Aktuellt

Årets sista föredrag om Finnestorp – sker på Göteborgs Stadsmuseum. Det är nu på tisdag den 13 november kl. 15.00. Det är en serie föredragshållare som håller olika föredrag under namnet Tisdagsklubben. PÅ tisdag är det min tur…

 

 

Innan semestern lovade jag att återkomma till det mest spektakulära och unika med årets grävning. Det har nämligen årligen ”bjudits på” överraskningar vid våra utgrävningar. Nu grävde vi ett schakt som sträckte sig från fyndlagret nere i våtmarken & upp på den ”torra” strandkanten. Uppe på den dåtida strandkanten ”dök resterna av en eldstad upp”. Liksom de andra eldstäderna som vi påträffat på de andra öarna, så utgörs de av små oansenliga mörkfärgningar som innehåller sot och sparsamt med kolbitar.

Men den viktigaste och samtidigt den största överraskningen var en liten och anonym mörkfärgning som dök upp nere i våtmarken. Utgrävningsförhållandena var utmärkta vilket gynnade oss. Bakgrunden är den, att samtidigt som de mörka torvliknande förhållandena genomgrävdes, så avsöktes ytan med metalldetektor. Vid detta tillfälle kunde konstateras att det fanns ett metallföremål som indikerades i form av en kraftig signal. Karaktären på signalen indikerade ett föremål som var tillverkat av brons. När sedan torvlagret hade grävts bort var det enkelt att konstatera att signalen kom från en plats som utgjordes av en mindre & rund mörkfärgning (se foto). Nu lade vi om grävstrategin. Istället för att gräva ut anläggningen – så grävde vi istället runt den. På detta viset frilade vi gropen. Och visuellt framstod den nu som en krukformad brun klump (se nedre foto). Nu gällde det att vara extra försiktig. Därför vattenspolade vi oss sedan successivt ner genom klumpen. Undan för undan ”grävde” / spolade vi oss ner genom sedimenten. Plötsligt dök ett litet spänne upp. Vi lät det ligga kvar & sedan grävde vi oss vidare ner. Sedan dök det upp agraffliknande knappar. Men längst ner i botten dök fyra metallbeslag upp. Två var rektangulära bleck, ett var ett remändebeslag & det fjärde var ett runt remkorsningsbeslag. Detta ledde oss fram till en serie helt nya konstateranden – återkommer till dessa….

 Nedan ser vi mörkfärgningen från ovan. Den utvecklade sig sedan till grop & vi ser den underst som en brun krukliknande formation (mellan Anna Wahles gummistövlar - i mitten av bilden).

 

 

Denna anläggning samt dessa fynd gav oss en serie ny och viktig information. För det första – att man har gått ut i vatten och grävt en grop ner i de sterila sand- och grussedimenten. Någon liknade företeelse har aldrig tidigare påträffats vid en krigsbytesofferplats. För det andra – beslagen låg inte samlade i en klump utan de låg vid sidan av varandra samtidigt som de var väl positionerade & ordnade. Det var uppenbart att blecken inte hade slitits loss från remtygets läder remmar och därefter blivit nedkastade i gropen. Om så hade varit fallet hade metallbeslagen legat samlade i en klump på gropens botten. Nej, här låg de ordnade och i ett bestämt förhållande till varandra. Den självklara tolkningen är ett scenario där man har grävt en grop. Därefter har man slängt ner ett betsel i gropen. När detta utfördes satt beslagen kvar på läder remmarna. Ganska omgående har gropen slammats igen och föremålen har blivit väl inpackade. Under de kommande århundradena löstes läder remmarna upp & försvann. Men beslagen var redan inpackade – vilket innebar att blev de kvar i sin ursprungliga position & tack vare att gropen innehöll beslag som suttit på ett & samma betsel gav det oss ytterligare information. Det tredje var – att nu kunde vi föra samman bleck, agraffliknande knappar & remsöljor av olika kategorier till ett enda betsel. Det var första gången som vi kunde göra detta vid Finnestorp.

Nedan – i botten fanns ett remkorsningsbeslag och andra tillhörande bleck. Nederst – detaljbild av remkorsningsbeslaget (det sistnämnda fotot taget av I. Nordgren).

 

Kommer ni ihåg att jag sa: ”Jag kan utlova att ni kommer att få vara med om något unikt, något som aldrig tidigare har setts”… Och så blev det även i år. Mer om det lite längre fram. Nu vill jag istället passa på att tacka er alla som deltagit i årets utgrävning – ingen glömd. Ni har gjort ett kanonjobb! 

Minnena bär vi med oss – vår speciella grävgemenskap! Tack till er alla som har varit med under alla dessa år – ända från år 2000! se nedan

I måndags startade vi grävningen med att bana av matjorden med grävmaskin. Samtidigt startade regnet att falla i stor omfattning. Till slut hade det fallit hela 50 mm! Nästa dag steg Lidan & alla kringliggande vattendrag också. Vattenytan steg med ca en meter. Vilket ledde till att vår grävyta fylldes successivt med vatten. Men det var inget problem. Vi tog en exkursion till universitets utgrävning vid Karleby. Därefter åkte vid till det magnifika museet – Falköpings museum (det måste ses!). Vi avslutade med att besöka fornborgen på Mösseberg. Det är också ett måste. Här är det en fantastisk utsikt över det omgivande landskapet. Kort & gott – en magisk upplevelse.

Vi har också börjat gräva fram intressanta fynd. Bland annat ett sadelbeslag och ett remändebeslag. Remändebeslaget har en utsökt dekor & med mönster som vi känner igen sen tidigare. Nedan visas foto på sadelbeslaget & remändebeslaget.

 

Vi avslutade veckan i sol & vi passade på att gräva fram ett trevligt litet bleck…. Vi känner igen typen sedan förut. Dessa bleck är rikt ornerade & har ett mittre parti som är förgyllt. Notera att de små silverkåperna är också välbevarade. Dess funktion är att dölja niten som fäster blecket i läderremmen. Nedan ser vi blecket som kommer att genomgå en drastisk förbättring under konserveringsfasen. Vi ser också de lyckliga grävarna.

 

Den kommer bli en uppsummering över fältfasen av projekt Offerplats Finnestorp. Den kommer i stora drag visa allt det som vi har gjort tillsammans inom projektet. Underrubriken är …Historiken, Grävupplevelsen, Kulturturismen, De sanslösa fynden, Den vetenskapliga resan, Fortsättningen & Visionen.   Den handlar om oss alla som varit med under projektets gång från år 2000 och fram till idag.

Missa inte den! 

Plats: Vara folkhögskola

Dag: Onsdagen den 4 juli

Tid: kl 19:00

Nedan ser ni exempel på – Grävupplevelsen!

Jag har inte haft möjligheten att skriva om det förrän nu. Men i mars gick han bort. Ulf-Erik var den som ”förkroppsligade” den svenska forskningen kring krigsbytesofferplatser. I sin arkeologiska forskning skrev han återkommande om de svenska krigsbytesofferplatserna. Det gällde såväl hans magisteruppsats som hans doktorsarbete, liksom i artiklar. Han var den som också tog fram nytt fyndmaterial genom riktade utgrävningar. Det gäller framför allt Skedemosse, men även i viss mån vid Finnestorp. För oss som arbetat med Finnestorp från år 2000 har U-E varit väldigt viktig. Han var den som hjälpte oss med att finansiera första grävåret. Vid den tiden var han ledamot i Vitterhets akademin. Han besökte oss också på grävningen redan 2001. Även de följande åren var han behjälplig. 2002 åkte jag ut till hans sommarstuga & visade alla de fina fynd vi hade gjort under 2000-2002. Han läste också igenom och korrigerade de första artiklarna som jag skrev om Finnestorp. Under andra grävomgången (2008-) besökte U-E med fru, ofta oss när de var på väg hem från sommarstugan.     Nedan ett foto av Ulf-Erik Hagberg

Ett annat & tidigt minne var att under slutet av 80-talet bjöd jag in U-E till att vara med och söka med metallsökare vid Stora Mosse utanför Varberg (tillsammans med Lars Lundqvist, Tore Artelius & Lennart Lundborg). Här hade man under 1800-talet gjort det spektakulära fyndet – av en bronssköld från bronsålder. Jag trodde mig veta var fyndplatsen var - så vi skulle tillsammans gå med metallsökare på platsen. Fyndplatsen benämndes ”Krigarebacken” – folkmun. Han berättade att flög ner i sina grävkläder. Och på flyget träffade han en gammal studievän. Studiekompisen tittade på U.-E. ömt & medlidande – samtidigt frågade han: Skall jag köpa en kopp kaffe till dig? U-E insåg då att hans enkla grävklädsel tolkades som att han hade hamnat på obestånd. Så, med sitt typiska skratt, berättade U-E – jag lät han tro det också…. Se foto från metallsökningen här hos arkland (U-E & Lennart Lundborg). Nedanför ser ni också ett foto av en något yngre versioner av mig själv liksom av Kalle Thorsberg (klicka på länken nedan).

http://arkland.wordpress.com/?s=varla

 

Vi har lagt in ytterligare artiklar kring Finnestorp under fliken Arkeologi. Det är artiklarna från 2010 & 2011 som publicerats i års skriften Falbygden. Artikeln från 2010 är en tillbakablick över vad som gjorts under alla dessa år. Från första grävåret och ända fram till 2012….. Artikeln från 2011 behandlar endast årets grävning. Vilket var ett fantastiskt grävår – med många, många spännande fynd. Här tas även upp det spektakulära fyndet av ett betsel som av sin storlek måste ha suttit på minihäst. Det omfattande slitaget på metallbeslagen visar att det hade utnyttjas flitigt under många, många år.

Vi har också lagt in en länk till rapporten om Grönån. Fynden från Grönån är mycket spektakulära. Dels är det den stora variationen av föremål som aldrig eller mycket sällan har påträffats tidigare i Sverige, men även dess höga ålder. Exempelvis är trähjulet är 500 år äldre än tidigare fynd. Stegen, bäroket, korgen, den stora svepasken, reptillverkningsverktyg är exempel på unika fynd från romersk järnålder. Båtrännan, från folkvandringstid-äldsta vendeltid - med sina träfynd & rännor - är viktig i diskussion kring när de nordiska båtarna övergår – inte bara till skepp – utan till skepp med rigg & segel. Kort & gott – verkstadsplatsen vid Grönån representerar en helt ny kategori av lämning inom svensk arkeologi – som ger oss en vidare kungskapbild av romersk järnålder-äldsta vendeltid. Missa inte heller den knivskarpa bilden av det dåtida landskapet – du kommer att bli förvånad över hur det såg ut under denna tidsperiod.                                         Här har ni en direktlänk till publikationerna:

http://www.finnestorp.se/publikationer.aspx

 Notera det stora slitaget hos ringen. Till höger ett unikt redskap för reptillverkning.