Aktuellt

Symboler

Hoppas att ni är nyfikna på nästkommande tolkning…

Detaljbild på praktremsöljans huvud

På Odin spännet finns ett huvud och på den avbildade personens kinder finns tre tydliga symboler. Det är en cirkel med mittpunkt. Och varför har han dessa symboler?

Flera år tillbaka hade jag en dialog med Troels Brandt kring dessa symboler på Odin spännet. Han fick mig att reagera på en beskrivning av Herulerna:
“Here strolls the Herulian with his glaucous cheeks, inhabitant of Ocean’s furthest shore, and of one complexion with its weedy deeps.” (från –“Sidonius Apollinaris, Letters. Tr. O.M. Dalton (1915) vol. 2. pp. 138-175 ; Book VIII”)

Men – hur skall man tolka ordet ”glaucous cheeks”?
– om man gör det enkelt för sig så kan man slå upp ordet hos Wikipedia.
Och där står:
Glaucous (from the Latin glaucous, meaning ”bluish-grey or green”, from the Greek glaukos) is used to describe the pale grey or bluish-green appearance.
Så frågan är om det skall tolkas som en tatuering?
Är det som vi ser på Odin spännet?

Fortsättning följer….

”Odins öga…”

Praktremsöljans dosa

Stav med hemisfär lik kula – ”Odens öga”?

Staven består av tre skilda delar.
1/ Det är dels en stav.
2/ På denna finns en hemisfär (avbildningen av ett halvt öga/ ett halvklot eller en halv sfär).
3/ Basen av staven ”växer” fram ur en markerad cirkel.
4/ Det som saknas är den del som funnits mellan dosan och hemisfären. Min tolkning är att det har varit någon form av glastrissa som har haft en ljusblå färg för att ge en illusion av vatten.
5/ Notera – sett från ovan – är att min kontroversiella tolkning av dessa detaljer är att ”cirkel med en punkt i dess mitt” återger Odins öga…

Mer om detta på hemsidan lite längre fram…

Staven består av tre delar

Praktremsöljan: Ögonen är olika avbildade. Hur kan det tolkas?

Detaljbild praktremsöljan

Asymmetriska ögon – Varför? Vi vet att Odin offrade ett av sina ögon…
Vi vet att Odin offrar sitt ena öga – men vi vet inte om det höger eller vänster öga.. Eller?
Ovan ser vi söljans båda ögon.

Vi kan däremot se avbildningen av ögat.. (se nedan). Ögat finns avbildat på söljans dosa. I dess mitt finns en ministav. Vars topp krönts av en hemisfär (en avbildning av ögat). Allt återgivet på söljan

Fortsättning följer…

Praktremsöljan

Offerplats Finnestorp har ett föremål som kan ses som en symbol för alla dessa undersökningar. Det föremål jag tänker på är Odin spännet.
Jag har studerat hela spännet. Men här på hemsidan kommer jag presenterat några av dessa slutsatser. Här kommer några delar av min analys angående praktremsölja. Alla delar av söljan är översköljd av en mängd detaljer. Jag kommer här delge er några enstaka av dessa konstateranden (för det finns massor av symboler). Resterande får ni vänta på.. Eller snarare några tolkningar kring alla dessa symboler som exponeras på detta föremål.
Söljan består av tre skilda delar.


-Dosan
-Bygeln
-Tornen

Albanien – Finnestorp. Finns det ett samband?

Jag var nyligen på ett endagarsbesök i Albanien. Vi besökte en antik stad vid namn Butrint. Här blev jag både ”knockad” och överraskad. Jag kände inte till denna spännande lämning tidigare. Dess äldsta murar går tillbaka till bronsålder och den klassiska grekiska perioden (med dess cykladiska murar). Sist jag såg något liknande var när jag besökte Mykene. Efter den grekiska perioden ”har alla varit där” i Butrint, från romare till Venetianer. Platsen övergavs till sist på 1700-talet på grund av ett mycket kraftigt jordskalv som ödelade staden.

Ur ett Finnestorps perspektiv är det den goternas skövling (550 e.Kr.) som är intressant för att hitta samband. Det finns ett långsökt samband med ett fynd från Äskatorp. I Äskatorp påträffats två brakteater. Den ena har en runinskrift med betydelsen ”Jag Erilar”. Denna brakteat har en vacker upphängningshylsa och har daterats till tidsperioden efter 500 e.Kr. Dess närmsta parallell har påträffats i Serbien som ligger i nordost om Albanien. Vilket skulle visa på nordiska kontakter med området under slutet av Folkvandringstid. Notera bilden av mosaiken från Butrints, som daterats till 400-talet e.Kr. Dess abstrakta mönster har sina motsvarigheter i de abstrakta mönster som kantar de förgyllda blecken från Finnestorp (pyramider och små rektangulära pricklinjer).

Ha det gott

Bengt N

Blecken från Finnestorp

RemändesbeslagDe rikt ornerade blecken från Finnestorp har varit fästade med nitar på betslens läderremmar. Som bilden visar var nitarna placerade i bleckens hörn. Nitarna har gått igenom metallbleckets hål och vidare igenom läderremmen. Undre delen av niten har avslutats med en nitbricka och därmed låsts fast blecket i remmen. Som visas på bilden är många av dessa nitbrickor fortfarande bevarade. Nitens övre del har dolts av välvda silverskållor. Lädrets har upplösts för länge sedan och finns inte bevarat.

Ha det gott

Bengt N

”Inte bara cirklar och trianglar..

Punsornamenten på blecken från Finnestorp måste också jämföras med andra mönster från bland annat Sösdala och Sjörup. Dessa vackra mönsterdekorationer på bleck och hängen varierar inom givna grupper. Det är punkter, cirklar, halvcirklar, trianglar, stjärnor med flera symboler. Mönstren förekommer framför allt på beslag som har varit fästade på betslets läderremmar. Beslagen från Finnestorp är ofta tillverkade av ett undre stabiliserande bronsbleck. Ovanpå detta bleck har ett tunt silverbleck lötts fast. Innan det har applicerats på bronsblecket har silverblecket ornerats med olika stämpelmönster. Sedan har det försetts med förgyllda och niello täckta partier. Dessa stämpelmönster varieras över tid. Vilket gör det möjligt för oss arkeologer att ungefärligen fastställa dess ålder. Sedan kan man fundera över – varifrån kommer inspirationen till dessa stämpelmönster? Finns det stämpelmönster som liknar varandra? Eller går det att spåra samma guldsmed eller rent av att samma puns… etc.”

/Bengt Nordqvist

Träff i höst?

En träff i höst?
Jag har talat med Anna Wahle tidigare under sommaren. Vi talade om att försöka få träffen till stånd. Återkommer kring detta när vi vet mer om det hela.

/Bengt Nordqvist