Aktuellt

Hur kommer det sig att vi har lyckats med att registerar alla dessa fynd?

Svaret på denna fråga är att vi har arbetat på ett mycket unikt vis. Genom att arbeta nära tillsammans i ett enda team, så har vi alla tre varit med i processen diskutera och ta beslut (beslut kring varje enskilt föremål måste tas), samt att föra in informationen i alla de databaser som fynden skall registreras in i –  som excel-databasen, intrasis och foto-databasen samt att skriva in alla uppgifter på själva fyndasken….

Varje enskilt föremål har bestämts till en bestämd föremålskategori, vad den är tillverkad av för material, vilken ornamentik, hel eller i fragment etc.. Här måste allt bli korrekt – och för att kvalitetssäkra arbetet har vi arbetat tätt samman i en liten ”trojka”. Detta har givetvis varit ett mycket ansträngande och kvalificerat arbete. Där det krävdes att vi alla tre hela tiden tvingades att vara på topp.

Nästa steg handlar om arkeologi och ny arkeologisk kunskap. Den kommande fasen utgörs av att starta processen med ”tanka ut information” ur vår fakta-databas. Sedan kan vi relatera och jämföra dessa resultat med andra resultat från andra discipliner som 14C, osteologi, pollen m.m… Nu är vi inom projektet Offerplats Finnestorp inne i en spännande fas där vi, gång på gång, kommer att ”bryta oss igenom” många helt nya ”kunskap – barriärer”.  

 Nedan ett av blecken som påträffades år 2008. Återigen en mycket detaljerad ornamentik. Här består mönsterdetaljerna av en dominerande rosett bestående av fem blad. Mellan dessa finns cirkelmönster. Dessa kännetecknas av en cirkel som i sin tur omgärdas av ytterligare en cirkel (etc…). En av de sex cirklarna är större och har en ”topografi” (dvs den förhöjer sig upp från ytan). Förutom dessa ornament förekommer också halvcirklar i stor mängd. Dessa finns längs cirkels inre krets och längs rosettmönstret.

 

 

Föremålen från Finnestorp är också viktigt ur ett konsthistoriskt perspektiv. Det är gärna att man glömmer bort det.

Många av föremålen har både ett rikt och varierat mönster innehåll. Dessa mönster är ofta av abstrakt art (stjärnor, trianglar, zick-zackmönster etc). Många föremål har också utformats och getts en mer uttrycksfull ”skulptural” gestaltning. Bland föremålen finns framställningar av människoansikten, ansiktsmasker, häst- och fågelhuvuden, odjur, med flera varianter (exempel på båda varianterna kan ses här på vår huvudsida).

Det är också uppenbart att föremålen har framställts av dåtidens mest skickliga guldsmeder. Alla dessa föremål är också uttryck för en förändring som skedde vid denna tid, inom den dåtida konsten, i Europa. Tidigare hade, i stort sett all, dåtida konst förmedlas via den senantika/Bysantiska världen. Nu fanns plötsligt en parallell utveckling via den germanska konsten. Dessa båda konststilar eller inriktningar finns, spännande nog, representerat i fynden från Finnestorp.

Bakgrunden, till konstutställningen, var den att föreningen ”Konstrika idéer i Vara” organiserade – Vara konstrunda – i början av oktober i år. Denna konst och kultur – runda involverade 90-talet deltagare; vilka utgjordes av konstnärer, konsthantverkare och fotografer, etablerade och amatörer som var lokalt anknutna eller som var inbjudna. Alla visade upp sig på olika platser (ett 40-tal olika platser i kommunen). Detta arrangemang skapades för att göra landsbygden mer levande, samtidigt som traktens konstidkare fick ett nytt exponeringsforum.

Nedan ses en bild på ”Finnestorps –  installationen” som visades på Hedensborg (lokalen vid Larvs idrottsplats).

Nu på onsdag den 14 oktober kl 19.00 på Västergötlands museum i Skara.

– så håller undertecknad föredrag om Offerplats Finnestorp. Det kommer att handla om lite tillbakablickar, årets undersökningar, platsens samtida historia men även lite om de senaste forskningsresultatet.

http://www.vastergotlandsmuseum.se/Kultur_Default.aspx?id=40764

 

Varje fyndkategori kan vi nu plotta ut – och vi kan se dem i sitt geografiska rum. Och nu kan vi också börja studera fynden genom att ställa olika frågor.

Exempelvis, var finns skelettdelar av människa i relation till svin, nöt eller häst? Vi kan också studera – exempelvis, var ligger vapnen – kontra hästutrustningar. Vi kan också jämföra enskilda fyndkategorier, som svärdsknappar gentemot andra svärdsdetaljer som munbleck. Ligger de jämt spridda över ytan? Eller ligger de ansamlade? Finns svärdsknapparna för sig eller finns de tillsammans med andra svärdskategorier?

Finnestorp är nu det enda offerplatsen – överhuvudtaget – där ALLA fynd finns samlade i en digital databas. Denna kunskapsbas kan vi sedan koppla samman med de aktiviteter som vi har konstaterat har försiggått invid på torra land. Sammantaget kommer Finnestorp generera helt nya kunskaper om riter, kult, offer – vilket också kommer leda till att vi kommer kunna leverera forskarvärlden en inblick i den dåtida föreställningsvärlden som aldrig tidigare har kunnat visas!

 Nedan visas för första gången en övergripande spridningsbild över alla fynd (X= metall- & benfynd) från åren 1902-2009! De utgör sammantaget över 1000 st fynd!

Vi har lyckats med en fantastisk uppgift

– alla fynd – alla kategorier – allt i en enda intrasis – databas!

Vilket innebär att varje fynd har först klassificeras från en övergripande kategorinivå – dvs hästutrustning alt. personlig utrustning, vapen eller ben. Utifrån från vår gjorda registering kan vi se fyndet från denna grov gruppering. Men det är också möjligt för oss att sedan – undan för undan, gå allt närmare (dvs ”zooma in”) och studera fyndet – in i minsta detalj.

Det är möjligt att djupdyka från en övergripande fyndkategori explvs hästutrustning och sedan gå allt mer djupare — och ner i en allt mer specificerad & detaljerad nivå. Det skapa möjligheter att snäva in mot nästa detaljnivå, sadel och sedan i nästa nivå ”förstora upp fyndkategorin ytterligare”  som – remsölja till sadel.

Samma gäller för benen, där vi kan följa benfyndet från en övergripande nivå explvs häst , sedan ben (eller tand) och vidare till en mer detaljerad nivå som – mellanfotsben.

Sedan är också varje fynd kopplat till en geografiskt punkt (”i plan & i höjdled”). De fynd som vi har tagit fram från 2000 & fram till idag – är alla inmätta med totalstation. Det betyder att fyndet får en inmätt digital punkt kopplat till fynden ( inmätning – se mer ingående under rubriken – Tisdag 28 juli Fynden i fokus).

De äldre fynden var klurigare. Här var var vi tvungna att ”lusläsa alla gamla dokument”. Och tillsammans lyckades vi knäcka även alla dessa svårigheter. Det innebär att alla fynd – även de från exempelvis år 1902 och 1904 har fått en bestämning avseende fyndkategori och geografiskt punkt. Så nu kan helheten i Finnestorp skönjas. Fortsättning följer……

 Ett sådant stordåd är värt att fira. Nedan ses vi alla tre fira vårt gememsamma stordåd – hemma hos undertecknad.

 

Arbetet är i och för sig komplicerat men det är mycket väl värt mödan. Nu kan vi jämföra fynden från 1903 och 1904 med de vi har grävt fram under 2000-talet. På detta viset har vi räddat även det äldre fyndmaterialet. Men det har krävts att vi alla tre har suttit och arbetat tillsammans. På kvällen har vi åkt hem – å då har vi varit helt slut…

Det är inte bara metallfynden som vi har bearbetat och lagt in i vår databas. Vi har också ”koll på” hela det osteologiska fyndmaterialet. Det innebär att vi har registrerat alla ben som har bestämts av vår osteolog, Maria Wretemark (Västergötlands museum). Allt sammantaget generar ju detta arbete möjligheter till fantastiskt spännande resultat. Men dessa får vi återkomma till längre fram.

Nedan ett utdrag från Hallström & Frödins grävning 1904. Underst ser vi Maria´s analys av de ben som dessa arkeologer påträffade 1904.

 

 

För er som missade utställningen i Falköping.

Nu kommer en ny möjlighet se utställningen på Västergötlands museum i Skara – mellan den 27 september – 6 januari 2010.

 http://www.vastergotlandsmuseum.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=54691

 Nedan bilder från invigningen. Överst grävledaren själv – i diskussion med besökare. Därunder skymtar Drakskatten. Allra längst ner ser vi Scen Vara uppträda i Skara.

 

Arbetet med att föra in fynden är ett unikt projekt. Nu för första gången kommer vi att få en samlad bild av fynden som påträffats vid Finnestorp. Aldrig tidigare har någon haft denna övergripande bild över denna plats. Det blir plötsligt möjligt att se exakt var svärdsdetaljerna är påträffade…. Liksom var sadel utrustningarna finns spridda någonstans…. Samtidigt så får vi en mycket detaljerad bild över de olika fyndkategorierna (som jag får återkomma senare till). Något liknande kunskap har vi inte från någon av de andra offerplatserna med krigsbyten (som exempelvis Skedemosse).

Men det är samtidigt ett mycket omfattande detektivarbete. Vi har registrerat inte bara våra fynd från 2000 och fram till 2008 – utan också alla äldre fynd. Allt samlat i samma databas!

Nedan ser vi en påse från årets fynd. Därunder är ett utdrag som beskriver det första fyndet som gjordes redan 1902 (för att se äldre uppgifter gå in under vår flik ”länkar” – & klicka på Historiska museet).

 

 

Nu håller vi på att registrera alla gamla fynd. Det vill säga, för första gången kommer vi att få alla föremål samalde i en enda databas. Det innebär att alla föremål från år 1902 och fram till 2009 kommer att finnas med!

En konsekvens av detta blir att vi kommer att kunna visa spridningsbilder på exempelvis sadelutrustningar eller svärdsdetaljer m.m. Längre fram i höst kommer vi att visa på några exempel.

Sedan flera veckor har vi suttit och registrerat in fynd. Nedan ser vi Caj och Maria ta itu med att mata in data i våra datasystem. Värt att komma ihåg är att fynden, från att de grävs fram och fram till den sista fasen, har fått tre olika nummer! Så, det gäller att ”hålla tungan rätt i mun” (nedersta bilden).

 

Vid årets utgrävning fann vi svärdsknappar. En av dessa var itu huggen i två delar. Detta är ett återkommande fenomen vad det gäller föremålen från Finnestorp. Beslagen, från exempelvis svärden, är losslitna från hjaltet (handtaget). Inte nog med detta utan i många fall är beslagen (som svärdsknapparna) dessutom i flera fall sönderhuggna i sin tur. Föremålen vi finner är alltså i många fall mycket små och fragmentariska. Detta extrema våld är typiskt för Finnestorp. Denna extrema typ av förstöring förekommer inte i samma utsträckning på exempelvis de danska offerplatserna,

Varför denna fragmentisering av vapen- och hästutrustningarna? Ser vi till svärden så kan vi utifrån sagornas berättelser se att de inte bara är ett föremål. Utan de har getts namn och svärden har också i flera fall förknippats med speciella egenskaper. Svärden blir på detta viset inte bara ”döda föremål”. Utan mer som mytiska väsen som har blivit en viktig del för bäraren av vapnet. Kan detta synsätt, på exempelvis svärden, vara orsaken till att vinnaren vill hugga sönder motståndarens vapen?

Nedan foto av svärdsknappen som är uti huggen i två delar. Här har de olika delarna förts samman igen.