Aktuellt

Intressanta tankar på temat har skrivits av SARA ELLIS NILSSON. Hon skriver på temat ”What Colour a God´s Eyes?

Hon framför följande tankar: 

”I have long suspected that some sword scabbard decoration, namely bosses/buttons were meant to symbolize eyes (Mortimer 2011. 112) and I think that there is some evidence to support the suggestion.  The indications are that such decorations were comparatively rare and the swords or their carriers were special in some way. The cloisonné examples especially resemble eyes, as when they are found on swords, they tend to be mounted on a pale cylinder or bulb of varying materials. The gold and garnet boss mounted on a chalcedony cylinder on the sword from grave 20 Chaouilley, France, again, does resemble an ‘eye’ with its pale colored surround”

Med andra ord, Sara Nilsson kombinerar svärdspärlor (glas/bergart) med exempelvis den fyrhövdade svärdsknappen. Hon tolkar kombinationen som Odins öga.

Källa: http://blogg.mah.se/historiskastudier/2019/02/06/part-2-what-colour-a-gods-eyes/

/Bengt Nordqvist

Jag har under några dagar trevat mig fram för att skapa en youtube kanal, om olika grävningar som jag har utfört. En film berör givetvis Finnestorp. Den andra är Grönån med de spektakulära fynden bestående av en stor mängd träföremål (från Kristi födelse och in i vendeltid). Det är på sätt vis tragiskt att det inte gick att finansiera en fortsättning där och då… man får väl se vad man är mäktig till att utföra idag & i framtiden.

Vi gjorde några försök (2008-2009) till att använda videofilmer som ett pedagogiskt försök att sprida arkeologiska kunskaper på ett modernare vis. Det vill säga göra enkla videos. Under ”Arkeologen Bengt” på youtube finns de samlat de som vi redan har framställt. Men min avsikt är att återkomma med fler videos. Givetvis från Finnestorp, men också från äldre utgrävningar. Den viktigaste av de äldre är givetvis utgrävningarna från Huseby klev.

https://www.youtube.com/channel/UCTMietBHwiER69I0K4pduOA

Om vi tar observationer från forskningen och jämför dem de skrivna texterna kan man få en ledtråd kring symbolen av en ring.

Om vi startar med Odins öga på söljan (sett från ovan). Så kan denna tolkas som ”Cirkel med prick i centrum”..
En vidare uppföljning visar att vi har den abstrakta symbolen ”Cirkel med prick i centrum” – som en väldigt vanligt förekommande symbol på föremål under folkvandringstid.

Men, i vilket sammanhang ”dyker” denna abstrakta symbol upp i texterna?

Jo, vi vet att Herulernas symbol var just …. ”Cirkel med prick i centrum”.. (se nedan)
Troels Brandt skriver följande:
“A very interesting find in Finnestorp is a buckle showing the head of a man at the root of the lash. Bengt Nordqvist has convincingly argued for an interpretation as Odin drinking of the well of Mimer. Interesting too are the three circles at his cheeks – appearing to be tattoos. Sidonius Apollinaris described in 478 AD the many different people in Toulouse:
Here strolls the Herulian with his glaucious cheeks . This is by the scholars interpreted as blue/green tattoos at the cheeks, but though it is mentioned by Sidonius as a special mark of the Heruls also other people probably used tattoos – ae. in the Hunnic campaign. The circles, however, are quite similar with the red shield mark of the “Heruler Seniores” in Notitia Dignitatum from around 410 AD (copy from 1400 AD). In this way the two only visible signs known from descriptions of the Heruls are found at this head in Finnestorp.” (“The Heruls in Scandinavia” av Troels Brandt

Notitia Dignitat um Heruli Seniores (Troels Brandt)

Hoppas att ni är nyfikna på nästkommande tolkning…

På Odin spännet finns ett huvud och på den avbildade personens kinder finns tre tydliga symboler. Det är en cirkel med mittpunkt. Och varför har han dessa symboler?

Flera år tillbaka hade jag en dialog med Troels Brandt kring dessa symboler på Odin spännet. Han fick mig att reagera på en beskrivning av Herulerna:
“Here strolls the Herulian with his glaucous cheeks, inhabitant of Ocean’s furthest shore, and of one complexion with its weedy deeps.” (från –“Sidonius Apollinaris, Letters. Tr. O.M. Dalton (1915) vol. 2. pp. 138-175 ; Book VIII”)

Men – hur skall man tolka ordet ”glaucous cheeks”?
– om man gör det enkelt för sig så kan man slå upp ordet hos Wikipedia.
Och där står:
Glaucous (from the Latin glaucous, meaning ”bluish-grey or green”, from the Greek glaukos) is used to describe the pale grey or bluish-green appearance.
Så frågan är om det skall tolkas som en tatuering?
Är det som vi ser på Odin spännet?

Fortsättning följer….

Stav med hemisfär lik kula – ”Odens öga”?

Staven består av tre skilda delar.
1/ Det är dels en stav.
2/ På denna finns en hemisfär (avbildningen av ett halvt öga/ ett halvklot eller en halv sfär).
3/ Basen av staven ”växer” fram ur en markerad cirkel.
4/ Det som saknas är den del som funnits mellan dosan och hemisfären. Min tolkning är att det har varit någon form av glastrissa som har haft en ljusblå färg för att ge en illusion av vatten.
5/ Notera – sett från ovan – är att min kontroversiella tolkning av dessa detaljer är att ”cirkel med en punkt i dess mitt” återger Odins öga…

Mer om detta på hemsidan lite längre fram…

Asymmetriska ögon – Varför? Vi vet att Odin offrade ett av sina ögon…
Vi vet att Odin offrar sitt ena öga – men vi vet inte om det höger eller vänster öga.. Eller?
Ovan ser vi söljans båda ögon.

Vi kan däremot se avbildningen av ögat.. (se nedan). Ögat finns avbildat på söljans dosa. I dess mitt finns en ministav. Vars topp krönts av en hemisfär (en avbildning av ögat). Allt återgivet på söljan

Fortsättning följer…

Offerplats Finnestorp har ett föremål som kan ses som en symbol för alla dessa undersökningar. Det föremål jag tänker på är Odin spännet.
Jag har studerat hela spännet. Men här på hemsidan kommer jag presenterat några av dessa slutsatser. Här kommer några delar av min analys angående praktremsölja. Alla delar av söljan är översköljd av en mängd detaljer. Jag kommer här delge er några enstaka av dessa konstateranden (för det finns massor av symboler). Resterande får ni vänta på.. Eller snarare några tolkningar kring alla dessa symboler som exponeras på detta föremål.
Söljan består av tre skilda delar.

-Dosan
-Bygeln
-Tornen

Jag var nyligen på ett endagarsbesök i Albanien. Vi besökte en antik stad vid namn Butrint. Här blev jag både ”knockad” och överraskad. Jag kände inte till denna spännande lämning tidigare. Dess äldsta murar går tillbaka till bronsålder och den klassiska grekiska perioden (med dess cykladiska murar). Sist jag såg något liknande var när jag besökte Mykene. Efter den grekiska perioden ”har alla varit där” i Butrint, från romare till Venetianer. Platsen övergavs till sist på 1700-talet på grund av ett mycket kraftigt jordskalv som ödelade staden.

Ur ett Finnestorps perspektiv är det den goternas skövling (550 e.Kr.) som är intressant för att hitta samband. Det finns ett långsökt samband med ett fynd från Äskatorp. I Äskatorp påträffats två brakteater. Den ena har en runinskrift med betydelsen ”Jag Erilar”. Denna brakteat har en vacker upphängningshylsa och har daterats till tidsperioden efter 500 e.Kr. Dess närmsta parallell har påträffats i Serbien som ligger i nordost om Albanien. Vilket skulle visa på nordiska kontakter med området under slutet av Folkvandringstid. Notera bilden av mosaiken från Butrints, som daterats till 400-talet e.Kr. Dess abstrakta mönster har sina motsvarigheter i de abstrakta mönster som kantar de förgyllda blecken från Finnestorp (pyramider och små rektangulära pricklinjer).

Ha det gott

Bengt N

De rikt ornerade blecken från Finnestorp har varit fästade med nitar på betslens läderremmar. Som bilden visar var nitarna placerade i bleckens hörn. Nitarna har gått igenom metallbleckets hål och vidare igenom läderremmen. Undre delen av niten har avslutats med en nitbricka och därmed låsts fast blecket i remmen. Som visas på bilden är många av dessa nitbrickor fortfarande bevarade. Nitens övre del har dolts av välvda silverskållor. Lädrets har upplösts för länge sedan och finns inte bevarat.

Ha det gott

Bengt N

Punsornamenten på blecken från Finnestorp måste också jämföras med andra mönster från bland annat Sösdala och Sjörup. Dessa vackra mönsterdekorationer på bleck och hängen varierar inom givna grupper. Det är punkter, cirklar, halvcirklar, trianglar, stjärnor med flera symboler. Mönstren förekommer framför allt på beslag som har varit fästade på betslets läderremmar. Beslagen från Finnestorp är ofta tillverkade av ett undre stabiliserande bronsbleck. Ovanpå detta bleck har ett tunt silverbleck lötts fast. Innan det har applicerats på bronsblecket har silverblecket ornerats med olika stämpelmönster. Sedan har det försetts med förgyllda och niello täckta partier. Dessa stämpelmönster varieras över tid. Vilket gör det möjligt för oss arkeologer att ungefärligen fastställa dess ålder. Sedan kan man fundera över – varifrån kommer inspirationen till dessa stämpelmönster? Finns det stämpelmönster som liknar varandra? Eller går det att spåra samma guldsmed eller rent av att samma puns… etc.”

/Bengt Nordqvist