ytan). Förutom dessa ornament förekommer också halvcirklar i stor mängd. Dessa finns längs cirkels inre krets och längs rosettmönstret.

Föremålen från Finnestorp är också viktigt ur ett konsthistoriskt perspektiv. Det är gärna att man glömmer bort det.

Många av föremålen har både ett rikt och varierat mönster innehåll. Dessa mönster är ofta av abstrakt art (stjärnor, trianglar, zick-zackmönster etc). Många föremål har också utformats och getts en mer uttrycksfull "skulptural" gestaltning. Bland föremålen finns framställningar av människoansikten, ansiktsmasker, häst- och fågelhuvuden, odjur, med flera varianter (exempel på båda varianterna kan ses här på vår huvudsida).

Det är också uppenbart att föremålen har framställts av dåtidens mest skickliga guldsmeder. Alla dessa föremål är också uttryck för en förändring som skedde vid denna tid, inom den dåtida konsten, i Europa. Tidigare hade, i stort sett all, dåtida konst förmedlas via den senantika/Bysantiska världen. Nu fanns plötsligt en parallell utveckling via den germanska konsten. Dessa båda konststilar eller inriktningar finns, spännande nog, representerat i fynden från Finnestorp.

Bakgrunden, till konstutställningen, var den att föreningen "Konstrika idéer i Vara" organiserade - Vara konstrunda - i början av oktober i år. Denna konst och kultur - runda involverade 90-talet deltagare; vilka utgjordes av konstnärer, konsthantverkare och fotografer, etablerade och amatörer som var lokalt anknutna eller som var inbjudna. Alla visade upp sig på olika platser (ett 40-tal olika platser i kommunen). Detta arrangemang skapades för att göra landsbygden mer levande, samtidigt som traktens konstidkare fick ett nytt exponeringsforum.

Nedan ses en bild på "Finnestorps -  installationen" som visades på Hedensborg (lokalen vid Larvs idrottsplats).

Nu på onsdag den 14 oktober kl 19.00 på Västergötlands museum i Skara.

- så håller undertecknad föredrag om Offerplats Finnestorp. Det kommer att handla om lite tillbakablickar, årets undersökningar, platsens samtida historia men även lite om de senaste forskningsresultatet.

http://www.vastergotlandsmuseum.se/Kultur_Default.aspx?id=40764

Varje fyndkategori kan vi nu plotta ut - och vi kan se dem i sitt geografiska rum. Och nu kan vi också börja studera fynden genom att ställa olika frågor.

Exempelvis, var finns skelettdelar av människa i relation till svin, nöt eller häst? Vi kan också studera - exempelvis, var ligger vapnen - kontra hästutrustningar. Vi kan också jämföra enskilda fyndkategorier, som svärdsknappar gentemot andra svärdsdetaljer som munbleck. Ligger de jämt spridda över ytan? Eller ligger de ansamlade? Finns svärdsknapparna för sig eller finns de tillsammans med andra svärdskategorier?

Finnestorp är nu det enda offerplatsen - överhuvudtaget - där ALLA fynd finns samlade i en digital databas. Denna kunskapsbas kan vi sedan koppla samman med de aktiviteter som vi har konstaterat har försiggått invid på torra land. Sammantaget kommer Finnestorp generera helt nya kunskaper om riter, kult, offer - vilket också kommer leda till att vi kommer kunna leverera forskarvärlden en inblick i den dåtida föreställningsvärlden som aldrig tidigare har kunnat visas!

 Nedan visas för första gången en övergripande spridningsbild över alla fynd (X= metall- & benfynd) från åren 1902-2009! De utgör sammantaget över 1000 st fynd!

Vi har lyckats med en fantastisk uppgift

- alla fynd - alla kategorier - allt i en enda intrasis - databas!

Vilket innebär att varje fynd har först klassificeras från en övergripande kategorinivå - dvs hästutrustning alt. personlig utrustning, vapen eller ben. Utifrån från vår gjorda registering kan vi se fyndet från denna grov gruppering. Men det är också möjligt för oss att sedan - undan för undan, gå allt närmare (dvs "zooma in") och studera fyndet - in i minsta detalj.

Det är möjligt att djupdyka från en övergripande fyndkategori explvs hästutrustning och sedan gå allt mer djupare -- och ner i en allt mer specificerad & detaljerad nivå. Det skapa möjligheter att snäva in mot nästa detaljnivå, sadel och sedan i nästa nivå "förstora upp fyndkategorin ytterligare"  som - remsölja till sadel.

Samma gäller för benen, där vi kan följa benfyndet från en övergripande nivå explvs häst , sedan ben (eller tand) och vidare till en mer detaljerad nivå som - mellanfotsben.

Sedan är också varje fynd kopplat till en geografiskt punkt ("i plan & i höjdled"). De fynd som vi har tagit fram från 2000 & fram till idag - är alla inmätta med totalstation. Det betyder att fyndet får en inmätt digital punkt kopplat till fynden ( inmätning - se mer ingående under rubriken - Tisdag 28 juli Fynden i fokus).

De äldre fynden var klurigare. Här var var vi tvungna att "lusläsa alla gamla dokument". Och tillsammans lyckades vi knäcka även alla dessa svårigheter. Det innebär att alla fynd - även de från exempelvis år 1902 och 1904 har fått en bestämning avseende fyndkategori och geografiskt punkt. Så nu kan helheten i Finnestorp skönjas. Fortsättning följer......

 Ett sådant stordåd är värt att fira. Nedan ses vi alla tre fira vårt gememsamma stordåd - hemma hos undertecknad.

Arbetet är i och för sig komplicerat men det är mycket väl värt mödan. Nu kan vi jämföra fynden från 1903 och 1904 med de vi har grävt fram under 2000-talet. På detta viset har vi räddat även det äldre fyndmaterialet. Men det har krävts att vi alla tre har suttit och arbetat tillsammans. På kvällen har vi åkt hem - å då har vi varit helt slut...

Det är inte bara metallfynden som vi har bearbetat och lagt in i vår databas. Vi har också "koll på" hela det osteologiska fyndmaterialet. Det innebär att vi har registrerat alla ben som har bestämts av vår osteolog, Maria Wretemark (Västergötlands museum). Allt sammantaget generar ju detta arbete möjligheter till fantastiskt spännande resultat. Men dessa får vi återkomma till längre fram.

Nedan ett utdrag från Hallström & Frödins grävning 1904. Underst ser vi Maria´s analys av de ben som dessa arkeologer påträffade 1904.

För er som missade utställningen i Falköping.

Nu kommer en ny möjlighet se utställningen på Västergötlands museum i Skara - mellan den 27 september - 6 januari 2010.

 http://www.vastergotlandsmuseum.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=54691

 Nedan bilder från invigningen. Överst grävledaren själv - i diskussion med besökare. Därunder skymtar Drakskatten. Allra längst ner ser vi Scen Vara uppträda i Skara.

Arbetet med att föra in fynden är ett unikt projekt. Nu för första gången kommer vi att få en samlad bild av fynden som påträffats vid Finnestorp. Aldrig tidigare har någon haft denna övergripande bild över denna plats. Det blir plötsligt möjligt att se exakt var svärdsdetaljerna är påträffade.... Liksom var sadel utrustningarna finns spridda någonstans.... Samtidigt så får vi en mycket detaljerad bild över de olika fyndkategorierna (som jag får återkomma senare till). Något liknande kunskap har vi inte från någon av de andra offerplatserna med krigsbyten (som exempelvis Skedemosse).

Men det är samtidigt ett mycket omfattande detektivarbete. Vi har registrerat inte bara våra fynd från 2000 och fram till 2008 - utan också alla äldre fynd. Allt samlat i samma databas!

Nedan ser vi en påse från årets fynd. Därunder är ett utdrag som beskriver det första fyndet som gjordes redan 1902 (för att se äldre uppgifter gå in under vår flik "länkar" - & klicka på Historiska museet).

Nu håller vi på att registrera alla gamla fynd. Det vill säga, för första gången kommer vi att få alla föremål samalde i en enda databas. Det innebär att alla föremål från år 1902 och fram till 2009 kommer att finnas med!

En konsekvens av detta blir att vi kommer att kunna visa spridningsbilder på exempelvis sadelutrustningar eller svärdsdetaljer m.m. Längre fram i höst kommer vi att visa på några exempel.

Sedan flera veckor har vi suttit och registrerat in fynd. Nedan ser vi Caj och Maria ta itu med att mata in data i våra datasystem. Värt att komma ihåg är att fynden, från att de grävs fram och fram till den sista fasen, har fått tre olika nummer! Så, det gäller att "hålla tungan rätt i mun" (nedersta bilden).

Vid årets utgrävning fann vi svärdsknappar. En av dessa var itu huggen i två delar. Detta är ett återkommande fenomen vad det gäller föremålen från Finnestorp. Beslagen, från exempelvis svärden, är losslitna från hjaltet (handtaget). Inte nog med detta utan i många fall är beslagen (som svärdsknapparna) dessutom i flera fall sönderhuggna i sin tur. Föremålen vi finner är alltså i många fall mycket små och fragmentariska. Detta extrema våld är typiskt för Finnestorp. Denna extrema typ av förstöring förekommer inte i samma utsträckning på exempelvis de danska offerplatserna,

Varför denna fragmentisering av vapen- och hästutrustningarna? Ser vi till svärden så kan vi utifrån sagornas berättelser se att de inte bara är ett föremål. Utan de har getts namn och svärden har också i flera fall förknippats med speciella egenskaper. Svärden blir på detta viset inte bara "döda föremål". Utan mer som mytiska väsen som har blivit en viktig del för bäraren av vapnet. Kan detta synsätt, på exempelvis svärden, vara orsaken till att vinnaren vill hugga sönder motståndarens vapen?

Nedan foto av svärdsknappen som är uti huggen i två delar. Här har de olika delarna förts samman igen.

Vill passa på att tacka er alla som var med och grävde såväl under juli som i augusti! Det är ju en väldigt speciell aktivitet detta med arkeologisk utgrävning. Vid utgrävningstillfället dras samman en massa personer som i stor utsträckning inte känner varandra tidigare. Vi enas alla i den gemensamma uppgiften att lösa olika praktiska uppgifter som att - gräva i den rutan, mäta in fynd, frakta fram pumpar, tömma ur vattenfyllda gropar m.m. Allt detta gick med bravur. Vi lyckades med allt det vi förutsatt oss klara av. Tack vare er!

Nedan, grävning pågår på visningsytan. Underst ser vi min kollega Petra som gräver vid mittytan

På söndag (TV 1 kl. 23.15) går reprisen från i torsdags om Attila - Hunnerhövdingen. Det är en BBC-produktion och som tittare sätter man sig framför tv:en med en viss förväntan. OK -filmen är värd att ses men jag förvånas över vissa framställningar. Exempelvis har Attila ett utseende (med långt hår och långt skägg) som närmast för tankarna till en Longobardiskt kung. Men det mest irriterande är att Hunnerna med sina allierade promenerar omkring till fots och dessa extremt duktiga ryttare saknar sitt mest fruktade vapen - reflexbågen. Titta på programmet och bedöm själva.

Nedan en liten figurin som avbildar en hunnisk krigare.

Bland årets fynd förekom inte enbart guldskinande bleck. Ni kan alla se (nedan) att vissa bleck har en kraftig skorpa (krusta). Det framtagna blecket är mycket svårt att skilja mot de omgivande sedimenten. Detta bleck pekar på samma märkliga företeelse som andra bleck inom denna del av offerområdet uppvisar. Vilket är att de endast består av en övre skör silverplåt. Den underliggande, stabiliserande bronsplåten saknas. Varför det är så vet vi inte, men en liten aning har vi... Det har vi fått utifrån ett av de andra blecken - som vi också har påträffat i år. På detta bleck finns rester av den underliggande bronsplåten. Utifrån hur denna bronsplåt ser ut kan man anta att den resterande delen av plåten har lösts upp intet....

Nedan, bild på ett anspråkslöst bleck som är svårt att särskilja mot de omgivande gyttjiga sedimenten. (en liten hjälp - det utstickande partiet, till vänster, med raka kanter - det är blecket).

Under arkeologi dagen har Offerplats Finnestorp ett samarrangemang med Falbygdens museum och Ekehagens Forntidsby. En serie aktiviteter pågår på alla dessa platser under dagen. Det går också att köpa en "gemensamhetsbiljett" som berättigar dig till ett billigare inträde på alla platserna under dagen. Det är ett unikt tillfälle - Läs mer:

http://www.falkoping.se/museet

http://wwwi.raa.se/cms/extern/aktuellt/arkeologidagen_2009/arkeologidagen_2009_i_falbygden.html

Under fem dagar kunde vi djupdyka kring olika aspekter kring folkvandringstid. Kursen bestod av en serie föreläsningsmoment, exkursion och utgrävning. Förmiddagarna utgjordes av föreläsningar. Sedan efter lunch utnyttjades eftermiddagen till utgrävning vid Finnestorp. Efter middagen återgick vi till föreläsningssalen. Kvällen avslutades med livliga diskussioner som ofta drog ut på tiden.... Kursen kan vi sammanfatta med ord som intensiv, rolig, lärorik, engagerande och spännande. Vi lär återkomma till denna del av undersökningen med dess kursmoment. Vår kursledare under dessa dagar var Charlotte Fabech.

Nedan ser vi Charlotte föreläsa kring figurerna som finns avbildade på pressblecken från dåtida prakthjälmar. Nederst - under kursen besökte vi bland annat gravfältet Valeberg-Ryd med storhögen Stads kulle.

Vi får återkomma under nästa vecka, kring Fabech kurs. Till det behövs fler bilder.

Så, tillbaka till grävningen så länge. Vi har kommit längre ner i lagren och därmed börjar fynden komma fram. Ett av dessa fyndkategorier utgörs av agraffknappar. Vissa av dessa är väldigt välbevarade (se nedan). Den vanligaste typen har en slät yta, dvs saknade någon form av ornament.

Agraffer är en olycklig arkeologisk term. Eftersom den inte beskriver vad det är frågan om. Dessa agraffer har använts ungefär som dagens manschettknappar. Trots att de är mycket små föremål utgör de en av de få lämningar vi har av deras klädedräkt.

Nedan, en av de släta agrafferna. Därunder dess baksida, där dess stift är skönjbar. Underst ser vi Kevin - som visar att intresset för Offerplats Finnestorp skall startas i tid.

Vi har inte hunnit uppdatera hemsidan - eftersom vi alla - har varit halva dagen på Vara folkhögskola och andra halvan ute på grävplatsen. På Vara folkhögskola har vi haft Charlotte Fabech som föreläsare. Temat har varit folkvandringstid och kursen har pågått under fem dagar.

Har lite bråttom, för nu drar jag iväg tillsammans med några av grävgänget för att besöka och analysera Sparlösastenen.

Sparlösastenen utgör en av de mest intressanta av våra svenska runstenar. Den är speciell eftersom det finns en massa inhuggna bilder på stenen. Stenen har också ett unikt kvadratiskt tvärsnitt. En av dess sidor är täckt enbart med figurer. En annan sida har, stort sett enbart, inhuggna runor. Bildmotiven har i flera fall en "topografi", dvs "de sticker ut från stenens flata yta. Bilderna anses som svårtolkade. Den etablerade tolkningen är att stenen kan dateras till 800-tal. Men, min tolkning av stenen är helt annorlunda. Jag anser att stenen är från ca 4-500-talet. Bildsidan av stenen skall i min tolkning ses som en berättelse som skall ses nedifrån och upp. Första figurscenen är en jaktscen. Där en kung eller kejsare jagar vilt med hjälpt av en jaktgeopard (därav fläckarna på kattdjuret). Dessa jaktdjur känner vi igen från en pokal tillhörande den östgotiska kungaskatten och som ett återkommande motiv på de golvmosaiker som finns bevarade från det kejsarliga palatset i Konstantinopel. Sedan ser vi resan hem (skeppet) och anländandet hem till hallen. Det finns mer att säga men ni kan istället läsa min artikel i Historieforums publikation "Kult, Guld och makt".

Nedan, vi är ett litet tappert gäng som avslutar den folkvandringstida "egotrippen" , med ett besök vid Sparlösastenen.

På måndag 17/8

håller Charlotte Fabech en föreläsning som är öppen för allmänheten.

Kl: 19.00

Plats: Vara Folkhögskola

Ämne: Västergötland, Sydskandinavien och Europa under perioden 300-600 e.Kr.

Hjärtligt välkommen!

Häromdagen, när allt flöt på, passade jag på att gå med metallsökaren. Det var endast ett svagt utslag, men distinkt. Vi lade ut en meter ruta och Björn fick gräva sig försiktigt ner. Kontinuerligt under grävningen av rutan sökte vi med metalldektorn. På det viset har vi koll på fyndet och undviker på det viset att skada föremålet. Vad det för föremål - ja, ni kan se nedan.

Nedan, foto av det lilla remändebeslaget. Notera den vackra "ålderspatina" som metallen har fått under årens lopp. Liksom den vackra linjedekoren (såväl som breda fåror som tunna linjer). Först, baksidan. Sedan från sidan. Underst, ovanifrån.

En fantastisk sommardag ända fram till åskskurarna dök upp sent på eftermiddagen.

Våtmarken vid Finnestorp har återkommande skadats. De mer omfattande skadorna har skett vid vägbyggen. Dessa utfördes dels 1902-1903 och dels år 1978. Men det har även företagits omfattande utdikningsarbeten. Härigenom har det uppstått en serie olika markskador. Det är ju givetvis mycket negativt. Men nu när det väl har skett kan man likaväl vända på det hela. Gör man det kan man se det hela ur en helt annan synvinkel. Då utgör en av de viktigaste "kunskapsbringarna " kring Finnestorp de dumpmassor som uppkom vid djupgrävning av bäcken som skedde år 1992. Vid undersökningen av dessa massor har vi fått en förhållandevis god bild av fyndens utbredning i nord-sydlig riktning.

Ett av dessa dump-fynd är ett bronsbleck som har antydan av ett vackert mönster. Dess mönster består av ett halvcirklar med en punkt i mitten.

En märklig företeelse med Finnestorp är dess fyndsammansättning.

Låt oss ta ett exempel. På vanliga utgrävningar, när man gräver exempelvis en boplats från järnålder, så är det vanligaste fyndet keramikskärvor. Skärvor som härrör från trasiga krukor. Däremot påträffar vi arkeologer sällan eller rent ut av - aldrig, olika föremål som är tillverkade av brons eller dylikt. Vid Finnestorp är det däremot precis tvärt om. Här är det vanligt med olika typer av bronsföremål. Däremot är det extremt ovanligt med krukskärvor. Så ta och njut av krukskärvan nedan. Det var över 100 år sedan ett liknande fynd gjordes här vid Finnestorp. Imorgon presenterar vi vanliga föremål igen!

Nedan, krukskärvans insida. Därunder dess utsida.

Ikväll hade vi ansvaret för Vara kommuns Natur och Kulturvandring. Det blev en "go kväll". Vi startade med mörka regnmoln runt oss - men slutade i en strålande solnedgång. Besökarna fick en god dos av Finnestorp, det vill säga de internationella kopplingarna mellan Sydskandinavien och de stora händelserna nere på kontinenten, guldet och Västergötland, de samtida monumenten som finns i det omgivande landskapet. Sedan blev det en del om fynden från Finnestorp och sagornas tid. Avslutningsvis lite grävningshistoria och visning av fynd samt frågostund. Sammantaget en mycket lyckad kväll. Och massor av folk.

Nedan, "Folkvandring" vid Finnestorp. Därunder guidning pågår.

Imorgon tisdag den 11/8 är det dags för den populära Natur och kulturvandringen.

Samling plats: - vid Finnestorps parkering invid bodarna.

Samling kl: - 18.00.

Då är vi åter och denna grävomgång har vi åter ett nytt gäng frivilliga. Dagen gick åt att informera om platsen och hur vi gräver samt att förbereda för morgondagens grävning. Morgondagen kommer att bli hektisk. Inte minst på grund av kvällens kulturvandring. Så kvällen kommer att bli sen och jag kommer nog inte att kunna berätta något förrän på onsdag. 

Skådespelet startade med actionfylld dramatik och avslutades med stående ovationer.

En mer lyckad start kan man inte tänka sig. Där satt jag och min hustru, omgiven av en proppfylld läktare bestående av en förväntansfull publik. Men det hann knappt starta innan vi alla fångades av den spännande historia som gestaltades av de duktiga skådespelarna från bygden. Sedan bara vi drogs med och njöt. Där satt vi fulla av glädje, utbristande i skratt men jag måste också medge att det var tillfällen då det också kom fram en liten tår ur ögonvrån.

I denna ljuva sommarkväll hade vi alla samlats för att se: "Finnestorp - ett teaterspel om en tid som var". På en given signal fick vi gå fram till scenplatsen. Till vänster fanns läktaren och till höger spelplatsen. När vi hade kommit till vår sittplats hade vi spelplatsen rakt framför oss med alla husen och gårdsplanen. Direkt bakom scenplatsen rann ån Lidan i maklig takt. Om man lyfte blicken någon kunde man även skönja Offerplats Finnestorp. Allt var magiskt inramat av de förutsättningar som naturen skapat med träd och buskar samt Lidan med dess ståtliga vassruggar och ett sävligt vatten som rann makligt förbi.

Jag vill inte berätta för mycket om den historia som gestaltades - utan den måste upplevas på plats. Men man kan nämna att Anders Nilsson, som skrivet manuset, har lyckats fånga essensen av "det historiska skeende" som försiggått under folkvandringstid. Utan att veta det fick vi alla oss en dos av vår historia och vårt gemensamma kulturarv.

Till sist bara.... En av de riktigt stora behållningarna var att skådespelarna hade en spridning i ålder som spände från fem år och upp till 83 år! Dessutom var ca hälften av skådespelarna barn och tonåringar. Jag säger bara - tänk vilka stordåd en bygd kan åstadkomma om man arbetar mot ett gemensamt mål. Det såg vi under denna kväll.

Det var extra roligt också för mig. Eftersom Anders Nilsson och jag påbörjade detta samarbete redan 2005. Vi träffades och började samtala kring ett skådespel kring Offerplats Finnestorp. Och jag kommer ihåg en av hans bryderier. Det var: "Hur svor man under Folkvandringstid?" Svaret får ni under spelen.

 Tills sist - missa inte detta skådespel - själv skall jag snart dit igen.

Nedan, ses kvinnorna i byn samråda och trollkvinnan siar. Därunder, manlig kamratskap. Underst dramatik och mannakraft (tack för bilderna Tim!). 

Vi håller på att packa bilarna, för nu drar vi iväg, för att gräva en andra omgång. På måndag återkommer vi kring de fortsatta utgrävningarna.

OBS Glöm inte premiären på ScenVara:s skådespel "Finnestorp - ett spel om en tid som var", som äger rum nu lördag.

Nedan, Caj samlar utrustning som vi skall ha med oss.

Upptäck vår "nya hemsida"!

För nu har vi fått iordning på hemsida igen. Maria i samråd med Simeon på Midmarketing har åtgärdat felaktigheter och gjort kompletteringar. Se exempelvis under länkar. Där synliggör vi vårt samarbete med Västgötalandet. En sammanslutning kring lokalproducerad mat, boende etc. Och där finns vi också med som en attraktion. Vi har också gjort en länk till Finnestorps vänners egen blogg. Här ges inte bara en presentation kring Finnestorp, utan en bredare bild kring folkvandringstid. Sedan har vi ScenVara som gör ett teaterspel kring Finnestorp. Ett imponerande skådespel och spelplatsen är magiskt belägen direkt invid Lidan. OCH, med utsikt mot själva offerplatsen. Finnestorp är också ett projekt inom Riksantikvarieämbetet UV Väst. Ett synliggörande kring detta ser vi genom den blogg som finns på UV:s hemsida. Liksom en länk till Falbygdens museum som visar utställningen kring Finnestorp - "Drakskatten".

För er som vill öka på kunskapen kring Finnestorp, kan gå in på Historiska museets databas. Där finns Finnestorp (tillsammans med Birka etc) som en mer utvecklad databas. Innehållande Historiska museets samlade uppgifter om Finnestorp. För att ytterligare djupdyka kring temat kan ni också gå in på Riksantikvarieämbetets hemsida. Gå in under Fornsök, I fältet "RAÄ:nummer", skriver du in-  Larv 121:1. Tryck sedan på sök och vips får du fram de uppgifter som finns om platsen.

Vi har  flera länkar till som kommer att adderas på. Exempelvis till olika fornminnesföreningar, bloggplatser som Historeiforum etc. Men det kommer att ske först efter det att vi har grävt färdigt grävomgång nr 2.

Under fliken "Souverirer" har vi lagt in nya läckra skrämsläckare etc.

Under fliken "Press" finns radio och TV-inslagen samlade.

En ny förbättrad karta finns under "Platsen Finnstorp".

Jo, ni får upptäcka själva......

Längst ner, "på djupet", fann vi en ring som har tillhört en tygelskedja. Den låg i det ursprungliga svarta gyttjelagret. Ser vi till själva ringen så är den tillverkad av brons. Den har en huggskada. Skadan har medfört att ca 1/6 av ringen saknas. Ringen i sig är osedvanligt väl bevarad. Den ursprungliga metallglansen finns fortfarande kvar intakt på dess yta. Ringen är, liksom de övriga ringarna, slät på baksidan. På dess framsida kan man se att dess inre parti är "förtjockad". Denna "förtjockning" syns som en vulst längs ringens inre del.

Nedan, ser vi en ring till en tygelskedja. Underst, en förstorad bild av ringen.

Vi jobbar vidare och "tränger allt djupare" i våra tolkningar kring fynden. Till dessa "nytolkningar" hör några smala och tunna bleck. De saknar ornament men har samtidigt en flat och slät yta. Denna framsida utgörs av en tunn silverplåt som är fäst på en underliggande tunn bronsplåt. Dessa munbleck har varit fästa längst upp på knivslidan. Bakom, vissa exemplar, har munblecket haft en underliggande bronsplåt som har varit utböjd. Vi antar att denna utböjning har utgjort själva fästet för knivens upphängnings rem. Denna rem har i sin tur varit fäst vid krigarens bälte.

Nedan, blecket från ovan. Därunder blecket från sidan. Underst, bleckets baksida (där den böjda bronsplåten kan skönjas).

Det är helt klart att vi har ett spännande fyndmaterial att arbeta med och att forska kring. Återkommande upptäcker vi nya detaljer på föremålen och visst gör vi nya omtolkningar av dessa. Så var det även idag. En av dessa nya fyndkategorier är en slags nit som suttit direkt på betslets läderremmar. Själva niten har dolts av en "navkapsel/silverhuva" och är tillverkad av en tunn silverplåt. En liknande typ av "navkapsel/silverhuva" förekommer i andra sammanhang, men då i mycket mindre storlek. Dessa utgörs av små "navkapslar/silverhuvor" som täcker de nithuvuden som förekommer på praktblecken (se foto på vår huvudsida). Men dessa, som förekommer på praktblecken, är mycket mindre än de som vi nu arbetar med. De vi nu har studerat (från läderremmen på betslet) är minst 6 gånger större än de från praktblecken. Motsvarande större typ av "navkapsel/silverhuva" förekommer också på det betslet som grävdes fram ur graven vid Högom, utanför Sundsvall.

Nedan, Maria visar upp den nya typen av dekorations-nit med tillhörande"navkapsel/silverhuva". Därunder, en närbild av den omtalade föremålstypen.

Det är inte bara att gräva upp fynden. Fynden skall tas om hand, registreras, dokumenteras och sedan lämnas över till konservatorerna. I detta arbete ingår att vi lägger in (registrerar) fynden i en databas som Riksantikvarieämbetet UV har utvecklat. Denna databas är sedan kopplat till det "geografiska rum" som utgrävningen befinner sig. Med hjälp av dataprogrammet länkas föremålet samman med den inmätta punkten (som vi mätte in vid utgrävningen). Denna punkt är samtidigt relaterad till kartans koordinater. På detta viset får vi en möjlighet att kunna se utbredningen av exempelvis olika svärdsdetaljer eller sadelbeslag. Frågor som vi har är exempelvis: "Ligger de ansamlade i en del av området, eller spridda över hela offerplatsen?" Om några månader skall vi kunna ha en god bild över hur fynden ligger fördelade över våtmarken.

Nedan, Ingela och Maria vid totalstationen som vi använder för att mäta in fynden. Denna apparat skickar iväg en ljusstråle. Denna stråle riktas mot en prisma som sitter på en stav. Staven hålls ovanför fyndet. När dessa båda mätutrustningar kommunicerar med varandra - "vet apparaten" (totalstationen) var föremålet är. På detta viset blir fyndet inmätt med millimeterstor precision. Under denna bild ser vi Caj vid registreringen. Det är en massa uppgifter om fyndet som vi ha registrerat - återkommer till detta längre fram. Underst ser vi ett av remändebeslagen. Detta har suttit i remändan på krigarens midjebälte.

Då gör vi en paus i grävarbetet vid Finnestorp. Men nu fortgår arbetet istället på Riksantikvarieämbetets kontor i Mölndal och här arbetar vi vidare med vårt material. Först på tur är att gå igenom alla de inmätningar som gjorts över våra fynd. I fält mäts varje fynd in med mm-precision. Nu när vi kommer in är det mycket med att bearbeta dessa mätdata. Detta arbete har tagit det mesta av vår arbetsdag.

Maria och Caj arbetar vid datorn. Nedan en närbild på de mätdata som finns över utgrävningarna vid Finnestorp.

På drygt en meters djup påträffade vi ett mycket intressant fynd. Det var en svärdsknapp. Den var också hel, vilket inte alltid är fallet när det gäller offrade föremål. Återigen kunde vi konstatera att vi hade funnit ett unikt föremål. Den har en långsmal form och denna typ beskrivs i arkeologform som en båtformad svärdsknapp. Var har den suttit? Jo, om vi tänker oss att svärdet är nedstucket i svärdsskidan. Då sticker själva svärdshandtaget upp. Då kan vi se att längst upp på svärdshandtaget sitter ett vackert beslag - det är svärdsknappen. På den översta bilden kan vi se Maria håller svärdsknappen i sin hand. Sedan ser vi föremålet snett uppifrån och då går det att skönja dess långsmala "båtform". Nästa bild visar den från sidan. Då kan vi se att den har en antydan till pyramidform. Men att den övergår och avslutas i en liten rund knopp. Mellan dessa syns en liten rund ring. Kanske fantasin drar iväg - men visst påminner den om en skulptural version av det återkommande mönstret - "pyramid med ett rund prick ovanför" (se mönstret på beslaget tisdag 21). På nästa bild ser vi en detaljbild av den ena ändan. Den är gjord av brons men "den kan ha varit präktigare än så". Det gula partiet utgör med stor sannolikhet rester av den ursprungliga förgyllningen. På det viset har den utgjort ett starkt och hållbart skydd, samtidigt som förgyllningen har visat dess exklusivitet. Den understa bilden visar den andra ändan. I detta parti kan man se spår av svärdshugg. De går på tvärs - rakt över beslaget. Kanske dessa hugg härrör från själva striden?

Nedan Maria visar svärdsknappen. Nästa bild - svärdsknappen sedd snett ovanifrån. Därefter, från sidan, sedan dessa ena förgyllda ända, allra längst ner den andra ändan med spår av svärdshugg.

I fredags slutade vi grävomgång nummer ett. Nästa utgrävningsetapp startar den 10 augusti.

Värsta regnet under hela denna grävperiod kom givetvis när vi hade pressvisning.  Men det hindrade inte journalisterna. I går kom västnytts reportage kring årets grävning och guide verksamhet. Vad reportaget delvis också fångade var den dramatik som ibland uppstår när ett spektakulärt fynd görs. Däremot är det sällan som denna upplevelse kan fångas i nyhetsform. Men det gjordes det denna gång. Se nedan reportaget av Gunnar Sandell som har titeln:

"Utgrävningarna i Finnestorp mellan Vara och Finnestorp gör ingen besviken. Platsen har blivit lite av ett arkeologiskt Mekka med guidade turer, fynd i silver och förgyllda föremål, samt film och teaterföreställningar." 

http://svtplay.se/v/1634148/ett_mekka_for_arkeologer

 I morgon kommer ytterligare fynd att presenteras.

Nedan, Stor dramatik kring fyndet, Västnytt intervjuar, allra nederst - fyndet förbereds för att tas in som preparat (yxan syns mellan Bengts pekfinger och tumme. Detaljbild se torsdag 23).

Idag kommer endast en kort kommentar kring att en utförligare redogörelse kommer i morgon. Så här, efter en kort men intensiv grävning är vi alla lite trötta. Det är ju också fredag.

Vill bara framföra ett stort tack till alla duktiga grävdeltagare. Med stor energi, kunskap och smittande glädje gjorde alla deltagarna 2009 års första etapp till en riktig trevlig grävplats. Tack skall ni ha! Utan er hade vi aldrig lyckats med att nå alla de mål vi ställt upp inför grävningen. Och vilka fynd, vi har gjort. Återkommer med ytterligare bilder och information kring dessa längre fram.

Ok, i morgon åter - och då med utförligare uppgifter.

Efter lunch började det regna och det bara ökade och ökade...... Men vi hann med riktiga stordåd under dagen. När vi var åter efter lunch hade vi grävt oss djupt ner i fyndlagret och där fick vi kraftiga utslag på våra detektorer. Apparaterna fullkompligt skrek. Med detektorns hjälp kunde vi konstatera att det var ett långsmalt järnföremål. Av ljuden att döma var det ett järnföremål kombinerat med något bronsföremål (eller liknande). Det kunde vi avgöra eftersom järn ger ett brutet/knorrande ljud medan brons ger ett jämt och mjukt ljud. Här förekom båda typerna av ljud. Vi grävde fram delar av föremålet under pressvisningen. Men vi kunde inte fullfölja grävarbetet medan pressen var där. Så vi avbröt pressvisningen för att kunna koncentrera oss på att ta väl hand om det sköra föremålet. Så efter pressvisningen vidtog ett mödosamt arbete där vi långsamt grävde runt omkring järnföremålet. I och med att vi grävde oss ner runt föremålet, så hamnade föremålet undan för undan som på en liten klack. Sedan vidtog nästa moment. Då skar vi loss själva klacken med järnföremål "längst upp på toppen". Försiktigt, mycket försiktig sköt vi in skärslevarna - längst ner vid "roten av klacken". På det viset skar vi av "klacken". Sedan var det bara att försiktigt lyfta upp järnföremålet. Och sedan var det dags att lägga föremålet i skyddande box. - Och vad var det för föremål? Jo, det visade sig att ett av föremålen var en järnyxa (det andra utslaget ligger under järnyxan så vi vet inte vad det kan vara). Det är därmed ett extra spännande fynd vi gjorde idag. Vi har aldrig tidigare påträffat en yxa här vi Finnestorp. Åsså, så här på "stående fot" kan jag inte minnas att det inte heller har grävts fram någon kastyxa på någon av de andra krigsbytesofferplatserna i Sverige eller Danmark/Nordtyskland. Det var även pressvisning idag - se exempelvis TV4:

http://tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/skaraborg?videoId=1.1108570&renderingdepartment=2.40787

 Nu vädjar jag till tålamod och "er fantasi". Den ena halvan till vänster visar gyttjan (klacken) som "yxan vilar på". Den högra halvan utgör den långsmala yxan. Vi kan alla se att den är mycket dåligt bevarad. Till det behövs ingen större fantasi. Ok, jag har vridit bilden så att yxan står på högkant. Längst ner i bild ser vi nacken på yxan. Sedan sträcker den sig, med en svag med svängning uppåt. Längst upp i bild ser vi eggpartiet vars båda egghörn är svagt utsvängda. Skaftet har alltså sträckt sig från yxan och sedan vinkelrätt åt höger.

Vi gräver på. Inmätningarna fortsätter. Guidningarna pågår som vanligt. Solen skiner, blå himmel, en mjuk bris och nu är det dags att också njuta av den svenska sommaren som omger oss. Däremot har det inte dykt upp några nya spännande fynd under dagen. Man kan inte begära allt.

Else-Marie och Stefan gräver sig ner mot det mörka lagret där fynden finns om allt faller på plats. Nedan Irené-Marie och Birgitta kämpar på och gräver. Under Annika och Maria njuter av den goda dagen.

I år har vi har fått tillstånd av Länsstyrelsen att gräva fem 1x1 m stora rutor. Rutgrävningens syfte är att försöka erhålla en karaktäristik av offerplatsens utsträckning i såväl östlig som västlig riktning (dvs på tvären). I en av dessa gräver Björn med sin dotter Julia sig mycket försiktigt ner. Vi samråder och samarbeter, hela tiden, så att allt skall gå rätt till. Här gäller att inget förfars eller skadas. De befinner sig vid sidan av det område där vi antar att den gamla bäckfåran hade sin sträckning. Under olika gyttje- och sandsediment började det dyka upp olika trädrester. I hörnan av gropen pekar Björn på den kraftiga stock som tvärar hörnan på deras meterruta (se foto - nedre ändan av tumstocken) . Björn beskriver hur smått och stort trämaterial ligger blandat med ett finkornigare grus (den finkorniga sanden & gyttjan saknas). Vi söker med metallsökarna men ingen signal hörs från dessa. Det är klart att vi saknar metaller i denna grop än så länge - det är helt uppenbart - men frågan är hur ser det ut när de har nått ännu djupare? Ja, de kommande dagar kommer att visa hur det går. Idag hade vi även besök av Kristina Lamm & sin man Jan-Peder Lamm. Hon har tidigare varit chef för avdelningen Arkeologiska undersökningar (UV) inom Riksantikvarieämbetet.

Nedan, först Björn och Julia vid deras meter ruta. Fotot därunder visar ett av de tidigare gjorda fynden från en annan plats på våra grävytor. Maria visar ett remtygsbeslag som suttit fastnitad på en läderrem som sträckt sig under hästens käke. Detaljbild som visar när vi försiktigt spolar fram ornamentiken på detta förgyllda beslag (notera mönstret trianglar med en inre cirkel & en ovanliggande punkt - återigen en obegripligt detaljerad ornamentik). Här ser vi återigen att dessa föremål är lika intressanta ur konsthistorisk synvinkel.

Återkommer om de senaste fynden i morgon. Idag fortsatte vi med inmätningarna och kommer att fortsätta morgondagen. Johan på Filmhouse var ute idag och började att filma inför kommande filmavsnitt. Det blir mer filmning under veckan.  Dagens redogörelse blir något kort, men vi skall strax iväg för att lyssna på Martin Rundqvist som kommer att hålla föredrag i kväll på Trävattna församlingsgård.

Nedan Johan på Filmhouse filmar inför kommande avsnitt. Under ser vi Martin hålla sitt föredrag inför en fullsatt församlingsgård

Idag var det min tur att vara på plats under helgen. Berättade om platsens grävhistoria och nya rön om de berättelser som går att extrahera ur fyndens egen historia. En och annan skröna slank väl också ur mig. Sedan gjorde Kent Lärk gjorde åter ett vackert fynd. Åsså kom mina båda föräldrar och äldsta syster med sin man besök - det var en rejäl överraskning. Så på det hela taget en riktigt blev den riktigt trevlig dag.

Överst visas ett remändebeslag på plats (in situ). Nederst beslaget upptaget (notera att den undre bronsplåten förefaller vara närmast upplöst).

Idag och imorgon sätter vi arkeologer vår fokus på er besökare. Under helgen går grävningen ner på absolut lågvarv. Därför har vi tid över för alla er kommer och besöker oss. Idag och imorgon visar vi upp ett urval av de fynd som vi gjort under den gånga veckan. Idag finns vår arkeolog Maria på plats och berättar & visar fynd. Nedan visas ett av våra praktfynd - ett förgyllt munbleck till en knivslida. Det verkar som regnet skall avta under dagen och inget regn under dagen under söndagen - gott.

Överst, munblecket låg på smalsidan när vi fann det. Därunder ett foto av blecket från bredsidan (notera den ovala formen). Allra underst visas blecket från ovan (notera att blecket är ornerat med trianglar, med spetsen mot varandra).

Idag kom mina arbetskollegor på besök. Det var extra roligt att få visa sina arbetskollegor en plats som Finnestorp. Gott jobbat Viktor - som är vår nya chef på UV Väst. Efter lunch hade vi pressvisning kring första veckans resultat. Återkommer om detta längre fram. Idag öppnade vi ytterligare tre provgropar. Hur de går med dessa återkommer jag också till längre fram. Visar ett par bilder över några av "våra dagsaktuella" fynd.

 Praktbleck fotograferade direkt på plats (in situ). Därunder detaljbilder av de båda blecken.

I helgen pågår utgrävning & guidning som vanlig. På lördag är det Maria som är vår arkeolog på plats och som visar grävplats och fynd. På söndag är Bengt som är på plats vid ca 11-tiden. Vi båda kommer visa några av årets grävfynd för er som kommer som besökare. Då ses vi till helgen!

Det är ett mödosamt arbete att gräva fram fynden. De senaste föremålen dök upp på ett djup av drygt 1 m. Det förefaller som att fyndskiktet är beläget strax ovanför de istida lagret.

Hittills har vi inte påträffat några organiska rester i form av några skelettdelar eller tänder. Däremot vid tidigare undersökningar har vi funnit hästtänder i närheten av de undersökningar som vi gör nu. Hästtänder med sin emalj har en bättre motståndskraft gentemot nedbrytning än övriga skelettdelar. Därför bevaras de bättre än övrigt skelettmaterial. Dock inga skelettfynd denna dag.

I morgon kommer vi att lägga ut foton på några av de föremål som vi har påträffat de sista två dagarna.

Björn, Eva-Britt & Ingela gräver igenom gamla dumpmassor. Nedan Bengt Käll röjer bort gräs på mittytan.

Offerplats Finnestorp kan man lita på. Här finns fynden i överflöd. Men vi måste ner på djupet för att nå dessa. Så denna gång tog det hela 2,5 dag innan vi kunde lyfta fram de första fynden upp i dagens ljus. Vad vi har hittat? Där blev ni allt nyfikna! Men vi kommer att vänta någon dag eller två innan vi synliggör våra fynd här på hemsidan. Så, jag återkommer med fina bilder. Men jag kan redan nu avslöja att de väldigt vackra. Vi kommer troligtvis att visa upp något av fynden vid morgondagens guidningar...

Anna visar fram det första fyndet för grävdeltagarna Tim, Svante och Sara

Dag två - inget regn.

Till vår stora glädje kom två av våra gamla grävdeltagare på besök. Det var Patrik och Anna-Sofia. Nu visade det sig att familjen hade blivit lite större. Det väckte stor uppmuntran att vi fick återses.

Först nu har vi börjat gräva oss ner mot djupet. Rutgrävning har precis startat och grävdeltagarna gräver flitigt men samtidigt varsamt. Vi har även börjat gräva i forsknings-rutan. Även en av provgroparna har vi börja gräva i. Men än har vi inte kommit ner till de fyndförande lagren. I dag hade vi även haft celebert besök av Länsstyrelsen. Både Lars Jacobzon och Henrik Zedig var på hälsade på oss. Avslutningsvis kan kommenteras att vi väntar med stor förväntan på när första storfyndet skall dyka upp.

Maria gräver. Nedan Patrik och Anna-Sofia på besök med minstingarna

Hektisk dag - det vill säga, en typisk startdag för en grävning. Först en intervju med Radio Skaraborg klockan 7.30.

http://www.sr.se/skaraborg/nyheter/artikel.asp?artikel=2965343

Sedan hade vi ett (8.00) ett "förmöte" med Finnestorp vänner och ekonomisk förening. När klockan blir 9.00 hålls informationsmöte med grävdeltagarna. Först Tim som berättade om de praktiska detaljerna. Sedan var det dags för en kort presentation kring Offerplats Finnestorp av Bengt. De flesta av deltagarna är dock "gamla rävar" som kan det mesta om Finnestorp. Men det var ju viktigt att de nya deltagarna fick en genomgång. Sedan tog Caj & Maria över som berättade vad som gäller vid grävningen. Hur vi gräver, vilket ansvar du har som grävdeltagare, vilka moment som gäller när man ha påträffat ett fynd m.m. Under tiden (kl. 10.00) startar avbaningen av den större grävytan. Sedan (kl. 11.00) startar rensningen av avbaningsytan. Lunch vid tolv.

Avbaning pågår för fullt

Sedan kommer de lokala tidningarna redan kl. 12.30 - men pressvisningen startar egentligen först kl. 13.00. Ok, släng i sig maten och sedan var det bara att berätta om årets utgrävningar. Pressvisningen över, rensningen klar och nu har klockan hunnit bli 14.30. Alla gör paus - dagens första rejäla skur. Efter en halvtimma "tunnar droppar ut". Och då går grävdeltagarna går bort till mittytan för att ta bort grenar och sly för att möjliggöra undersökning av dumpmassorna. Nu ringer TV4 och säger att en av deras reportrar är på väg. Frågan som ställdes var - "hur länge är ni där". Jo, till fyra svarar jag - ok säger mannen i telefonen. Caj och Maria säger att de går ner till avbaningsytan och lägger ut ett rutnät över utgrävningsytan så det är klart till imorgon. Nästa skur kommer, den är inte lika kraftig som den förra - men allt blir fuktigt... Caj och Maria fortsätter ändå i regnet - vi måste ju bli klara till morgon. Nu har vi hört grästrimmern surra länge borta vid nästa grävområde. Telefonen ringer - hej det Caroline från TV4 - hur hittar jag till Finnestorp? Klockan hinner bli drygt 16.00. Röjargänget kommer från mittytan. De har röjt i regnet men nu är det dags att avsluta dagens arbete. Caroline ringer - "skulle jag svänga vänster vid vägskylten - Floby 14? Rätt säger jag - nu är du nästa framme. Caj och Maria är nu tillbaka. Utmärkningen av  grävytan är klar inför morgondagens arbete. Jag ber Caj och Maria att stanna för att dokumentera TV-reportaget. Ok säger dom. Sedan kommer Marita från ScenVara kommer och det är dags att diskutera praktiska detaljer kring vårt samarbete. Gott, återigen ett fungerande samarbete.

Maria & Caj markerar ut rutorna som skall grävas i morgon

Telefonen ringer - Hej det är Caroline från TV 4 - jag är framme vi den stora röda ladugården. Ok säger jag och går runt byggnaden - och där är hon. Sedan prövar vi olika platser för att göra intervjun. Först ladan, sedan maskinhallen - men sedan kommer Maria och Caj på att vi kanske kan var på Ulla och Bengt-Åke Olsson veranda. Där finns det ju skydd för regnet. Givetvis säger Ulla, det går bra. Sedan intervju, filmning av förra årets fynd, filmning av grävytan.....Nu är jag definitivt ensam kvar. Klart säger Carolin - jag kör dig upp till gården säger hon. Hon stoppar in nyckel - i nyckelhålet. Inget händer - en död bil! Det här verkar inte bra tänker jag. Sedan tänkter jag på Caroline som har en massa arbete framför sig i studion. Sedan funderar jag på om jag skall säga - det kanske dags att redaktionen byter ut Passaten mot en Saab. Men jag håller inne kommentaren. Det är nog inte rätt läge, tänker jag. Caroline gör ett tredje försök - inte ett liv - bara en död bil. Dags för nästa kommentar. - "Caroline pröva att låsa bilen och gör sedan ett nytt försök". - "Å det funkar" - "gott bilar är som datorer tänker jag". Sedan bär det av till grisfarmen - ja där bor vi. Anna & Ingela har gjort i ordning en lasagne. Huset doftar gott italiensk. Jag för över bilder till datorn - omvandlar de jag vill använda till hemsidan till rätt format. Dags att äta ropas det inne från vardagsrummet. Gott - dags att njuta av god mat. Plockar av bordet. Sedan till datorn igen. Dags att skriva texten till hemsidan - och nu har hon hunnit bli åtta på kvällen. Då är det dags att ställa frågan - går att koppla upp sig eller inte. Ja du som läsare vet ju hur det gick.

http://tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/skaraborg?videoId=1.1093268&renderingdepartment=2.40787 

Filmning pågår på Olssons farstukvist

Nu står vi i startgroparna. För nu på måndag (13/7) startar de arkeologiska utgrävningarna. Under två veckors tid kommer vi att gräva oss ner i de spännande jordlagren med de spektakulära fynden från den mytiska folkvandringstiden. Vi kan utlova nya fynd av en art som aldrig påträffats tidigare. Tillsammans med våra besöksvärdar kommer vi att göra utgrävningsplatsen till ett spännande besöksmål. I år har vi en fullvärdig parkering och en stig som leder fram till grävplatsen. Detta är ett unikt projekt och dess motsvarighet saknas i Sverige. Missa inte chansen att komma till oss och bli guidade & att få samtala direkt med arkeologerna på plats. Ni får också möjligheten att få se dagens fynd samt att få höra om de spännande berättelser som dessa föremål kan berätta. Föremål som tillhört vikingarnas hjältar. Ni kommer också att kunna följa grävning dagligen via vår nyhetssida här på vår hemsida.

                      OK - Då ses vi ses vid Finnestorp!

I sommar gör vi något helt nytt. Vi försöker genom en serie olika delprojekt presentera Offerplats Finnestorp. Nytt för i år är också att vi får en riktig parkeringsplats och en stig fram till utgrävningen. Därför kan vi lansera "Finnestorp - ett besöksmål för alla".

Välkommen att besöka oss! 

- Arkeologiska utgrävningar - öppna för allmänheten 13 juli-24 juli & 10 augusti -21 augusti.

- Utställning Falbygdens museum "Drakskatten från Finnestorp", 17 maj - 6 september.

- Spelet om Offerplats Finnestorp, Scen Vara, 8 augusti - 30 augusti

-- Se filmen om Offerplats Finnestorp under fliken Film .

                                    Nedan 2009 års affisch

När dessa praktfynd lyfts fram får man komma ihåg att dessa föremål har burits av dåtida kungar (eller jarlar/krigsherrar eller motsvarande). De hade en bestämd betydelse för sin ägare och för sin samtid. För oss är det dessutom ett god portion arkeologi. de tillhör en historieperiod som är väldig dramatisk. Men inte att förglömma - dessa föremål är enormt rika på symboler. Symboler som också kan ses ur ett konsthistoriskt perspektiv. Dels med dess senantika mönster blandat med det germanska. Dels är det föremål som 2-dimensionella medan andra utgörs av 3-dimensionella små skulpturala mästerverk (som praktspännet med Odinsansiktet). Här ser vi skattgömman i bakgrunden.

För första gången visas praktfynden praktfynden från Offerplats Finnestorp. Tillsammans med Falbygdens museum har detta blivit verklighet. Museet har gjort stordåd med de resurser som ett kommunalt museum har till förfogande. Här ses i dunkelt ljus en offrad hästskalle.

Sista fasen i filmarbetet är när filmen redigeras, ljud synkas osv. Här ser vi hur det går till innan vi lägger ut det på nätet.

Filmprojektet är ett exempel på där vi via samarbete kan nå nya mål. Vid filmningen samarbetade vi med Filmhouse, Scen Vara och tillsammans med Ekehagens fornby. På det viset fick rätt miljö för filmningen. Här ser vi när ett av barnet tränas för att bli krigare.

Här under våren så filmade Filmhouse scenerna som vi sedan kunde använda i vår film om Offerplats Finnestorp. Tillsammans med skådespelare från Scen Vara kunde allt genomföras. Här ser vi en sekvens flimas som gestaltar vardagslivet under folkvandringstid.

Se första filmen kring Finnestorp. Rättigheterna till filmen är knutna till Filmhouse och Stiftelsen Arkeologi Offerplats Finnestorp.

Se filmen:

http://www.finnestorp.se/film.aspx

"Nu är det  dags för en ny filmatiserad hjälte att rida in på den västgötska historiescenen. För när Falbygdens Museum nu visar fynden från Offerplats Finnestorp, då tar man hjälp av en av historiens mest mytomspunna - hjälten Beowulf." -  se västnytts inslag om utställningen:

http://svt.se/2.34007/1.1559275/

Bild från den filmatiserade versionen av Beowulf. Länk nedan.

http://www.beowulfmovie.com/

- Utställning Falbygdens museum "Drakskatten från Finnestorp", 17 maj - 6 september.

- Arkeologiska utgrävningar - öppna för allmänheten 13 juli-24 juli & 10 augusti -21 augusti.

- Spelet om Offerplats Finnestorp, Scen Vara, 8 augusti - 30 augusti

-- Se filmen om Offerplats Finnestorp under fliken Film .

--- Det kommer mer - men det lägger vi ut i samband med utgrävningarna i juli.

Då är det dags för en ny säsong för Finnestorp. Vi har tagit en kort paus under en period. Först och främst för att jag var tvungen att göra färdigt äldre utgrävningar som exempelvis kökkenmöddingen i Ånneröd. Denna skal- och avskrädeshög från slutet av bondestenålder visade sig bli en av de mest intressanta undersökningar som jag har gjort under mina 30 år som arkeolog. Kort kan det sammanfattas med att skalhögen bildades i samband med återkommande svältperioder hos dessa fångstgrupper. Dessa svältperioder var orsakade av en ekologisk kollaps i det marina ekosystemet. Kollapsen hade sin grund övergången till ett mycket varmare hav. Det vill säga här möts en dagsaktuell fråga med stenåldersforskningen!

I år kommer en massa saker att hända kring Finnestorp. Men alla dessa olika aktiviteter återkommer jag till lite längre fram. Nämnas kan att filmen kring Finnestorp kommer först i början av maj. Vi ville ha med offerscener som Scen Vara hjälper oss med.

Detta får vara allt för denna gången.

Välkommen till Finnestorps vänners årsmöte  
torsdagen den 5 mars 2009!

Mötet äger rum i Valeberg - Ryds hembygdsgård kl 18.30 

Grävledare Bengt Nordqvist visar bilder och berättar om fjolårets fantastiska fynd.

Även planerna inför årets grävverksamhet kommer att presenteras under mötet och Du har möjlighet att anmäla dig som frivillig!

Vi bjuder på kaffe! 

Under 2008 gjorde vi i Finnestorps vänner flera spännande och utvecklande aktiviteter. Hjälp oss att finna fler intressanta besöksmål eller föreläsare! Tipsa styrelsen! 

Med vänlig hälsning

Styrelsen

Egil Josefson,

Foto från exkursionen till Uppåkra. Hallgropen syns i bildens mitt.

När dessa bleck studeras nära så blir det uppenbart hur detaljerade och välgjorda dessa föremål är. Det är först när dessa små föremål förstoras upp som alla dessa högklassiga små detaljer blir skönjbara. När blecket har förstorats upp kan vi se en serie olika detaljer. Längst ner ser vi att man har punsat in rosetter. Ovanför detta syns ett band med punkter. Nästa ornamentsdetalj är en ett band med trekanter (med cirkel inuti) med basen neråt. Direkt ovanför finns samma trekant, fast nu vänd med spetsen neråt. Genom att lämna ett smalt utrymme mellan de båda trekanterna har det bildats ett smalt zick-zack band. Ovanför denna sekvens med ornament kommer en rad återigen med punkter. Detta punktband ligger precis i övergången mellan förgyllning och niello. Överst, och inom neillo-fältet, återkommer bandet med trekanter (punkt inuti).

Här syns en närbild på praktblecket. Notera att varje enskild ornamentsdetalj har punsats in - det ena efter det andra. Det är ett mycket mödosamt och högkvalitativt arbete som återkommande har åstadkommits. Vi känner igen detta hos alla de föremål som påträffats här i Finnestorp.

Praktblecket är nu färdigkonserverat. Detta bleck har genom konservators kunniga arbete omvandlats från ett oigenkännligt metallföremål till ett praktbleck som vi kan se har hört till ett hästbetsel.

Foto av praktblecket som nu är "redo för leverans till arkeologerna" - men före det skall vi ta en sista och närmare titt på beslagets ornamentik.

Praktblecket efter konservering. När man nu ser blecken igen tror man inte att det är samma bleck. Jag kan aldrig riktigt begripa att förgyllning & neillo har kunnat överleva när dessa bleck har legat ute i den fuktiga jorden- vinter, vår, höst & sommar. - år ut år in.

 Nu efter konserveringen syns förgyllningen, men framför allt syns den yttre bården av den matta niello

För att åskådliggöra hur man "kan se igenom" alla föroreningarna - visar vi en röntgenbild av ett praktbleck.

Fotot visar en röntgenbild av ett av de andra praktblecken. På bilden syns tydligt all den fina dekoren.

Här ser vi praktblecket i närbild innan konserveringen. De olika krustorna syns tydligt mot det förgyllda partiet. Det är svårt att begripa att detta föremål skall kunna gå att rädda för eftervärlden.

Fotot visar en närbild som visar alla föroreningar och oxider som ligger likt en "hinna" över metallytan.

När fyndet har anlänt till SVK görs bedömning av föremålet. Här på fotot kan vi se att praktblecket ser ut att ha farit illa under alla detta ett och halvt årtusende som det har legat i våtmarken

På fotot kan vi se hur små dessa föremål egentligen är.

Praktbleck har vi påträffat tidigare och de finns spridda från offerplatsens norra del till den allra sydligaste delen. De ligger både som enstaka föremål och i koncentrationer.

De har alla varit fästade på läderremmar. Vissa har varit fästa på hästarnas betsel. Enstaka har haft funktionen att vara övergång mellan bett och tygel alternativt utgöra en övergång mellan bett och betsel (som nedanstående bleck).

Här ser vi ett foto från fyndtillfället.

Ja, först och främst tror jag att de flesta inte noterade detta lilla föremål under grävningen.

Men till frågan - vad kom vi fram till - nu när den var konserverad?.

"Ett litet grått oansenligt föremål - troligtvis från en relieffibula."

Efter konservering kunde vi se att det var vackert förgyllt föremål. I ock för sig- så, långt passar det in i tolkning att föremålet skulle ha tillhört en relieffibula.  Men efter konservering kunde vi konstatera att denna tolkning var felaktigt.

Ja ack, så fel. Efter konserveringen kunde vi se att "triangels nedre del /dess bas" var facetterat och förgyllt. Det skulle den inte ha varit om den suttit fast  med dess nedre på relieffibulan. Här skulle det istället ha varit en brottyta & inte en förgylld yta.

Nej, allt tyder på att det lilla föremålet har suttit fastlödd på ett annat beslag- men frågan är vilket? Ja, det vet vi inte idag. Det är inte det enda små-föremålet som vi har påträffat. Vi har fler (i olika varianter). De kännetecknas av att vara välgjorda, med en mycket detaljerad ornamentik. De är också i flera fall förgyllda (som nedanstående).

På fotot syns det facetterade föremålet och dess förgyllda bas.

Denna symbol med cirkel ovanför en triangel förekommer som vanligast på de så kallade relieffibulorna. Vi ser snarlika symboler (här med den vanligare varianten - en cirkel) som finns längs den övre delen/ kanten av spännet. Dessa spännen har burits av kvinnor över hela den Europeiska kontinenten (det finns undantag - men det tar jag inte upp här).

Så frågan är - är det ett fragment av en fibula som vi har påträffat?

Bilden visar en relieffibula från folkvandringstid.

I förstoring ser vi att dekoren på detta lilla föremål är i det närmaste överdrivet. Man frågar sig - Varför? Även små föremål denna visar på en mycket högt driven hantverksskicklighet. Det krävs mikroskåp eller förstoringsglas för att se alla detaljer.

När vi ser den så här - så ser den ju bedrövlig ut! Men ser vi dess rätta jag?

Här ser vi de tre cirklarna ovanför triangeln - i närbild.

I mikroskåpet syns det tydligare att det finns en massa "krustor" på metallen som döljer dess verkliga yta.

På fotot kan man skönja en gråfärgad matt beläggning på ytan. Under allt kan man skönja en antydan till förgyllning.

Väl inne i hos konservatorn så mäts föremålet. Det är som störst 14 kanske 15 mm. Ändå kan vi skönja flera detaljer. Vi kan se att dekoren inte är inpunsad  utan föremålets form och mönster har gjutits fram. Det vill säga har en dekor som på arkeologspråk kallas för Sjörup-stilen efter en skånsk fyndplats.

Nu kan vi se att det är en trekant med tre cirklar på dess topp.

Nu kommer ni att kunna följa några av de föremål som vi påträffade år 2008. Det blir jag som fortsätter berättelsen kring dessa fynd. Fotona kommer från flera håll - även från Johan.

Så, ett av de mer fantasi-eggande föremålen från 2008 - års undersökning var ett "pyttelitet" gråfärgat föremål. Det är centimeter - stort och format som en "triangel med punkt ovanför". En märklig symbol kan tyckas men - det är en av de mest återkommande under folkvandringstid. Den har säkert haft en mycket speciell betydelse för germanerna för ca 1 500 år sedan. En förklaring kan vi återkomma till längre fram.

På bilden ser vi det ytterst minimala föremålet fotograferat mot en tegelpanna. Notera storleken gentemot bakgrundens gruskorn.

.

Det sista momentet för konservatorn är att skriva en rapport. Då berättas vad som man har gjort med föremålet och om man har sett något speciellt. Denna dokumentation över konserveringsprocessen följer sedan med föremålet under dess fortsatta resa. Nu under nästkommande vecka kommer vi att kunna följa några av de mycket spännade föremålen som vi påträffade under 2008. Vi skall se hur de "förvandlas från gråfärgade stycken" till i flera fall guldglänsade föremål. Så följ med oss på den spännade och "vackra resan".

Nedan ser vi Johan jobba med rapporten om 2008 års fynd.

När fyndet bedöms vara färdigpreparerat låter man ibland vaxa föremålen. Efter vaxning fotograferas samt paketeras föremålet i lämpligt material, ofta används kemiskt stabil skumplast samt syrafri kartong som förvaringsmaterial. När allt det praktiska arbetet är färdigt återstår bara att skriva en konserverings rapport.

Så här fint inpackat i små askar är föremålen när vi arkeologer kommer och hämtar fynden hos konservatorn.

Utgrävningarna i Finnestorp har gett en osannolik mängd forntida lyxföremål. De flesta av dessa består av föremål tillverkade av en undre kopparplåt (eller någon typ av kopparlegering). De övre, ornerade plåtar, av silver och som i många fall är förgyllda samt försedda med de mest utsökta dekorationer. Andra metallföremål (oftast av brons) har blivit försilvrade eller förgyllda (en bältesring från årets undersökning är ett exempel på detta - se nedan).

Ibland kan det vara svårt att avgöra vilket eller vilka material som ett föremål är gjort av. För att försäkra sig om detta kan man utföra kemisk analys. I ett första skede kan man utföra en enkel våtkemisk analys m.h.a. en kemikalie på en liten bit papper som löser upp en mikroskopisk mängd metall på fyndets yta. Efter att pappret torkat avlägsnar man det för att sedan tillsätta en annan kemikalie, färg reaktionen som uppstår kan då avslöja vilket ämne föremålet är tillverkat av.

Bilden visar en ring som suttit på krigarens bälte. Ringen ser vi från sidan. Notera att försänkningen är förgylld.´

Efter att salterna avlägsnats ger man järnföremålen en sista behandling nämligen vaxningen. Vaxning fungerar som en fukt och syrespärr och hjälper på detta sätt till att bevara föremålen. Utöver bevarande aspekter finns även en estetisk anledning till detta då många upplever den mörkare färgen hos ett vaxat föremål som mer tilltalande. Vaxning sker ibland med hjälp av en vakuum-värmeugn. I detta vakuum tränger vaxet mycket djupare in i föremålen.

"Dags att gå på vaxning" - på bilden ser vi vakuum ugnen

Konservering av dessa praktfynd kräver noggrant genomtänkta åtgärder. Om föremålet i fråga är täckt av krustor kan man oftast inte avlägsna dessa med hjälp av mikroblästring, istället arbetar konservatorn till största delen under mikroskop. Avlägsnande av korrosionskrustor sker då med hjälp av trästickor, skalpell och liknande verktyg. Ibland kan konservatorn även använda sig av handverktyg med roterande trissor typ "Dremmel". Ett sådant arbete kräver stor försiktighet för att inte förstöra en eventuell orginalyta.

"Dremmeln i arbete"

Vattnet byts regelbundet och salthalten mäts med hjälp av en kloridmätare, när salterna har försvunnit kan man ta upp fynden för vidare konservering.

Här ser vi hur en kloridmätare ser ut. Notera betselringen av järn från 2008 års grävning.

Järnföremål som legat i mark kan som kopparlegeringar innehålla salter som i hög grad bidrar till nedbrytning. Av de olika salterna skapar kloriderna störst problem (dessa finns bland annat i vanligt bordssalt). Att konservera järnföremål handlar till stor del om att avlägsna dessa salter. Detta sker ofta genom att föremålen läggs i ett urlakningsbad bestående av avjoniserat vatten, till vilket man tillsatt en basisk kemikalie.

Här ser vi Johan då han häller vätskor i behåller med olika järnföremål från Finnestorp

  Arkeologiskt järn har efter lång tid i marken ofta korrosionskrustor, som ofta döljer den ursprungliga formen. Här kan röntgenbilderna vara till stor hjälp då de avslöjar dess ursprungliga form. För att avlägsna dessa korrosionskrustor används ofta mikrobläster, denna fungerar som en vanlig bläster men i mycket mindre skala. Med hjälp av denna kan man ofta varligt skulptera fram originalytan. (bläster = en redskap där det blåser ut en mycket kraftig och riktad luftstråle / eller något annat material som sand)

Johan vid blästren.

  Föremål som legat länge i jorden, kan vara innesluten i sand, jord eller i olika korrosionsprodukter mm. Dessa olika lager kallas med ett gemensamt ord för krustor. Beroende på materialet/en i föremålet samt den omgivande jordmånen skapas olika typer av krustor. För att kunna avlägsna dessa (om det anses nödvändigt) krävs att konservatorn har en kunskap om hur dessa uppstått samt vad de består av, då detta är avgörande för det fortsatta arbetet. Att avlägsna sådana krustor kallas av konservatorer att preparera fram.

På bilden ser vi olika föroreningar som finns utbredda runt exempelvis hålen som är belägna i bleckets hörnor.

  Föremål av kopparlegeringar kan om de utsatts för stora mängder salt i jorden få något som konservatorerna kallar bronssjuka. Bronssjukan kan snabbt bryta ned ett föremål, därför är det viktigt att veta om fynden har sådana anlag i ett tidigt skede av konserveringsarbetet. Med hjälp av förhöjd fuktighet i en exsickator kan detta upptäckas i tid. Exicator är en torkapparat som består avett tjockväggigt glaskärl med ett lufttätt lock. I den undre delen finns torkmedel, som tar upp vatten eller organiska lösningsmedel.

På bilden ser vi en sadelring (till vänster) som ligger på torkning

Med hjälp av röntgenbilden kan vi se hur vackra beslaget är oavsett om det finns smutslager som döljer dess orginalyta.

Röntgenbild som visar den vackra dekoren som finns inpunsat i blecket.

I torkskåpen ges fotona en chans att torka upp och först nu kan röntgen fotona studeras närmare.

Här ser vi Johan när han plockar ut de torkade röntgenbildena. Notera bilden av söljan på fotot i Johans hand

 Som en första åtgärd röntgas fynden. En röntgenbild kan ge mycket information om ett föremål som en konservator behöver veta innan fortsatt arbete. Genom röntgning kan exempelvis föremålets orginalform avslöjas, något som i ett första skede kan vara svårt att se på vissa järnföremål. Röntgning kan även ge information om tillverkningsteknik spår av sammanfogningar etc. Efter röntgning framkallas bilderna i ett mörkerrum, när de torkat kan konservatorn med hjälp av dem bestämma hur arbetet skall gå vidare.

Bilden visar Johan när han står och arbetar vid röntgen apparaten

När föremålen grävs upp i fält läggs de i plastpåsar i vilka man lägger lite av jorden som de påträffats i. Jorden hjälper till att hålla fukten i föremålet och förhindrar därigenom att föremålet (särskilt järn) att torka ut för snabbt vilket kan orsaka sprickor. Så mycket som möjligt av luften i påsen pressas ut för att göra miljön så syrefattig som det går. Efter utgrävning lämnas fynden så snabbt som möjligt till en konservator. På konserveringsateljén förvaras föremålen i ett kylt utrymme, eftersom detta hjälper till att motverka uttorkning samt sänker hastigheten på de nedbrytande kemiska reaktioner som startats när föremålet grävdes fram

Bilden visar hur de ligger och "vilar" i kylen i väntan att konservatorn skall börja sitt arbete

Många av föremålen från Finnestorp är i ett exceptionellt gott skick, föremålens ursprungliga form samt dess funktion kan relativt enkelt identifieras. Viss information kan dock vara svårupptäckt för ett otränat öga, t.ex. rester av olika organiska material. Tunna ytskikt och Bearbetningsspår från tillverkningen av föremålen. På bilden nedanför är fotograferat ett beslag som suttit på hästbetslet. På bilden ser vi i förstoring in i glipan där läderremmen har stuckit in och varit fäst. Två nitar har hållit fast beslaget i lädret. Mellan de båda nitarna (ser ut som två stavar på bilden) finns rester av bevarat läder (syns som ett ljust och "luddigt" material).

Närbild av beslaget. Vi ser in i öppningen där läderremmen har varit infästad.

Johan (från SVK= Västarvet Studio Västsvensk Konservering) kommer under de kommande dagar att berätta om själva konserveringsprocessen kring de metallföremål som påträffats vid årets undersökning vid Finnestorp. Först ut kommer en beskrivning kring de olika arbetsmomenten. Sedan kommer del 2 och som är en bonus. För då får vi följa enskilda föremål från själva upphittandet och hur de ständigt förändras och hur de successivt framträder och till slut visas i sin forna glans. Så här kommer Johans egna berättelse...

När föremålen som lagts ned i jorden för cirka 1500 år sedan åter får se dagens ljus, startar en rad olika kemiska reaktioner i dem. Föremålen har under sin tid i jorden bevarats då de kommit i balans med den omgivande jordmiljön, en miljö som nu drastiskt förändras med stora fluktuationer (ändringar) i temperatur, fuktighet samt syretillförsel. Resultatet är att även föremål som uppfattas som mycket stabila och oförändrade av tidens tand snabbt kan brytas ned om man inte följer upp utgrävningen med en utvärdering av föremålens tillstånd och utför lämpliga bevarande åtgärder.

Foto som visar ögonblicket då vi just har upptäckt ytterligare nya spännande fynd (år 2008)

 Efter ett större missöde hos webbhotellet har vi nu börjat göra hemsidan aktiv igen.

Förra årets berättelse kring utgrävningarna vid Finnestorp, Grönån och Bysans finns inte längre här på vår hemsida. Vi kommer att lägga ut dessa senare fram under året. Troligtvis då under en arkiv rubrik.

Fotot visar en bild från 2008 års utgrävning