Aktuellt

Utvalda

Gott och blandat kring Offerplats Finnestorp

Under de kommande månaderna kommer jag behandla olika aspekter kring Offerplats Finnestorp. Men även tankar kring några av våra sidoprojekt kommer också presenteras. Först ut är ”Enbart guld som blänker” – som berör ett av praktblecken till betsel. Därefter kommer ”Centimeterstor – men med en spännande historia” – som är en djupdykning kring en av våra minisöljor. Senare kommer ”Sadelbeslag visar vägen” – som är studie kring hur sadelbeslag beskriver hur vissa av deras betsel har sett ut. Ytterligare en aspekt ryms i rubriken ”Så överdrivet vackert!”- här diskuteras kring vissa betselbeslag som är rikt ornerade. Presentationen går sedan vidare med” Guld, guld – tonvis med guld” – här redovisas mina diskussioner kring de fantastiska guldfynden som påträffats i Götaland. Under denna rubrik kommer också förklaras varför det endast har påträffats ett enda guldmynt (Solidus) i Västergötland. Samtidigt som det förekommer kilovis av bearbetade guldföremål. Här kommer ni få svaret kring denna skillnad mellan östra Sverige och Västergötland

Håll er friska!
Ha det gott
Bengt

Utvalda

Strontium – varifrån kommer hästarna?

Hästbenen från våtmarken i Finnestorp kan vara lämningar av lokala bygdeoffer i fruktbarhetsriter eller för att blidka gudarna av andra anledningar. De kan också vara krigsbytesoffer för att tacka för en viktig seger. En central fråga är var hästarna som offrades hade sitt ursprung. Benfynden från våtmarken kan kanske hjälpa till med svaret. De är en viktig pusselbit i förståelsen av hur offermossen användes och hur den fungerade i lokalsamhället för 1500 år sedan. Genom att mäta halten av grundämnet strontium i emaljen på hästtänderna kan man få antydningar om var hästarna växte upp. Strontium finns naturligt i berggrunden, i skiftande mängd inom olika geologiska områden. Genom foder och vatten får hästen i sig strontium som inlagras i emaljen när den bildas. Just nu pågår strontiumanalyser av hästarna från Finnestorp på Arkeologiska Forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet. Vi kan nog förvänta oss ett resultat som visar att en del hästar var lokala medan andra kom längre bort ifrån. Hästen var ett statusdjur som ingick i gåvocirkulation för att säkra allianser, bygga nya nätverk, blidka fiender och kanske också som brudgåva. En praktfull häst var bland det värdefullaste som kunde skänkas. Det är viktigt att ha i åtanke när resultaten från analyserna ska tolkas. Fyndet av en häst som växt upp långt från Finnestorp behöver inte betyda att den härrör från en slagen fiendehär. Den kan lika gärna vara en prestigefylld gåva från en mäktig härskare till en annan.

Liten bit av skalltak, ett av totalt 6 benfynd av människa funnet i Finnestorp. Strontiumanalyser görs även människobenen för att ta reda på om det är kvarlevor av lokalbefolkningen, alternativt av personer längre bort ifrån, som hamnat i våtmarken

/Maria Vretemark
Västergötlands museum

Utvalda

Spår av styckning

Hästbenen från Finnestorp har påträffats utspridda i våtmarken utan att vara individanknutna och utan anatomisk ordning. Det är alltså inga hela kadaver som hamnat i vattnet utan enbart lösa delar. På flera av benen finns skärspår och ibland huggspår som visar att hästarna blivit flådda, kropparna styckade och att köttet har karvats loss. Ett möjligt scenario utifrån benens vittnesbörd i Finnestorp skulle kunna vara att hästarna dödats i samband med blot och offerceremonier. Kropparna har flåtts och köttet har ätits vid rituella måltider som troligen också inbegrep inälvor och blod.

Benen har sedan slutligen deponerats i vattnet. Det finns inga spår av eldpåverkan på hästbenen. Det gör det däremot på benen från får/get som alla utom ett är funna i en härd på en ö i våtmarken.

Exempel på tunna skärspår på hästbenen, överst ett mellanfotsben och underst ett revben. De visar att hästarna flåddes och att köttet togs tillvara innan benen hamnade i vattnet. Foto taget av Maria Vretemark

/Maria Vretemark
Västergötlands museum

Utvalda

Fyratusen hästben

Benmaterialet som tagits tillvara vid utgrävningarna i Finnestorp, i olika omgångar sedan 1902, väger totalt ungefär 50 kilo och utgörs av drygt 4000 fragment. Det är i stort sett bara hästben som har påträffats (99 %) vid sidan av enstaka ben från nöt (7 st), svin (6 st) får/get (8 st) och människa (6 st).

Benfördelningen visar att alla olika kroppsdelar av häst finns representerade i materialet även om tänder dominerar. Att just tänderna överväger beror på att bevaringsgraden tyvärr är ganska dålig. Den hårdare emaljen har stått emot nedbrytningen bättre än den mjukare benvävnaden i resten av skelettet.

Av längden på de fåtal ben som bevarats helt intakt kan man räkna ut att mankhöjden på hästarna i Finnestorp låg mellan 128–144 cm, dvs som en nutida islandshäst eller fjordhäst ungefär. Med dagens mått mätt var det alltså inga stora hästar som järnålderns västgötar hade men likväl snabba, uthålliga och starka nog att bära en vuxen man eller dra ett tungt lass.

Detalj från Sparlösastenen där man ser en ryttare till häst. Av proportionerna framgår att järnålderns typ av häst inte var så stor vilket också tydligt framgår av benen från Finnestorp. Foto Hans Sjögren, Västergötlands museum

/Maria Vretemark
Västergötlands museum

Utvalda

Benfynden i våtmarken – nya forskarrön

Under vintern kommer osteolog Maria Vretemark under fyra delar berätta för er om våra hästben och forskningen runt dem. Hon börjar med våtmarken och hästens roll som offer. Under året hoppas vi även få svar på fortgående analyser och forskning runt våra intressanta ben. Så följ med.

Våtmarken

Några av de viktigaste våtmarksfynden i Sverige, där det ingår en stor andel djurben, kommer från Finnestorp och från Skedemosse på Öland.

Våtmarken i Finnestorp har grävts ut vid flera olika tillfällen och varje gång har man funnit hästben. C14-dateringar visar att offerhandlingar har skett här under en längre tidsperiod, från ca 100–600 AD, med en koncentration till 400–500-talen. Benen skulle alltså kunna vara resultat av återkommande offerritualer under flera hundra år, i en våtmark som användes av människor från ett större område.

Att våtmarken i Finnestorp är ett rinnande vatten som inte fryser till helt på vintern hade troligen betydelse för valet av offerplats. Mörkret och den bitande kylan hotade människor och djur.

Lidans slingrande väg genom landskapet. Centralt i mitten ser ni Händenebäckens utlopp. Foto Caj Carlstein

Hästen, det viktigaste offerdjuret

Hästen var ett speciellt djur under skandinavisk järnålder. Hästen kopplades till krigaren, till aristokratin och till kulten. Religiösa riter med hästoffer som en central del i fruktbarhetskulten fanns som gemensam idé över hela Europa. En praktfull häst var bland det värdefullaste som kunde skänkas. Det är viktigt att ha i åtanke när resultaten från analyserna ska tolkas.

I våtmarksoffer framträder hästen vanligen som det överlägset viktigaste, ibland till och med det enda offerdjuret. I samtida benmaterial från boplatser utgör häst däremot oftast bara 4–5 % av djurbensmaterialet. Det är alltså en påfallande skillnad mellan mossar och boplatser som tydligt pekar ut benfynden i våtmarkerna som avvikande, som spår av speciellt utvalda offerdjur.

Hästbenen från våtmarken i Finnestorp kan vara lämningar av lokala bygdeoffer i fruktbarhetsriter eller för att blidka gudarna av andra anledningar. De kan också vara krigsbytesoffer för att tacka för en viktig seger. En central fråga är var hästarna som offrades hade sitt ursprung. Benfynden från våtmarken kan kanske hjälpa till med svaret. De är en viktig pusselbit i förståelsen av hur offermossen användes och hur den fungerade i lokalsamhället för 1500 år sedan.

Överarmsben från häst, funnet i Finnestorp 2004.

/Maria Vretemark
Västergötlands museum

Utvalda

Bokpublikationer

Vi är en grupp inom Finnestorpsprojektet som bland annat arbetar vidare med våra bokpublikationer. Sara Lyttkens som arbetar med layout, Cathrine Andersson Färnström som ”korrar” och översätter och Markus Anderson som fotograferar. Maria Paring arbetar med flytten av fynden till Skara och Caj Carlstein som bistår oss alla. Jag själv skriver texter och gör dummies på de kommande böckerna.

Framöver kommer jag att presentera de olika bokprojekten. Först ut att presenteras är vår Coffe Table Book. Det är en bok som givetvis behandlar utvalda infallsvinklar av Offerplats Finnestorp, men även andra godbitar kring det folkvandringstida Västergötland. Dit hör givetvis exempelvis min tolkning av Sparlösastenen, Finnestorp möter Ravenna, liksom min tolkning av utvalda guldfynd. Det är bland annat min tolkning av guldhalskragarna. Vilken givetvis kommer avvika från tidigare tolkningar.

Jag önskar också att behandla uppkomsten av runskriften. Vilket givetvis är ett sidospår. Låt mig återkomma kring avvikande tolkningar. Jag har nämligen tagit del av Göran Halls idéer.

Tillbaka till vår Coffee Table Book. Bara titeln kommer få många arkeologer att bli mycket arga. Men nu är det vår bok med min text. Så låt er provoceras. Den kommer att vara på engelska.

Utvalda

Nu har Riksantikvarieämbetet bestämt!

Till vår allas förvåning tilldelades föremålen från Finnestorp till Skara!
Det är samtidigt med glädje vi kan berätta att de hamnar där!


Min önskan är att Skara delar med sig av fynden (via utlån) så de kan ställas ut såväl på Falköpings Museum som Statens Historiska Museum. Det hade suttit fint med en monter innan Vendel/Valsgärde där ett av praktbetslen från Finnestorp varit utställt. Så Grattis Skara (Västergötlands museum) till alla exklusiva föremål från Finnestorp. Så låt oss snart återkomma till vad vi lämnar över.

Snart får dessa fynd sällskap av fler fynd från våtmarken i Finnestorp

/Bengt Nordqvist

Utvalda

Odinsöljan

”Kent Andersson har skrivit en ny bok om ” Det förflutnas ansikten”.
I denna bok finns Odinsöljan med… på sid 78-79.
Det skall också finnas återberättas på Facebook – men det har jag inte hittat..

Han talar om sin bok – I videon vid intervallet 13,28 beskrivs Odinsöljan
https://urplay.se/serie/217645-ur-samtiden-historiska-bakom-stangda-dorrar

För er som vill läsa mer om detta världsunika föremål …
https://www.academia.edu/5430033/A_prestigious_belt_buckle_of_royal_valour_from_warbooty_site_of_Finnestorp

/Bengt Nordqvist

Utvalda

Varför upphör offrandet vid Offerplats Finnestorp?

Ni alla vet att årets corona-pandemi inte är den första som drabbat oss i Europa. Men, alla kanske inte vet att den första förefaller ha varit den Justinianska pesten.

Justinianus, San Vitale, Ravenna


Det intressanta är att den sveper fram över Europa på 540-talet. Denna pest skapade massdöd. Men till skillnad mot dagens Corona-pandemi så spreds den Justinianska pesten av bakterier.


Låt oss kort få en beskrivning från de som var med:
Här kommer citat från Skalman.nu´s hemsida (inlägg av Odinkarr):
”Procopius: History of the wars (Bog II:XXII-XXXIII) giver os en øjenvidenskildring af byldepesten da den ankommer til Miklagård (Byzans) foråret år 542 e.Kr. Hans ordvalg på græsk er: ”Xocµos, Xotµos”, der i den latinske oversættelse skrives ”sub idem tempus orta est pestilentia”.” I Wikipedia kan vi läsa att ” Pesten spreds sedan vidare från region till region via skeppsråttor och genom varor som transporterades landvägen. Som en följd av pesten kunde bönderna på landsbygden inte ta hand om grödor som istället lämnades att ruttna på åkrarna”.


Men, om den nådde Norden vill jag hålla osagt. Men de nordbor som var i bysantisk tjänst eller vara på plats och var i allians med Byzans bör sannolikt tillhöra den grupp som drabbades. Vad som också kan noteras är att under denna tid förskjuts elitens intresse till det Frankiska riket. Ett intresse som successivt som kom att utvidgas.


Men vad har detta med Finnestorp att göra?


Jo, offrandet i denna våtmark försvinner successivt fram till mitten av 500-talet. Ett konstaterande som enbart leder vidare till ett ökat antal frågor som kräver svar. Låt oss i framtiden återkommande till frågan – ”Varför upphör offrandet vid Offerplats Finnestorp just under denna tid?

Utvalda

The Staffordshire hoard

-Dök upp som en osannolikt arkeologisk dröm för några år sedan.
Denna osannolika skatt är något yngre än Finnestorp. Mängden högklassiga föremål går att sammankopplas till en stor mängd elitkrigare. Varje föremål går också att koppla till högklassigt konsthantverk. Mitt råd är att om ni har ni en timma över så ta och titta igenom denna film av fyndet. Jag bara noterar – tänk om det var möjligt att följa Englands exempel med att låta amatörer söka över vårt land med dess detektorer. Eller – vad hade det inte varit möjligt att upptäcka bara här i Västra Sverige?

Visst går det att koppla samman detta skattfynd med Finnestorp. Låt oss titta närmare på ett litet föremål som exponeras i denna film. I intervallet 1.25-1.29 ser vi ett fågelliknande föremål som har en utsträckt och smal kroppsform. Notera det öppna gapet mellan näbbarna. Det finns en god likhet mellan fyndet från Staffordsshire med föremålet från Finnestorp. Skillnaden är att den från Finnestorp är tillverkad av brons, medan den andra är av guld.


/Bengt Nordqvist

Utvalda

Odens öga ur ett annat perspektiv. Del 2

Även i Finnestorp finns dessa svärdsdetaljer till svärdsskidan

Temat är densamma som på svärdspärlan från Taurapilis (Litauen) och Sandby borg. Vi har fyra hästhuvuden som har varvat med enkla akantusslingor. Vad vi ser är högstatusföremål, som vill visa var bäraren av föremålet skall placeras in i den europeiska krigare hierarkin. Det vill säga i dess absoluta topp. Jag tog med en grön svärdspärla från Finnestorp som passar in i tolkningen av Odens öga.

/Bengt Norqvist

Svärdspärla
Svärdsknapp
Utvalda

Odens öga ur ett annat perspektiv

Intressanta tankar på temat har skrivits av SARA ELLIS NILSSON. Hon skriver på temat ”What Colour a God´s Eyes?

Hon framför följande tankar: 

”I have long suspected that some sword scabbard decoration, namely bosses/buttons were meant to symbolize eyes (Mortimer 2011. 112) and I think that there is some evidence to support the suggestion.  The indications are that such decorations were comparatively rare and the swords or their carriers were special in some way. The cloisonné examples especially resemble eyes, as when they are found on swords, they tend to be mounted on a pale cylinder or bulb of varying materials. The gold and garnet boss mounted on a chalcedony cylinder on the sword from grave 20 Chaouilley, France, again, does resemble an ‘eye’ with its pale colored surround”

Med andra ord, Sara Nilsson kombinerar svärdspärlor (glas/bergart) med exempelvis den fyrhövdade svärdsknappen. Hon tolkar kombinationen som Odins öga.

Källa: http://blogg.mah.se/historiskastudier/2019/02/06/part-2-what-colour-a-gods-eyes/

/Bengt Nordqvist

Utvalda

Youtube

Jag har under några dagar trevat mig fram för att skapa en youtube kanal, om olika grävningar som jag har utfört. En film berör givetvis Finnestorp. Den andra är Grönån med de spektakulära fynden bestående av en stor mängd träföremål (från Kristi födelse och in i vendeltid). Det är på sätt vis tragiskt att det inte gick att finansiera en fortsättning där och då… man får väl se vad man är mäktig till att utföra idag & i framtiden.

Vi gjorde några försök (2008-2009) till att använda videofilmer som ett pedagogiskt försök att sprida arkeologiska kunskaper på ett modernare vis. Det vill säga göra enkla videos. Under ”Arkeologen Bengt” på youtube finns de samlat de som vi redan har framställt. Men min avsikt är att återkomma med fler videos. Givetvis från Finnestorp, men också från äldre utgrävningar. Den viktigaste av de äldre är givetvis utgrävningarna från Huseby klev.

https://www.youtube.com/channel/UCTMietBHwiER69I0K4pduOA

Filmhouse filmar utgrävningen
Utvalda

Heruler

Om vi tar observationer från forskningen och jämför dem de skrivna texterna kan man få en ledtråd kring symbolen av en ring.

Knopp på praktremsöljan

Om vi startar med Odins öga på söljan (sett från ovan). Så kan denna tolkas som ”Cirkel med prick i centrum”..
En vidare uppföljning visar att vi har den abstrakta symbolen ”Cirkel med prick i centrum” – som en väldigt vanligt förekommande symbol på föremål under folkvandringstid.

Men, i vilket sammanhang ”dyker” denna abstrakta symbol upp i texterna?

Jo, vi vet att Herulernas symbol var just …. ”Cirkel med prick i centrum”.. (se nedan)
Troels Brandt skriver följande:
“A very interesting find in Finnestorp is a buckle showing the head of a man at the root of the lash. Bengt Nordqvist has convincingly argued for an interpretation as Odin drinking of the well of Mimer. Interesting too are the three circles at his cheeks – appearing to be tattoos. Sidonius Apollinaris described in 478 AD the many different people in Toulouse:
Here strolls the Herulian with his glaucious cheeks . This is by the scholars interpreted as blue/green tattoos at the cheeks, but though it is mentioned by Sidonius as a special mark of the Heruls also other people probably used tattoos – ae. in the Hunnic campaign. The circles, however, are quite similar with the red shield mark of the “Heruler Seniores” in Notitia Dignitatum from around 410 AD (copy from 1400 AD). In this way the two only visible signs known from descriptions of the Heruls are found at this head in Finnestorp.” (“The Heruls in Scandinavia”
av Troels Brandt

Notitia Dignitat um Heruli Seniores (Troels Brandt)

Utvalda

Symboler

Hoppas att ni är nyfikna på nästkommande tolkning…

Detaljbild på praktremsöljans huvud

På Odin spännet finns ett huvud och på den avbildade personens kinder finns tre tydliga symboler. Det är en cirkel med mittpunkt. Och varför har han dessa symboler?

Flera år tillbaka hade jag en dialog med Troels Brandt kring dessa symboler på Odin spännet. Han fick mig att reagera på en beskrivning av Herulerna:
“Here strolls the Herulian with his glaucous cheeks, inhabitant of Ocean’s furthest shore, and of one complexion with its weedy deeps.” (från –“Sidonius Apollinaris, Letters. Tr. O.M. Dalton (1915) vol. 2. pp. 138-175 ; Book VIII”)

Men – hur skall man tolka ordet ”glaucous cheeks”?
– om man gör det enkelt för sig så kan man slå upp ordet hos Wikipedia.
Och där står:
Glaucous (from the Latin glaucous, meaning ”bluish-grey or green”, from the Greek glaukos) is used to describe the pale grey or bluish-green appearance.
Så frågan är om det skall tolkas som en tatuering?
Är det som vi ser på Odin spännet?

Fortsättning följer….

Utvalda

”Odins öga…”

Praktremsöljans dosa

Stav med hemisfär lik kula – ”Odens öga”?

Staven består av tre skilda delar.
1/ Det är dels en stav.
2/ På denna finns en hemisfär (avbildningen av ett halvt öga/ ett halvklot eller en halv sfär).
3/ Basen av staven ”växer” fram ur en markerad cirkel.
4/ Det som saknas är den del som funnits mellan dosan och hemisfären. Min tolkning är att det har varit någon form av glastrissa som har haft en ljusblå färg för att ge en illusion av vatten.
5/ Notera – sett från ovan – är att min kontroversiella tolkning av dessa detaljer är att ”cirkel med en punkt i dess mitt” återger Odins öga…

Mer om detta på hemsidan lite längre fram…

Staven består av tre delar
Utvalda

Praktremsöljan: Ögonen är olika avbildade. Hur kan det tolkas?

Detaljbild praktremsöljan

Asymmetriska ögon – Varför? Vi vet att Odin offrade ett av sina ögon…
Vi vet att Odin offrar sitt ena öga – men vi vet inte om det höger eller vänster öga.. Eller?
Ovan ser vi söljans båda ögon.

Vi kan däremot se avbildningen av ögat.. (se nedan). Ögat finns avbildat på söljans dosa. I dess mitt finns en ministav. Vars topp krönts av en hemisfär (en avbildning av ögat). Allt återgivet på söljan

Fortsättning följer…

Utvalda

Praktremsöljan

Offerplats Finnestorp har ett föremål som kan ses som en symbol för alla dessa undersökningar. Det föremål jag tänker på är Odin spännet.
Jag har studerat hela spännet. Men här på hemsidan kommer jag presenterat några av dessa slutsatser. Här kommer några delar av min analys angående praktremsölja. Alla delar av söljan är översköljd av en mängd detaljer. Jag kommer här delge er några enstaka av dessa konstateranden (för det finns massor av symboler). Resterande får ni vänta på.. Eller snarare några tolkningar kring alla dessa symboler som exponeras på detta föremål.
Söljan består av tre skilda delar.


-Dosan
-Bygeln
-Tornen