Bokpublikationer

Vi är en grupp inom Finnestorpsprojektet som bland annat arbetar vidare med våra bokpublikationer. Sara Lyttkens som arbetar med layout, Cathrine Andersson Färnström som ”korrar” och översätter och Markus Anderson som fotograferar. Maria Paring arbetar med flytten av fynden till Skara och Caj Carlstein som bistår oss alla. Jag själv skriver texter och gör dummies på de kommande böckerna.

Framöver kommer jag att presentera de olika bokprojekten. Först ut att presenteras är vår Coffe Table Book. Det är en bok som givetvis behandlar utvalda infallsvinklar av Offerplats Finnestorp, men även andra godbitar kring det folkvandringstida Västergötland. Dit hör givetvis exempelvis min tolkning av Sparlösastenen, Finnestorp möter Ravenna, liksom min tolkning av utvalda guldfynd. Det är bland annat min tolkning av guldhalskragarna. Vilken givetvis kommer avvika från tidigare tolkningar.

Jag önskar också att behandla uppkomsten av runskriften. Vilket givetvis är ett sidospår. Låt mig återkomma kring avvikande tolkningar. Jag har nämligen tagit del av Göran Halls idéer.

Tillbaka till vår Coffee Table Book. Bara titeln kommer få många arkeologer att bli mycket arga. Men nu är det vår bok med min text. Så låt er provoceras. Den kommer att vara på engelska.

Nu har Riksantikvarieämbetet bestämt!

Till vår allas förvåning tilldelades föremålen från Finnestorp till Skara!
Det är samtidigt med glädje vi kan berätta att de hamnar där!


Min önskan är att Skara delar med sig av fynden (via utlån) så de kan ställas ut såväl på Falköpings Museum som Statens Historiska Museum. Det hade suttit fint med en monter innan Vendel/Valsgärde där ett av praktbetslen från Finnestorp varit utställt. Så Grattis Skara (Västergötlands museum) till alla exklusiva föremål från Finnestorp. Så låt oss snart återkomma till vad vi lämnar över.

Snart får dessa fynd sällskap av fler fynd från våtmarken i Finnestorp

/Bengt Nordqvist

Odinsöljan

”Kent Andersson har skrivit en ny bok om ” Det förflutnas ansikten”.
I denna bok finns Odinsöljan med… på sid 78-79.
Det skall också finnas återberättas på Facebook – men det har jag inte hittat..

Han talar om sin bok – I videon vid intervallet 13,28 beskrivs Odinsöljan
https://urplay.se/serie/217645-ur-samtiden-historiska-bakom-stangda-dorrar

För er som vill läsa mer om detta världsunika föremål …
https://www.academia.edu/5430033/A_prestigious_belt_buckle_of_royal_valour_from_warbooty_site_of_Finnestorp

/Bengt Nordqvist

Varför upphör offrandet vid Offerplats Finnestorp?

Ni alla vet att årets corona-pandemi inte är den första som drabbat oss i Europa. Men, alla kanske inte vet att den första förefaller ha varit den Justinianska pesten.

Justinianus, San Vitale, Ravenna


Det intressanta är att den sveper fram över Europa på 540-talet. Denna pest skapade massdöd. Men till skillnad mot dagens Corona-pandemi så spreds den Justinianska pesten av bakterier.


Låt oss kort få en beskrivning från de som var med:
Här kommer citat från Skalman.nu´s hemsida (inlägg av Odinkarr):
”Procopius: History of the wars (Bog II:XXII-XXXIII) giver os en øjenvidenskildring af byldepesten da den ankommer til Miklagård (Byzans) foråret år 542 e.Kr. Hans ordvalg på græsk er: ”Xocµos, Xotµos”, der i den latinske oversættelse skrives ”sub idem tempus orta est pestilentia”.” I Wikipedia kan vi läsa att ” Pesten spreds sedan vidare från region till region via skeppsråttor och genom varor som transporterades landvägen. Som en följd av pesten kunde bönderna på landsbygden inte ta hand om grödor som istället lämnades att ruttna på åkrarna”.


Men, om den nådde Norden vill jag hålla osagt. Men de nordbor som var i bysantisk tjänst eller vara på plats och var i allians med Byzans bör sannolikt tillhöra den grupp som drabbades. Vad som också kan noteras är att under denna tid förskjuts elitens intresse till det Frankiska riket. Ett intresse som successivt som kom att utvidgas.


Men vad har detta med Finnestorp att göra?


Jo, offrandet i denna våtmark försvinner successivt fram till mitten av 500-talet. Ett konstaterande som enbart leder vidare till ett ökat antal frågor som kräver svar. Låt oss i framtiden återkommande till frågan – ”Varför upphör offrandet vid Offerplats Finnestorp just under denna tid?

The Staffordshire hoard

-Dök upp som en osannolikt arkeologisk dröm för några år sedan.
Denna osannolika skatt är något yngre än Finnestorp. Mängden högklassiga föremål går att sammankopplas till en stor mängd elitkrigare. Varje föremål går också att koppla till högklassigt konsthantverk. Mitt råd är att om ni har ni en timma över så ta och titta igenom denna film av fyndet. Jag bara noterar – tänk om det var möjligt att följa Englands exempel med att låta amatörer söka över vårt land med dess detektorer. Eller – vad hade det inte varit möjligt att upptäcka bara här i Västra Sverige?

Visst går det att koppla samman detta skattfynd med Finnestorp. Låt oss titta närmare på ett litet föremål som exponeras i denna film. I intervallet 1.25-1.29 ser vi ett fågelliknande föremål som har en utsträckt och smal kroppsform. Notera det öppna gapet mellan näbbarna. Det finns en god likhet mellan fyndet från Staffordsshire med föremålet från Finnestorp. Skillnaden är att den från Finnestorp är tillverkad av brons, medan den andra är av guld.


/Bengt Nordqvist

Odens öga ur ett annat perspektiv. Del 2

Även i Finnestorp finns dessa svärdsdetaljer till svärdsskidan

Temat är densamma som på svärdspärlan från Taurapilis (Litauen) och Sandby borg. Vi har fyra hästhuvuden som har varvat med enkla akantusslingor. Vad vi ser är högstatusföremål, som vill visa var bäraren av föremålet skall placeras in i den europeiska krigare hierarkin. Det vill säga i dess absoluta topp. Jag tog med en grön svärdspärla från Finnestorp som passar in i tolkningen av Odens öga.

/Bengt Norqvist

Svärdspärla
Svärdsknapp

Odens öga ur ett annat perspektiv

Intressanta tankar på temat har skrivits av SARA ELLIS NILSSON. Hon skriver på temat ”What Colour a God´s Eyes?

Hon framför följande tankar: 

”I have long suspected that some sword scabbard decoration, namely bosses/buttons were meant to symbolize eyes (Mortimer 2011. 112) and I think that there is some evidence to support the suggestion.  The indications are that such decorations were comparatively rare and the swords or their carriers were special in some way. The cloisonné examples especially resemble eyes, as when they are found on swords, they tend to be mounted on a pale cylinder or bulb of varying materials. The gold and garnet boss mounted on a chalcedony cylinder on the sword from grave 20 Chaouilley, France, again, does resemble an ‘eye’ with its pale colored surround”

Med andra ord, Sara Nilsson kombinerar svärdspärlor (glas/bergart) med exempelvis den fyrhövdade svärdsknappen. Hon tolkar kombinationen som Odins öga.

Källa: http://blogg.mah.se/historiskastudier/2019/02/06/part-2-what-colour-a-gods-eyes/

/Bengt Nordqvist

Youtube

Jag har under några dagar trevat mig fram för att skapa en youtube kanal, om olika grävningar som jag har utfört. En film berör givetvis Finnestorp. Den andra är Grönån med de spektakulära fynden bestående av en stor mängd träföremål (från Kristi födelse och in i vendeltid). Det är på sätt vis tragiskt att det inte gick att finansiera en fortsättning där och då… man får väl se vad man är mäktig till att utföra idag & i framtiden.

Vi gjorde några försök (2008-2009) till att använda videofilmer som ett pedagogiskt försök att sprida arkeologiska kunskaper på ett modernare vis. Det vill säga göra enkla videos. Under ”Arkeologen Bengt” på youtube finns de samlat de som vi redan har framställt. Men min avsikt är att återkomma med fler videos. Givetvis från Finnestorp, men också från äldre utgrävningar. Den viktigaste av de äldre är givetvis utgrävningarna från Huseby klev.

https://www.youtube.com/channel/UCTMietBHwiER69I0K4pduOA

Filmhouse filmar utgrävningen

Heruler

Om vi tar observationer från forskningen och jämför dem de skrivna texterna kan man få en ledtråd kring symbolen av en ring.

Knopp på praktremsöljan

Om vi startar med Odins öga på söljan (sett från ovan). Så kan denna tolkas som ”Cirkel med prick i centrum”..
En vidare uppföljning visar att vi har den abstrakta symbolen ”Cirkel med prick i centrum” – som en väldigt vanligt förekommande symbol på föremål under folkvandringstid.

Men, i vilket sammanhang ”dyker” denna abstrakta symbol upp i texterna?

Jo, vi vet att Herulernas symbol var just …. ”Cirkel med prick i centrum”.. (se nedan)
Troels Brandt skriver följande:
“A very interesting find in Finnestorp is a buckle showing the head of a man at the root of the lash. Bengt Nordqvist has convincingly argued for an interpretation as Odin drinking of the well of Mimer. Interesting too are the three circles at his cheeks – appearing to be tattoos. Sidonius Apollinaris described in 478 AD the many different people in Toulouse:
Here strolls the Herulian with his glaucious cheeks . This is by the scholars interpreted as blue/green tattoos at the cheeks, but though it is mentioned by Sidonius as a special mark of the Heruls also other people probably used tattoos – ae. in the Hunnic campaign. The circles, however, are quite similar with the red shield mark of the “Heruler Seniores” in Notitia Dignitatum from around 410 AD (copy from 1400 AD). In this way the two only visible signs known from descriptions of the Heruls are found at this head in Finnestorp.” (“The Heruls in Scandinavia”
av Troels Brandt

Notitia Dignitat um Heruli Seniores (Troels Brandt)